Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 februari: Månen rör sig från Valfisken/Fiskarna norrut till Tvillingarna och tilltar. Den 1:e finns månen nära Mars.

9–16 februari: Månen rör sig från Kräftan söderut till Jungfrun. Månen är till en början ganska full belyst men avtar under perioden. Jorddrabanten står nära Jupiter på morgonen den 16:e.

15–22 februari: Månen rör sig söderut från Jungfrun till Skytten och avtar. Den 16:e finns månen nära Jupiter och den 21:e nära Saturnus.

22 februari–1 mars: Månen färdas från Skytten till Fiskarna. Den byter från morgonsidan till kvällssidan och står söder om Venus den 28:e och söder om Mars den 1 mars.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns ytterligare två stjärnkartor – en gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – båda gäller i mitten av månaden.

Den rödprickade linjen är ekliptikan – solens skenbara bana framför stjärnhimlen. Ekliptikan går genom 13 stjärnbilder varav 12 stycken är kända som djurkretstecken. Det är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Längs ekliptikan brukar man hitta månen och planeterna. Den vitprickade linjen är himmelsekvatorn – det är jordens ekvator projicerad på himlen.
Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten – så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. I nordväst är Väduren redan på väg ner i horisontdiset. Oxen med Aldebaran finns i väster. Fortsätter vi åt vänster eller österut längs ekliptikan så hittar vi Tvillingarna med Castor och Pollux högt i sydväst. Kräftan, som just passerat söder, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor. Rätt högt i söder eller åt sydsydost finns Lejonet med Regulus. Du kan kontrollera riktningen med hjälp av Karlavagnens stjärnor. Karlavagnen finns nästan rakt över ditt huvud (nästan i mitten av kartan). Följer vi den röda linjen (ekliptikan) mot horisonten i sydost så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun med Spica. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren (Boo). Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. Vinterns stjärnbilder är på väg ner i sydost. Den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella, Pollux, Procyon i Lilla hunden, Sirius i Stora Hunden, Rigel i Orion och Aldebaran – finns där. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Som sagt så finns Karlavagnen (en del av Stora Björnen) rakt över ditt huvud. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. I nordost finns delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen och Vega i Lyran. Cassiopeja eller himlens ”W” är på väg ner i nordväst.

Planeter: Jupiter mot sydost
Månen över horisonten mitt i natten: 3:e till 16:e – se även under rubrik månen.

Åter till toppen

---

Solen

Solen lämnar Stenbocken den 16 februari och fortsätter in i Vattumannen. Till en början står den ca 17 grader söder om ekvatorn, i slutet bara ca 8 grader. Därmed når den allt högre upp över horisonten mitt på dagen – i början ca 14 grader, i slutet på februari nästan 24 grader. Det är någon gång under februaris andra hälft att du kan börja känna av att solstrålarna har värmt upp bilen lite grann om den har stått ute i solskenet ett tag.

Soluppgångarna flyttas fram med lite drygt en timme till strax före kl 07 under månadens lopp medan solnedgångarna försenas med drygt en timme till nästan halv sex på kvällen. Dagens längd överskrider därmed 10-timmarsgränsen under fjärde februariveckan.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 40-45 minuter/ 1 timme 30 minuter/ 2 timmar 15 minuter efter solnedgången/före soluppgången.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-02-04  kl. 05:19  Första kvarteret
2017-02-11  kl. 01:33  Fullmåne
2017-02-18  kl. 20:33  Sista kvarteret
2017-02-26  kl. 15:59  Nymåne

2017-02-06  kl. 14:58  368.818,7 km  närmast
2017-02-18  kl. 22:12  404.374,7 km  fjärmast 

2017-02-24  kl. 06:38  sista visibilitet (hm 2,5°/ hs -4,1°)
2017-02-27  kl. 17:20  första visibilitet vid bra förhållanden (hm 4,1°/hs -5,0°)

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Natten mellan den 10:e och 11:e är det fullmåne. Månen passerar jordens halvskugga en bit efter midnatt och som mest hamnar 99,8% av månens yta inne i jordens halvskugga. Förmörkelsens storlek är 0.989 – alltså 98,9% av månens diameter hamnar i halvskuggan. Obs: Det handlar inte om omkastade siffror!

2017-02-10 kl. 23:33  månen når jordens halvskugga (osynlig)
2017-02-11 kl. 00:39  70% av månens diameter inne i halvskuggan (förmörkelsen börjar märkas av)
2017-02-11 kl. 01:44  förmörkelsen maximal – 99,8% av månen yta inne i helskuggan
2017-02-11 kl. 02:48  70% av månens diameter inne i halvskuggan (förmörkelsen inte längre märkbar)
2017-02-11 kl. 03:55  månen lämnar jordens halvskugga (osynlig)

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen minskar från 21°V till 6°V.
Ljuststyrkan ökar avsevärt från mag -0,2 till -1,3 alldeles i slutet på månaden.
|-0,2 1/2|-0,2 6/2|-0,3 11/2|-0,5 16/2|-0,7 21/2|-1,0 26/2|
Fasen ökar från 81% till 99%.
Skenbara diametern minskar till 4,9″ kring den 27/2 (i samband med övre konjunktionen med solen) och ökar lite grann fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Skytten|7/2|Stenbocken|24/2|Vattumannen|
|prograd|
Deklinationen ökar från -22° till -11°.
Merkurius står som fjärmast solen den 7/2 kl. 15 med 0,4667 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Som du ser så förblir Merkurius osynlig för blotta ögat denna månad.

Grafiken visar himlen mot sydost vid soluppgången. Merkurius befinner sig ganska nära horisonten och himlen är förstås alldeles för ljus för att kunna se den solnära planeten.

Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Den solnära planeten går upp något tidigare än solen i början på månaden – men ungefär från mitten av månaden till och med senare en den.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen: minskar från 46°Ö till 33°Ö.
Ljuststyrkan ökar något lite till mag -4,8 kring den 19/2 och avtar lite grann fram till slutet av månaden.
Fasen minskar från 40% till 17%.
Skenbara diametern diametern ökar avsevärt från 31″ till 47″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|
|prograd|
Deklinationen ökar från +1° till +11°.
Aftonstjärnan passerar +2,56° norr om vårdagjämningspunkten den 5/2 kl. 00.13.
Venus står som närmast solen den 20/2 kl. 18 med 0,7184 astronomiska enheter.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den!

Grafiken visar himlen mot sydväst vid solnedgången. Venus lyser så pass starkt att den redan vid solnedgången är ganska lätt att hitta. Som högst sår den drygt 32 grader över horisonten kring den 12:e. Mot slutet av månaden hamnar aftonstjärnan snabbt allt lägre över horisonten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Venus går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Aftonstjärnan går ner ca 5 timmar efter solen i början på månaden (vid 21-tiden) och nästan 4 timmar efter solen i slutet på månaden. Venus syns redan vid eller en bra stund före solnedgången. Vår inre grannplanet står rakt mot sydväst mellan kl. 17 och 18 i början på månaden och mot väster kl. 21 i början på månaden och redan vid kl. 19:30 i slutet. Extra markeringar har ritats in när Venus står tillräckligt högt på en mörk himmel utan månsken – det är då det ska vara möjligt att kunna se att Venusljuset är tillräckligt starkt för att saker och ting ska kunna kasta en skugga. Allra bästa tiden för att testa det är ungefär mellan den 13:e och 21:e vid 19-tiden (tjockaste prickarna). Det krävs dock förstås att du inte har några störande ljuskällor i närheten.

Diagrammet visar Mars relativa rörelse i förhållande till Venus i januari och februari 2017 vid den nautiska skymningens slut. Utsnittet motsvarar 20 grader i diameter. Mars förblir alltid till vänster om aftonstjärnan. Som närmast varandra står de i början på februari – och då är distansen fortfarande lite drygt 5 grader eller 11 måndiametrar.

Animeringen visar Venus och Mars position på himlen i februari 2017 vid den nautiska skymningens slut. Du ser tydlig hur planeterna rör sig i förhållande till stjärnorna. Som närmast varandra befinner sig Venus och Mars i början på månaden. Avståndet mellan dem ökar sakta under månadens lopp. Aftonstjärnan hamnar allt närmare det ena hörnet av Pegasuskvadraten.

Grafiken visar himlen mot väster på kvällen den 28:e kl. 19:00. Månens tunna skära befinner sig en bra bit nedanför (lite snett till vänster) om Venus. Mars hittar du en bit högre upp till vänster om aftonstjärnan. Alla tre bildar en fin triangel – säkert en vacker vy!

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen minskar från 51°Ö till 43°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag +1,1 till +1,3.
Fasen ökar från 92% till 94%.
Skenbara diametern ligger runt 5″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|7/2|Valfisken|7/2|Fiskarna|
|prograd|
Deklinationen ökar från +1° till +9°.
Mars passerar himmelsekvatorn norrut den 29/1 kl. 13.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från hela landet – vilket betyder att vana observatörer hittar den lätt medan det kan vara lite svårare för ovana observatörer att identifiera Mars.

Grafiken visar Mars och Venus position på himlen mot sydväst vid den borgerliga skymningens slut (ca 40-45 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars befinner sig hela tiden lite högre över horisonten än Venus som strålar en bit snett nedanför till höger om vår röda grannplanet.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner ungefär kl. 21:30 i början på månaden och strax före kl. 22 i slutet. Mars börjar bli synlig ungefär 45 minuter efter att solen har gått ner och den syns fram till ungefär 30 minuter innan den går ner själv.

Grafiken visar himlen mot sydväst på kvällen den 1:e kl. 17:30. I skymningen kan du inte gå miste om Venus. Snett ovanför den till vänster hittar du Mars och till vänster om vår röda grannplanet finns månen. En vacker vy som man inte får missa…

På kvällen den 26:e får du ett utmärkt tillfälle för att kunna hitta Uranus! Om du aldrig förr har försökt att leta upp solsystemets näst yttersta planet – så ska du ta vara på denna alldeles utmärkta chansen! Mars befinner sig bara 35′ eller 0,6° ifrån den ljussvaga planeten. För att se Uranus kan det vara bra att ha en kikare till hands.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen ökar markant från 109°V till 138°V.
Ljuststyrkan ökar från mag -2,2 till -2,4.
Fasen ligger runt 99%.
Skenbara diametern ökar från 39″ till 42″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|prodgrad fram till den 6/2 kl. 20 – då stillastående, därefter retrograd|
Deklinationen minimal -7,7° kring den 3/2.
Jupiter står som fjärmast solen den 17/2 med 5,4565 astronomiska enheter.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns i stort sett mycket bra från hela landet.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot sydväst vid den borgerliga gryningens början (ca 40-45 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter är då sakta på väg ner.

Visibilitetsdiagrammet visar när Jupiter går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Gasjätten går upp vid 23:30 i början på månaden och vid kl. 21:30 i slutet. Solsystemets största planet syns ungefär från 15 minuter efter att den har gått upp fram tills den bleknar i solljuset vid soluppgången. Som högst passerar den 24 grader över horisonten i söder vid kl. 04:30 i början på månaden och vid kl. 02:30 i slutet.

Grafiken visar himlen mot ostsydost på sena kvällen den 15:e kl. 23:45. Månen står snett nedanför till vänster om ljusa Jupiter och bildar tillsammans med den en vacker triangel med Spica – Jungfruns ljusaste stjärna, som befinner sig snett nedanför Jupiter.

Grafiken visar himlen mot sydsydväst och sydväst på morgonen den 16:e kl. 06. Månen står till vänster om Jupiter, som i sin tur står nästan rakt ovanför Spica. Triangeln har blivit lite mer utdragen.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen ökar tydligt från 48°V till 74°V.
Ljuststyrkan ligger runt mag +0,5.
Skenbara diametern ökar en aning från 15″ till 16″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Ormbäraren|24/2|Skytten|
|prograd|
Deklination runt -22°.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,6°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydsydost vid den nautiska gryningens början (ca 1 timme och 30 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Ringplaneten kommer allt högre upp över horisonten under månadens lopp.

Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp tidigare än solen – i början på månaden ungefär kl. 05:30 och i slutet ungefär kl. 03:45. Saturnus syns ungefär mellan kl. 06 och 07 i början på månaden och mellan kl. 04:30 och 06:15 i slutet.

Grafiken visar himlen mot sydost och sydsydost på morgonen den 21:e kl. 05:30. Månens skära finns snett till vänster om Saturnus och en bra bit till höger hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande