Hitta rätt direkt

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande |

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–9 oktober: Månen rör sig norrut från Stenbocken till Valfisken/Väduren och tilltar. Fullmåne inträffar på kvällen den 5:e.

9–16 oktober: Månen rör sig från Oxen till Lejonet och avtar. Månens tjocka skära finns nära Regulus på morgonen den 15:e.

17–24 oktober: Månen rör sig söderut från Jungfrun till Ormbäraren. På morgonen den 17:e står månskäran nära Mars och morgonen därpå nära Venus. Månen byter från morgonhimlen till kvällshimlen i mitten av perioden och börjar då att tillta igen. Den syns för första gången den 21:e efter solnedgången. Månens tjocka skära finns nära Saturnus på kvällen den 24:e.

24–31 oktober: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Skytten till Vattumannen och tilltar. Jorddrabanten passerar nära Saturnus den 24:e.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken. Längre ner finns ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början.

Mitt i natten hittar du Pegasuskvadraten rätt högt mot sydväst. I väster dominerar Sommartriangeln med Deneb i Svanen, Vega i Lyran och Altair i Örnen – men sistnämnda (Sommartriangelns södra spets) är på väg ner och håller snart på att försvinna i horisontdiset. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Karlavagnen står rätt lågt i norr snett nedan för Polstjärnan. Cassiopeja eller himlens ”W” finns rakt över ditt huvud (i mitten av stjärnkartan). Den röda linjen föreställer ekliptikan. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad på himlen. Längs den rör sig solen (skenbar) och i dess närhet hittar du planeterna. Ekliptikan sträcker sig genom 13 stjärnbilder varav tolv är de kända stjärntecken som används inom astrologin. I regel finns ungefär sex av ekliptikans stjärnbilder över horisonten. Vattumannen med sina mest svaga stjärnor nedanför Pegasus håller på att försvinna i horisontdiset i sydväst. Stjärnbilderna Fiskarna och Väduren finns i söder och nedanför hittar Valfisken – en rätt stor stjärnbild. Rätt högt över horisonten mot öster eller sydost hittar du Oxens stjärnbild med Aldebaran – Oxens öga. Nedanför dyker Orion upp och ovanför ser du Kusken med ljusa Capella. På himlen mot öster finns Tvillingarna med de ljusa stjärnorna Castor och Pollux.

Planeter som befinner sig över horisonten mitt i natten: Inga (bortsett från Uranus)
Månen över horisonten mitt i natten: 1:e till 14:e och 29:e till 31:e – se även under rubrik månen.

 

Åter till toppen

---

Solen

Solen rör sig sydvart genom stjärnbilden Jungfrun, där den befinner sig större delen av månaden. Först alldeles i slutet på månaden når den fram till Vågen. Det sydliga avståndet från himmelsekvatorn blir allt större. Till en början är deklinationen -3 grader, i slutet på oktober -14. Detta har som följd att solen hamnar allt lägre över horisonten när den passerar i söder.

I slutet av månaden når solen bara 17 grader över horisonten vid lunchtid. Soluppgångarna ändras från strax före kl. 07 till strax efter kl. 07 och detta tack vare tidsomställningen i slutet på månaden. Däremot blir det mera drastiskt på kvällarna. Solnedgångarna tidigareläggs från ca kl. 18:30 till strax efter kl. 16 (!).

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen slutar ca 40 minuter efter solnedgången och är därmed som kortast precis som på våren. Den nautiska skymningen slutar ungefär 1 timmar och 30 minuter efter solnedgången. Den astronomiska skymningen slutar ca 2 timmar och 15 minuter efter att solen har gått ner. För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-10-05 kl. 20:40 Fullmåne
2017-10-12 kl. 14:26 Sista kvarteret
2017-10-19 kl. 21:12 Nymåne
2017-10-28 kl. 00:22 Första kvarteret

2017-10-09 kl. 07:53 366.859,1 km närmast
2017-10-25 kl. 04:27 405.152,2 km fjärmast

2017-10-18 kl. 06:40 sista visibilitet (hm +8,1°/hs -8,3°)

