Så tolkar du grafiken

Syftet med diagrammet

Man ska kunna få svar direkt på frågan när ett objekt syns på himlen och var man kan hitta det. Du får svar på frågan om objektet i frågan syns bäst på morgonen, mitt i natten eller på kvällen. Jämför du två olika diagram (ett för södra och ett för norra Sverige) kan du lätt avgöra om det syns bättre i södra eller norra Sverige.

Beskrivning av diagrammet

Allmänt:

Diagrammet gäller i regel ett år i taget – i det här fallet 2017. Det gäller för en breddgrad (i det här fallet Malmös latitud) och för det mesta ett objekt i taget (här: Jupiter).
Den 1:e i varje månad är markerad med en prick samt tillhörande månadssiffra – om planeten befinner sig över horisonten. Alltså ”5” betyder positionen på himlen den 1 maj (2017). Prickens storlek ska antyda planetens ljusstyrka. Den 15:e i varje månad är markerad med ett streck.

På vänster sida visas planeternas position på morgonhimlen vid den borgerliga gryningens början. Har planeten då redan passerat sin högsta position i söder, så visas istället dess högsta höjd över horisonten när den passerar i söder. Planeten observeras då som bäst under efternatten eller tidigare på morgonen när solen står djupare än 6 grader under horisonten.
Står planeten i söder mitt på natten, så befinner den sig mittemot solen, alltså i opposition och i mitten av grafiken. Då syns planeten i regel som bäst och befinner sig över horisonten ungefär från solnedgång till soluppgång, alltså hela natten. Planeten är då oftast också ljusast eftersom den står närmast jorden. Därefter syns planeten bäst på sena kvällen eller förnatten. När planeten redan har passerat söder innan det har hunnit bli mörkt så visas istället planetens position på himlen vid slutet av den borgerliga skymningen (på höger sida i grafiken).

Konkret:

I diagrammet handlar det alltså om observationsmöjligheterna för Jupiter sedd från sydligaste Sverige år 2017. Mellan den 1/1 och ungefär 20/5 kan du se Jupiter när den passerar som högst i söder. I början på april passerar den söder mitt i natten (det är då den står i opposition till solen, dvs. mittemot solen). Du ser att 4:an ligger ganska nära oppositionslinjen – och Jupiter syns därmed hela natten. Den går upp ungefär vid solnedgång och den går ner ungefär vid soluppgång. Fram till oppositionen syns den bättre på efternatten och efter oppositionen är det sena kvällen som gäller. Ungefär efter den 20 maj har Jupiter redan hunnit passera söder vid den borgerliga skymningens slut. Därefter hittar du den allt mer åt sydväst och vartefter allt lägre över horisonten. Mot september försvinner den i skymningsljuset. Jupiter dyker upp i gryningen först i november och du kan se solsystemets största planet på morgonhimlen fram till årsskifte.

De yttre planeterna rör sig i regel från vänster till höger genom diagrammet (med vissa undantag, se Mars i Malmö i början på 2018). Mars, Jupiter och Saturnus dyker i regel upp på morgonhimlen, går upp allt tidigare och syns efter ett tag hela natten då de står i opposition mot solen. Därefter går de ner allt tidigare och syns till slut enbart på kvällen innan de försvinner helt i skymningsljuset. Det hela faller dock helt för planeter som hamnar i opposition på sommaren – då blir de nämligen osynliga i landets norra del på grund av de ljusa nätterna eller midnattssolen och planeternas låga bana nära eller till och med under horisonten.

De inre planeterna Merkurius och Venus syns antingen på morgon- eller kvällshimlen och kan inte stå i opposition. De finns för det mesta någonstans i närheten av där solen har gått ner eller där solen kommer att gå upp.

Här ser du ett exempel på Venus – den är antingen morgonstjärna eller aftonstjärna och syns inte mitt på natten (bortsett från vissa undantag).