h1. Den astronomiska vintern börjar

Den 21 december 2013 börjar alltså vintern enligt kalendern, dvs. den astronomiska vintern. Den meteorologiska vintern började redan den 1 december, dvs. för statistikens skull sammanfattar man månaderna december, januari och februari till vintermånaderna.

h1. Vintersolstånd är en tidpunkt, inte en dag

Kring vintersolstånd är dagarna som kortast och nätterna som längst på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att vintersolstånd inträffar den 21 december kl. 18:11. Det är alltså inte en dag – det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen, just då jordens södra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid sommarsolstånd är det tvärtom, då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktigt mot solen.

Bilden nedan visar hur det ser ut om man tittar från solen mot jorden. Då behöver rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot solen; det gör den bara vid sommar och vintersolstånd.

h1. Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
Kl. 17:11, kl. 17:12, kl. 18:11 och kl. 18:12
Men vilket är den mest exakta uppgiften då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ”Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för vårdagjämningen 2013: 17:12:07
Alla dessa beräkningar görs i en universell tidräkning (så kallad True Dynamical Time”, förkortad TD) som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bl.a. allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2013 någonstans på -68 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 17:12:07 TD motsvarar kl. 17:10:59 världstid (med en korrektion på ca 68 sekunder eller motsvarande 1 minut och 8 sekunder, se även tabellen nedanför).
21 december kl. 17:10:59 världstid motsvarar den 21 december kl. 17:10:59 svensk vintertid eller svensk normaltid – vilket avrundas till kl. 18:11.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Hoppas det hjälper mer än det ställer till med förvirring. Men det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala som källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
Och därmed är svaret alltså att vintersolstånd i Sverige inträffar den 21 december kl. 18:11.

Tabellen anger när vintersolstånd inträffar under åren 2007 till 2020. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk normaltid (genom att lägga till en timme till världstiden). Detta kan dock innebära att även datumet skiftar (vilket var fallet 2010 och bli fallet 2014).

h1. Årets kortaste dag och längsta natt

I och med att vintersolståndet infaller på kvällen den 21:e i år, så är det enkelt att avgöra vilken dag som är kortast i år. Det är förstås den 21 december.
Men vilken natt är då längst?
Det är det natten till den 22 december.

h1. Inträffar vintersolståndet alltid 21:e eller 22 december?

Sedan många decennier tillbaka har vintersolståndet inträffat antigen på den 21:e eller 22 december. Att det infaller den 22:e blir dock allt mer sällsynt och sker en sista gång 2047. Därefter inträffar vintersolståndet alltid någon gång under den 21 december. 2084 är det premiär för den 20 december under förutsättning att vi behåller samma vintertid även då.

h1. Jordens avstånd till solen och årets tidigaste solnedgång

Lite mer kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan närmast solen på sin elliptiska bana. Den står som allra närmast solen i början på januari.
Den tidigaste solnedgången infaller inte med vintersolståndet. I Malmö inträffade den redan den 14:e – solnedgångarna försenas alltså redan vid vintersolstånd. Men som kompensation inträffar årets senaste soluppgång först efter julhelgen.

h1. Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa

I år är alltså den 21 december årets kortaste dag. Här ser du hur pass många timmar den varar:

Grafiken visar dagens längd, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är dagen som längst längs Skånes sydkust, där solen står lite drygt 7 timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto kortare är dagen och i landets nordligaste del går kommer solen överhuvudtaget inte upp över horisonten.

h1. Antal timmar med dagsljus

I regel är dock ganska ljust även ett tag före soluppgången och efter solnedgången. Enligt astronomerna räknas som dagsljus även den perioden som solen befinner sig mindre än 6 grader under horisonten. Den adderas med andra ord till den tiden som solen befinner sig över horisonten.

Det är alltså i praktiken den tiden som går mellan den borgerliga gryningens början till den borgerliga skymningens slut. Det är precis det som grafiken visar. Således har vi alltid fler timmar med dagsljus än själva dagen – som räknas bara från soluppgång till solnedgång. Som du ser så har man även i Kirunatrakten drygt 5 timmar med dagsljus, trots att solen inte kommer över horisonten. Längst i söder har man drygt 8 1/2 timmar dagsljus på årets kortaste dag.
Detta gäller förstås bara vid rätt klart väder. Vid mulet kan det ju vara ganska mörkt och trist även mitt på dagen…