2017-10-21 kl. 18:03 första visibilitet (hm 3,4°/ hs -4,6°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen minskar från 7°V i början av månaden till 1,1° (i samband med övre konjunktionen med solen) och ökar till 14°Ö fram till slutet av månaden.
|7°V 1/10|3°V 6/10|2°Ö 11/10|5°Ö 16/10|8°Ö 21/10|11°Ö 26/10|14°Ö 31/10|
Ljuststyrkan ökar från mag -1,4 i början av månaden till -1,7 kring den 8/10(i samband med övre konjunktionen med solen) och avtar till -0,4 fram till slutet av månaden.
|-1,4 1/10|-1,6 6/10|-1,5 11/10|-1,1 16/10|-0,8 21/10|-0,6 26/10|-0,4 31/10|
Fasen ökar från 98% i början av månaden till 99,9% kring den 9/10 (i samband med övre konjunktionen med solen) och minskar till 93% fram till slutet av månaden.
Skenbara diametern minimal 4,7″ kring den 16/10.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|22/10|Vågen|
|prograd|
Deklinationen minskar märkbart från +1° till -20°.
Merkurius passerar himmelsekvatorn söderut den 2/10 kl. 04.
Den befinner sig i övre konjunktion med solen den 8/10 kl. 06.15 men passerar 1,27° norr om den.
Merkurius passerar ekliptikan söderut den 19/10 kl. 04 och står som fjärmast solen den 29/10 med 0,4667 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping. Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius har avslutat sin bästa morgonvisibilitet och förblir osynlig denna månad.

Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Den solnära planeten går upp tidigare än solen i början på månaden fram till och med den 9:e. Alldeles i början på månaden går den solnära planeten upp 45 minuter före solen – vilket dock är för kort för att Merkurius skulle kunna ses.

Visibilitetsdiagrammet visar när Solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner lite senare än solen under hela månaden. Men det handlar bara om ett fåtal minuter – och därmed syns inte solsystemets innersta planet heller på kvällen.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen minskar från 25°V till 17°V.
Ljuststyrkan ligger runt mag -3,9.
Fasen ökar från 91% till 96%.
Skenbara diametern minskar lite grann från 11″ till 10″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Lejonet|9/10|Jungfrun|
|prograd|
Deklinationen minskar från +8° till -7°.
Venus passerar +1,63° norr om höstdagjämningspunkten den 13/10 kl. 22.37 och passerar himmelsekvatorn söderut den 17/10 kl. 07.
Venus når dess största nordliga ekliptikala läge den 22/10 kl. 10 med +1,54° och den står som närmast solen den 3/10 med 0,7184 astronomiska enheter.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörkgrönt att du inte kan gå miste om den. Venus syns i stort sett bra från hela landet. Förhållanden försämras något under månadens lopp för att vinkelavståndet mellan solen och Venus minskar.

Grafiken visar himlen mot öster vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 40 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan befinner sig en bra bit över horisonten i början på månaden – men den hamnar allt lägre under månadens lopp.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Venus går upp strax före kl. 04:30 i början på månaden och ungefär kl. 05:15 i slutet när vi har gått över till svensk normaltid eller svensk vintertid. Venus syns redan några minuter efter att den har gått upp och som du kanske ser så antyds det också att morgonstjärnan ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp. Bästa observationstiden har markerats med gröna prickar (morgonstjärnan syns bra). Bästa tiden är ungefär strax efter kl. 05 i början på månaden och strax före kl. 06 i slutet på månaden.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot öster runt Mars på morgonen den 2 till 9 oktober. Utsnittets diameter motsvarar 5 grader. Venus passerar mycket nära Mars och står som närmast på morgonen den 6:e. Då befinner sig våra grannplaneter 19,9′ (bågminuter) ifrån varandra, vilket motsvarar ungefär 2/3 av månens diameter. På morgonen innan står de lite längre ifrån varandra – nämligen 23,8′.

Grafiken visar Venus, Mars och månskärans position på himlen på morgonen den 18 oktober 2017 kl. 06:00. Månens mycket tunna skära befinner sig nära Venus, snett nedanför till vänster om morgonstjärnan.  En bit längre upp till höger syns Mars nära stjärnan β Vir (Zavijah/Zavijava).

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen ökar från 22°V till 33°V.
Ljuststyrkan ligger runt mag +1,8.
Fasen minskar från 99% till 97%.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Lejonet|12/10|Jungfrun|
|prograd|
Deklinationen minskar från +7° till -1°.
Mars passerar +1,26° norr om vårdagjämningspunkten den 22/10 kl. 00.29 och passerar himmelsekvatorn söderut den 26/10 kl. 23.
Mars står som fjärmast solen den 8/10 med 1,6661 astronomiska enheter.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Förhållanden för att kunna se Mars förbättras till halvbra under månadens lopp. Vana observatörer kan hitta vår röda granne ganska lätt medan det kan vara svårt för nybörjare att identifiera Mars – för den lyser svagare än Regulus.

Grafiken visar morgonhimlen mot öster och sydost i oktober 2017 vid den nautiska gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Venus kan du inte missa trots att den hamnar allt lägre över horisonten under månadens lopp. Mars hittar du någonstans i dess närhet fram till den 10:e. Därefter blir avståndet mellan dem bara större och Mars hamnar allt längre ifrån Venus och allt högre upp på himlen. Enklast hittar du Mars den 5: och den 6:e då ljusa Venus befinner sig mycket nära ljussvaga röda Mars (se även under rubriken Venus).

Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och när solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp i princip exakt vid samma tid under hela månaden – nämligen ca kl. 04:40, vilket blir kl. 03:40 alldeles i slutet på månaden på grund av att vi har ställt om klockan till normaltid eller vintertid. Det är ungefär 2 timmar och 20 minuter före solen i början på månaden och ca 3½ timmar före solen i slutet. Bästa tiden för att kunna hitta Mars i början på månaden är mellan kl. 05:15 och 05:30 men det är fortfarande ganska svårt att hitta den då. I slutet på månaden är den bästa tiden vid 05-tiden när vi har gått över till vintertid.

Grafiken visar Venus nära Mars på morgonen den 5 och 6 oktober 2017 nära horisonten mot öster nedanför Lejonet.

---

Grafiken visar Mars, månskärans och Venus position på himlen mot öster på morgonen den 17 oktober 2017 kl. 06:00. Venus är svårt att missa och även den vackra månskäran en bit snett ovanför till höger om morgonstjärnan kan du inte gå miste om. I dess närhet hittar du även ljussvaga Mars – nedanför månen lite snett åt vänster.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen minskar från 20°Ö i början av månaden till 1,0° (i samband med konjunktionen med solen) och ökar till 4°V fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ligger runt mag -1,7.
Fasen maximal 99,9% kring den 1/10.
Skenbara diametern minimal 30,6″ kring den 24/10.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|prograd|
Deklinationen minskar från -10° till -12°.
Jupiter i konjunktion med solen den 27/10 kl. 06.24 men passerar 1,08° norr om den.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns inte denna månad.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Jupiter går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Solsystemets största planet går ner strax före kl. 19 i början på månaden (ca en halv timme efter solen) och samtidigt som solen i slutet på månaden.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen minskar märkbart från 74°Ö till 46°Ö.
Ljuststyrkan ligger runt mag +0,5.
Skenbara diametern minskar bara lite från 16″ till 15″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Ormbäraren|
|prograd|
Deklination runt -22°.
Saturnusringarnas öppning maximal +27,00° kring den 1/11.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller senare även dålig från södra Sverige och den förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydsydväst och sydväst vid den nautiska skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan, alltså ca 1 timme och 30 minuter efter att solen har gått ner. Saturnus står då redan ganska lågt över horisonten och den hamnar allt lägre under månadens lopp.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen och Saturnus går ner. I början på månaden går ringplaneten ner strax före kl. 21 och i slutet på månaden redan strax efter kl. 18 när vi har gått över till vintertid. Saturnus syns ungefär från kl. 19:45 fram till kl. 20:20 ganska bra i början på månaden och i slutet på månaden kan man försöka att hitta den vid 17:30-tiden.

Grafiken visar himlen mot sydväst på kvällen den 24 oktober 2017 kl. 19:00 (fortfarande svensk sommartid). Månen finns snett ovanför till vänster om Saturnus som i sin tur står ganska nära horisonten. Kanske ett av de sista tillfällen i år för att kunna hitta ringplaneten på kvällshimlen.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande |