Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 juni: Månen rör sig söderut från Lejonet till Vågen och tilltar. På kvällen den 3:e finns den nära Jupiter.

9–16 juni: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Skorpionen till Vattumannen. Månen är ganska full belyst till en början men avtar efterhand. Jorddrabanten passerar nära Saturnus natten mellan den 9:e och 10:e.

17–24 juni: Månen rör sig norrut från Vattumannen till Oxen samtidigt som den avtar. På morgonen den 21:e passerar den förbi Venus vilket kan vara svårt att observera.

23–30 juni: Månen färdas från djurkretsens norra del i Oxen söderut till Jungfrun. Den byter från morgonsidan till kvällssidan och står en bit ifrån Jupiter den 30:e.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns i vanliga fall numera ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – och båda gäller då i mitten av månaden. Denna månad finns inte dessa kartor med för att det inte blir något början eller slut på den astronomiska skymningen/gryningen.

Nätterna är så pass ljusa att det bara syns ett fåtal stjärnor när det är som mörkast en bit efter midnatt. Det som dominerar mot sydost är Sommartriangeln, som består av Vega i Lyran, Deneb i Svanen och Altair i Örnen. Mot väster syns Arcturus i Björnvaktaren. Karlavagnen, som står högt i nordväst, kan vara svårt att upptäcka för att inte alla dess stjärnor syns. Samma sak gäller för Cassiopeja eller himlens ”W” mittemot på andra sidan Polstjärnan. Lågt i norr ser du troligen Capella, Kuskens ljusaste stjärna. Solen befinner sig rakt nedanför den under horisonten.

Planeter: Jupiter på väg ner i väster och Saturnus lågt över horisonten i söder.
Månen över horisonten mitt i natten: 1:e till 15:e – se även under rubrik månen.

Åter till toppen

---

Solen

Solen rör sig genom Oxen och fortsätter sin färd genom Tvillingarna från och med 21 juni. Solen når sin nordligaste punkt på sin skenbara bana den 21 juni kl 06:24 svensk sommartid. Det är då sommarsolstånd inträffar och den befinner sig då 23° 26′ norr om himmelsekvatorn.

Eftersom sommarsolstånd inträffar på morgonen den 21:e så är det enkelt att avgöra vilken dag som är årets längsta dag – det är den 21:e. Och så inträffar årets kortaste natt mellan den 20:e och 21:e. I Norrköping befinner sig solen 18 timmar och 22 minuter över horisonten och natten varar därmed 5 timmar och 38 minuter – från solnedgång till soluppgång. Dagsljus har vi i 21 timmar och 6 minuter – tiden från när den borgerliga gryningen börjar tills den borgerliga skymningen slutar. Det är också nu som solen rör sig som högst över himlavalvet. Den står nästan 55 grader över horisonten när den passerar i söder. Tidigaste soluppgången inträffar dock redan runt den 18:e (kl. 03:46) och senaste solnedgången först den 23:e (kl. 22:08). Detta på grund att solen passerar allt senare i söder.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 50 minuter/ 2 timmar 5 minuter/ inte alls efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden. I slutet på månaden ökar varaktigheten till 70 minuter för den borgerliga gryningen och skymningen. Den borgerliga skymningen/gryningen slutar/börjar ca 1 timme och 10 minuter efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden. Vid sommarsolstånd ökar varaktigheten till ca 1 timme och 20 minuter. I början på månaden varar den halva natten ungefär i 3 timmar och vid sommarsolstånd lite drygt 2 timmar och 45 minuter.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-06-01  kl. 14:42  Första kvarteret
2017-06-09  kl. 15:10  Fullmåne
2017-06-17  kl. 13:33  Sista kvarteret
2017-06-24  kl. 04:31  Nymåne

2017-06-09  kl. 00:19  406.397,6 km  fjärmast
2017-06-23  kl. 12:51  357.940,9 km  närmast

2017-06-22  kl. 03:29 sista visibilitet (hm +1,5°/hs -2,1°)1
2017-06-25  kl. 22:26 första visibilitet (hm 1,6°/ hs -2,3°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen minskar från 21°V i början av månaden till 1,1° kring den 21/6 (i samband med övre konjunktionen med solen) och ökar till 11°Ö fram till slutet av månaden.
|21°V 1/6|17°V 6/6|13°V 11/6|7°V 16/6|1°V 21/6|6°Ö 26/6|11°Ö 1/7|
Ljuststyrkan ökar från mag -0,4 i början av månaden till -2,4 kring den 21/6 och avtar till -1,1 fram till slutet av månaden.
|-0,4 1/6|-0,7 6/6|-1,1 11/6|-1,6 16/6|-2,3 21/6|-1,7 26/6|-1,1 1/7|
Fasen ökar från 66% i början av månaden till 99,9% kring den 21/6 (i samband med övre konjunktionen med solen) och minskar till 91% fram till slutet av månaden.
Planetskivan till 75% belyst den 5/6 (tilltagande).
Skenbara diametern minskar från 6″ i början av månaden till 5,1″ kring den 22/6 och ökar bara lite fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Väduren|3/6|Oxen|21/6|Tvillingarna|
|prograd|
Merkurius i övre konjunktion med solen den 21/6 kl. 15 men passerar 1,09° norr om den.
Deklinationen ökar från +15° i början av månaden till +24,7° kring den 24/6 och minskar lite grann fram till slutet av månaden.
Merkurius passerar ekliptikan norrut den 14/6 och står som närmast solen den 19/6 med 0,3075 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius förblir osynlig från våra nordliga breddgrader.

Grafiken visar himlen mot nordost när solen går upp. Merkurius står alldeles för nära horisonten då.

Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar) och . Den solnära planeten går upp lite tidigare än solen – som mest typ 25 minuter under de första två veckorna – vilket är alldeles för kort för att man skulle kunna se den.

Grafiken visar himlen mot nordväst när solen går ner. Merkurius står mycket lågt över horisonten i slutet på månaden men syns inte.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner senare än solen från och med den 20:e. I slutet på månaden går den ner typ 50 minuter efter solen – vilket dock är för kort för att man skulle kunna se den.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen ökar bara lite till 45,9° kring den 3/6 (i samband med den största västliga elongationen) och minskar till 44°V fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan sjunker från mag -4,5 till -4,2.
Fasen ökar från 48% till 63%.
Skenbara diametern diametern minskar märkbart från 25″ till 18″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|9/6|Valfisken|10/6|Väduren|28/6|Oxen|
|prograd|
Deklinationen ökar från +8° till +17°.
Venus når dess största sydliga ekliptikala läge den 23/6 med -2,73°.
Venus står som fjärmast solen den 12/6 med 0,7282 astronomiska enheter.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns inte alls eller ganska dålig från norra Sverige medan den syns halvbra eller bra från sydligaste Sverige. Den syns med andra ord bättre ju längre söderut man befinner sig.

Grafiken visar himlen mot öster strax innan solen går upp (ca 30 minuter före soluppgången). Trots att Venus är ganska ljus så syns den inte så där jätte bra framför en rätt ljus himmel och dessutom befinner sig morgonstjärnan inte särskilt högt över horisonten. Situationen förbättras dock mot slutet av månaden.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Bästa observationstiden har markerats med gula prickar (morgonstjärnan är halvbra synlig) och den förskjuts från ca kl. 03.45 i början på månaden till ungefär strax för kl. 03 i slutet. Som du kanske ser så antyds det också att Venus ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp.

Grafiken visar Venus och månskärans position på himlen på morgonen den 21:e och 22:e kl. 03:00. Månens tunna skära befinner sig ena morgonen en bra bit till höger om morgonstjärnan och andra morgonen lite snett nere till vänster om den. Månens tunna skära blir nog ganska svårt att hitta på morgonen den 22:e – men det kanske kan vara värt ett försök – hör gärna av dig hur det gick för dig!

