Taggat: årstider
Nu har redan nästan halva 2019 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst på norra halvklotet. Sommarsolståndet inträffar kl. 17:54 men det vänder faktiskt redan 4 minuter tidigare... Och i år är det slut med sommarsolståndet "alltid" den 21 juni - fast det gäller inte våra östliga grannar i Finland... Läs mer
Höstdagjämning 2017
Den 22 september börjar alltså hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk redan har kommit på många håll i nordvästra Sverige. Det är höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 22 september kl 22:02 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen och solen står då rakt över ekvatorn.
Sommarsolstånd 2017
Nu har redan nästan halva 2017 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst. Läs mer
Vårdagjämning 2017
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren letar sig sakta norrut över landet. Det kan förstås också bli bakslag vid denna tid på året med vintertemperaturer - men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!