Sommarsolstånd 2019
Inhållsförteckning
Sommaren börjar
Sommarsolståndet 2019 |
inträffar: 21/6 kl. 17:54 årets längsta dag: 21/6 årets kortaste natt: 21:e-22:e |
Den 21 juni 2019 börjar sommaren enligt kalendern, dvs. den astronomiska sommaren. Den meteorologiska sommaren började redan den 1 juni. De tre månaderna juni, juli och augusti betraktas som sommarmånaderna, vilket man har bestämt för statistikens skull. För en enskild plats gäller att medeltemperaturen måste ha legat över 10 grader i fem dagar i följd för att sommaren ska ha anlänt. Därmed varierar sommarens ankomst från plats till plats och från år till år och tidpunkten kan avgöras först i efterhand.
Däremot går det alldeles utmärkt att bestämma när sommarsolståndet kommer att inträffa – många år i förväg. Tidpunkten varierar dessutom ganska lite med åren – för att vår kalender är just gjort på det sättet att årstiderna och tidpunkterna för t.ex. sommarsolståndet inte ska flytta på sig så där mycket. Man säkerställer på detta vis att sommarsolståndet inte ska inträffa mitt på vintern t.ex. kring jul efter att ett antal år har gått…
Sommarsolstånd är en tidpunkt, inte en dag
Kring sommarsolståndet är dagarna som längst och nätterna som kortast på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att sommarsolståndet inträffar den 21 juni kl. 17:54. Det är nämligen inte en dag som avses utan en tidpunkt – nämligen precis då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen – just när jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då är det jordens södra halvklot som exponeras bäst till solljuset. I astronomernas koordinatsystem når solens deklination (avståndet från himmelsekvatorn) det största värdet (+23, 46 grader), vilket betyder att solen passerar rakt ovanför ditt huvud, om du skulle befinna dig på en plats med samma breddgrad (det vill säga 23,46 grader norr om ekvatorn).
(Det är åtminstone definitionen som vi har lärt oss. Men tidsuppgifterna, som räknas fram av astronomerna och som sprids även här på min sida, baserar dock på en annan definition och den bygger inte på solens nordligaste position!)
Vid vintersolstånd lutar jordens södra halvklot mest fördelaktig mot solen, vid sommarsolstånd är det tvärtom – då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktig mot solen.
[caption id="attachment_6512" align="alignnone" width="570"] Ekliptikans nordligaste punkt och solens nordligaste position i samband med sommarsolståndet 2019[/caption]
Om ekliptikans vinkel mot himmelsekvatorn (eller jordrotationsaxelns vinkel) vore konstant, så skulle själva maximumet ligga vid 90 grader (ovanför position 1, där de röda linjerna korsar varandra). Nu ändras dock denna vinkel lite grann på grund av gravitationsinflytandet av framförallt månen. Och då färdas solen (sedd från jordens centrum) inte längs ekliptikan utan längs den gula banan, som slingar sig runt ekliptikan. Ritningen är ganska schematiskt – avståndet mellan båda linjer blir aldrig större än 1,2 bågsekunder enligt J. Meeus. Solens nordligaste position (sedd från jordens centrum, position 2 i grafiken ovan) är samtidigt den nordligaste breddgraden som solen kan stå lodrätt över. Men den nordligaste positionen behöver inte nödvändigtvis inträffa när solens longitud är 90 grader (position 1).
*Anm.: Definitionerna (solen nordligast och solens longitud 90 grader) skulle vara helt likvärdiga om varken månen eller andra planeter skulle ”dra” jorden åt lite olika håll och om jordens rotationsaxel pekade åt exakt samma håll hela tiden – men det gör den inte. Som tur är skillnaderna ganska små, så att det kan anses som hårklyveri.
Det gäller bara att ha definitionen som används för beräkningarna i bakhuvudet.
Slutligen kommenterar Meeus att man – eftersom de flesta tolka solstånden som extremvärden (nordligast eller sydligast) – borde övergå till att beräkna dessa värden istället för de enligt astronomiska definitionen. Och med nordligast och sydligast avses de geocentriska värdena.
Årets längsta dag och kortaste natt
Eftersom sommarsolståndet äger rum på sena eftermiddagen eller tidiga kvällen den 21:e så blir det i år ganska lätt att avgöra vilken dag som är längst i år – det är den 21 juni. Och även årets kortaste natt blir lätt att lista ut – det är natten mellan den 21 och 22 juni.
Sommarsolstånd alltid 21 juni?
Sedan 1988 har sommarsolståndet alltid inträffat någon gång under dygnet den 21 juni (svensk sommartid). Innan dess inträffade det ibland även den 22 juni. Fram till i år har det alltså varit den 21 juni. Men 2020 blir det dags för den 20 juni – för första gången sedan 1896. Men det gäller bara till och med tidszonen som har medeleuropeisk sommartid. Finland är ju redan en timme vidare och där har man redan hunnit fram till den 21 juni när sommarsolståndet 2020 inträffar. I Finland får man väntar fram till 2024 för att kunna uppleva sommarsolståndet den 20 juni.
Avståndet till solen och årets senaste solnedgång
Lite kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan längst bort från solen på sin elliptiska bana. Den står fjärmast solen i början på juli.
Årets senaste solnedgång infaller inte med sommarsolståndet. Den inträffar alltid några dagar efter sommarsolståndet. Men som kompensation inträffar årets tidigaste soluppgång redan några dagar före sommarsolstånd och soluppgångarna försenas alltså redan vid sommarsolståndet…
Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa
I år är alltså den 21 juni årets längsta dag.
Grafiken visar dagens längd, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är årets längsta dag som kortast längs Skånes sydkust, där solen står ca 17 ½ timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto längre är dagen och i landets nordligaste del går solen aldrig ner.
Grafiken visar hur många timmar man har dagsljus i norra Europa. I sydligaste Sverige har man dagsljus i ca 19 ½ timmar och norr om en linje Borlänge-Gävle har man i princip dagsljus dygnet runt. Det är tiden som solen inte står lägre än 6 grader under horisonten, dvs. tiden från soluppgången til solnedgången plus den borgerliga gryningen och skymningen.
Vilken tidsangivelse är korrekt?
Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
21 juni kl. 15:54, kl. 15:55, kl. 16:54, kl. 16:55, kl. 17:54 eller kl. 17:55
Men vilket är det mest exakta värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ”Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för sommarsolståndet 2019: 21 juni kl. 15:55:23.
Men alla astronomiska beräkningar görs i en universell tidräkning som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bland annat allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2018 någonstans på ungefär -71 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 15:55:23 universell tid motsvarar kl. 15:54:12 världstid (med en korrektion på ca 71 sekunder eller motsvarande 1 minut och 11 sekunder, se även tabellen nedanför).
Kl. 15:54:12 världstid motsvarar kl. 17:54:12 svensk sommartid vilket avrundas till kl. 17:54.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
Och därmed är svaret alltså att sommarsolståndet i Sverige inträffar 2019 den 21 juni kl. 17:54. Det är då solen når en ekliptikal longitud på 90 grader enligt astronomernas definition. Det är inte tidpunkten då solen står som nordligast. Det gör den i år redan kl. 17:50 svensk sommartid, alltså ungefär 4 minuter tidigare!
Tabellen anger när sommarsolstånd inträffar under åren 2007 till 2030. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk sommartid genom att lägga till två timmar till världstiden. Detta kan dock innebära att även datumet skiftar som 2012 eller 2016.
Årstiderna eller omloppstiden går inte ihop med ett kalenderår
Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen då jorden passerar sommarsolståndspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort och därför passerar jorden denna punkt av sin bana ca 6 timmar året därpå – i vanliga fall. Men år 2020 är ett skottår, det vill säga att vi lägger till en dag. (För att datumet inte ska dra iväg har vi ett skottår var fjärde år.) Därför inträffar sommarsolståndet inte 6 timmar senare utan 18 timmar tidigare än i år. Så hamnar sommarsolståndet 2020 på den 20 juni kl. 23:44.
I stort sett inträffar sommarsolståndet vart fjärde år ungefär vid samma tidpunkt. Men även detta stämmer förstås bara ungefär – i det långa loppet förskjuts tiderna så att sommarsolståndet inträffar allt tidigare varför man utelämnar en skottdag år 2100…
1 svar
[…] På Astroinfo har André Franke som vanligt ännu fler hålltider och fakta om midsommar och sommarsolstånd 2019. […]