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen minskar från 17°Ö till 8°Ö.
Ljuststyrkan ligger runt mag +1,7.
Fasen ökar lite grann från 99% till 100%.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Oxen|5/6|Tvillingarna|
|prograd|
Deklinationen ökar lite grann till +24,3° kring den 6/6 och minskar till +23° fram till slutet av månaden.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns inte längre.

Grafiken visar Mars position på himlen mot nordväst strax efter att solen har gått ner. Mars hamnar allt närmare horisonten och förblir osynlig fram till hösten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner ungefär kl. 23:20 i början på månaden och ca kl. 22:40 i slutet. Vår yttre grannplanet blev osynlig redan i maj för att den går ner alldeles för tidigt i ljusa skymningen.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen minskar märkbart från 123°Ö till 95°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag -2,3 till -2,1.
Fasen ligger runt 99%.
Skenbara diametern minskar från 41″ till 37″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|retrograd fram till den 10/6 – då stillastående, därefter prograd|
Deklinationen maximal -4,3° kring den 1/7.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den. Jupiter syns bra från södra Sverige och efterhand inte alls från norra Norrland.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot sydväst vid den borgerliga gryningens slut (ca 1 timme och 15 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter finns till en början mer åt sydsydväst och i slutet mer åt västsydväst.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Jupiter går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Solsystemets största planet går ner strax före kl. 03 i början på månaden och strax före kl. 01 i slutet. Jupiter syns redan vid eller strax efter solnedgången. Den lyser som bäst strax efter midnatt under månadens första tre veckor.

Grafiken visar himlen mot sydväst på sena kvällen den 3 juni 2017 kl. 23:30. Månen står ganska nära Jupiter och båda står i sin tur står en bit snett ovanför till höger om Spica – Jungfruns ljusaste stjärna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot väster runt Jupiter på efternatten den 4:e – kl. 02.20 för att vara exakt. Månen håller då fortfarande på att närmar sig Jupiter som i sin tur är på väg ner (den står vid denna tidpunkt bara strax ovanför horisonten, typ två måndiametrar). Månens diameter och avståndet till solsystemets största planet visas skalenlig. Det ryms lite mindre än tre fullmånar mellan Jupiter och månens undre kant.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen ökar från 165°V i början av månaden till 178,6° kring den 15/6 (i samband med oppositionen) och minskar till 164°Ö fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ökar en aning till mag +0,0 kring den 15/6 och avtar något fram till slutet av månaden.
Skenbara diametern diametern maximal 18,2″ kring den 15/6.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Ormbäraren|
|retrograd|
Saturnus i opposition med solen den 15/6 och ringplaneten står som närmast jorden 9,0427 astronomiska enheter.
Deklination runt -22°.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,6°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller bra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydsydväst vid den borgerliga gryningens början (ca 1 timme och 15 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Saturnus är sakta på väg ner.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydsydost vid den borgerliga skymningens slut (ca 1 timme och 15 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Saturnus dyker sakta upp på kvällshimlen.

Visibilitetsdiagrammet visar när Saturnus går upp – i början på månaden ungefär kl. 22:30 och redan vid solnedgången kring den 9:e. Den är uppe över horisonten hela natten fram till den 22:e då den går ner vid soluppgången. I slutet på månaden går ringplaneten ner redan strax efter kl. 03. Saturnus syns ungefär från midnatt fram till kl. 02 ganska bra.

Grafiken visar himlen mot sydsydost på sena kvällen den 9 juni kl. 23:45. Månen finns snett ovanför till höger om Saturnus. En bra bit till höger närmare horisonten hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot sydsydväst runt Saturnus på efternatten den 10 juni – kl. 03.20 för att vara exakt. Månen står då nästan som närmast ringplaneten. Månens diameter och avståndet till solsystemets kanske vackraste planet visas skalenlig. Det ryms ungefär fyra fullmånar mellan Saturnus och månens nedre kant.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande