Sommarsolstånd 2022
Inhållsförteckning
Sommaren börjar
Sommarsolståndet 2022 |
inträffar: 21/6 kl. 11:14 årets längsta dag: 21/6 årets kortaste natt: 20:e-21:e solens nordligaste position: |
Den 21 juni 2022 börjar sommaren enligt kalendern, dvs. den astronomiska sommaren. Den meteorologiska sommaren började redan den 1 juni. De tre månaderna juni, juli och augusti betraktas som sommarmånaderna, vilket man har bestämt för statistikens skull. För en enskild plats gäller att medeltemperaturen måste ha legat över 10 grader i fem dagar i följd för att sommaren ska ha anlänt. Därmed varierar sommarens ankomst från plats till plats och från år till år och tidpunkten kan avgöras först i efterhand.
Däremot går det alldeles utmärkt att bestämma när sommarsolståndet kommer att inträffa – många år i förväg. Tidpunkten varierar dessutom ganska lite med åren – detta för att vår kalender är just gjort på det sättet att årstiderna och tidpunkterna för t.ex. sommarsolståndet inte ska flytta på sig särskilt mycket. Man säkerställer på detta vis att sommarsolståndet inte ska inträffa mitt på vintern t.ex. kring jul efter ett antal år…
Sommarsolstånd är en tidpunkt, inte en dag
Kring sommarsolståndet är dagarna som längst och nätterna som kortast på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att sommarsolståndet inträffar den 21 juni kl. 11:14. Det är nämligen inte en dag som avses utan en tidpunkt – nämligen precis då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen – just när jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då är det jordens södra halvklot som exponeras bäst till solljuset. I astronomernas koordinatsystem når solens deklination (avståndet från himmelsekvatorn) det största värdet (+23, 46 grader), vilket betyder att solen passerar rakt ovanför ditt huvud, om du skulle befinna dig på en plats med samma breddgrad (det vill säga 23,46 grader norr om ekvatorn).
(Det är åtminstone definitionen som vi har lärt oss. Men tidsuppgifterna, som räknas fram av astronomerna och som sprids även här på min sida, baserar dock på en annan definition och den bygger inte på solens nordligaste position!)
Vid vintersolstånd lutar jordens södra halvklot mest fördelaktig mot solen, vid sommarsolstånd är det tvärtom – då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktig mot solen.
Det gäller bara att ha definitionen som används för beräkningarna i bakhuvudet.
Slutligen kommenterar Meeus att man – eftersom de flesta tolka solstånden som extremvärden (nordligast eller sydligast) – borde övergå till att beräkna dessa värden istället för de enligt astronomiska definitionen. Och med nordligast och sydligast avses de geocentriska värdena – alltså för en fiktiv observatör i jordens centrum…
Årets längsta dag och kortaste natt
Eftersom sommarsolståndet äger rum på morgonen den 21:e så är det förstås just denna dag som är längst och natten till den 21 juni som är kortast.
Sommarsolstånd den 20 juni?
Sedan 1988 har sommarsolståndet alltid inträffat någon gång under dygnet den 21 juni (svensk sommartid). Innan dess inträffade det ibland även den 22 juni och fram till ifjol har det alltså varit den 21 juni. Men i fjol var det dags för den 20 juni – för första gången sedan 1896 (och för Sveriges del också det ända på 1800-talet). Men datumet 20 juni gäller bara till och med tidszonen som har medeleuropeisk sommartid. Längre österut inträffade sommarsolståndet även i fjol den 21 juni. I t.ex. Finland är ju redan en timme vidare och där hade man därmed hunnit fram till den 21 juni när sommarsolståndet 2020 inträffade – klockan visade då 00:44 finsk sommartid. I Finland får man väntar fram till 2024 för att kunna uppleva sommarsolståndet den 20 juni.
Fjolårets tidpunkt för sommarsolståndet var det tidigaste sedan 1796! Man fick alltså gå 224 år tillbaka för att hitta ett tidigare tillfälle. Men redan om 3 år inträffar sommarsolståndet ännu tidigare än i fjol.
I grafiken ovan visas tidpunkten för sommarsolståndets inträffande mellan åren 2020 och 2030. Årtal anges längst ner och datum och klockslag till vänster. De gula prickarna anger tidpunkten i svensk sommartid fram till 2021, därefter svensk normaltid (vilket jag valde helt godtyckligt i fall sommartid möjligen kommer att slopas framöver…) Man ser tydligt att tidpunkten förskjuts med ca 6 timmar från år till år och man ”rättar till det” var fjärde år med hjälp av ett skottår. Då flyttas tidpunkten 18 timmar tillbaka – ungefär i alla fall. Var fjärde år inträffar sommarsolståndet ungefär vid samma tidpunkt – fast i det långa loppet allt tidigare. 2020 hamnar den gula pricken för första gången på länge under den röda linjen, som avskiljer 20 och 21 juni.
Tar vi en titt på ett längre tidsintervall – från 1881 till 2120 så ser vi hur sommarsolståndet förflyttar sig inom några hundra år och hur de speciella reglerna för skottåren rätta till det hela på ett ungefär. Kalendern försöker att hålla sommarsolståndet runt den 21 juni. I grafen används svensk normaltid (världstid plus en timme) alla år utom år 1916 och åren 1980 till 2021 – då det används svensk sommartid istället (världstid plus två timmar). Om vi inte använder oss av svensk sommartid framöver blir det inte den 22 juni förrän år 2302. Råder däremot även svensk sommartid framöver, så inträffar sommarsolståndet den 22 juni ”redan” år 2103. Uppgifterna har tagits fram med hjälp av boken: Jean Meeus, Astronomical tables of the sun, moon an planets, third edition, Wilmann Bell Inc.
Avståndet till solen och årets senaste solnedgång
Lite kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan längst bort från solen på sin elliptiska bana. Den står fjärmast solen i början på juli.
Årets senaste solnedgång infaller inte med sommarsolståndet. Den inträffar alltid några dagar efter sommarsolståndet. Men som kompensation inträffar årets tidigaste soluppgång redan några dagar före sommarsolståndet och soluppgångarna försenas alltså redan vid sommarsolståndet…
Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa
I år är alltså den 20 juni årets längsta dag.
Grafiken visar dagens längd, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är årets längsta dag som kortast längs Skånes sydkust, där solen står ca 17 ½ timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto längre är dagen och i landets nordligaste del går solen aldrig ner.
Grafiken visar hur många timmar man har dagsljus i norra Europa. I sydligaste Sverige har man dagsljus i ca 19 ½ timmar och norr om en linje Borlänge-Gävle har man i princip dagsljus dygnet runt. Det är tiden som solen inte står lägre än 6 grader under horisonten, dvs. tiden från soluppgången til solnedgången plus den borgerliga gryningen och skymningen.
Vilken tidsangivelse är korrekt?
Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
21 juni kl. 09:14, kl. 09:15, kl. 10:14, kl. 10:15, kl. 11:14 eller kl. 11:15.
Men vilket är det mest exakta värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ”Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för sommarsolståndet 2022: 21 juni kl. 09:14:59 ET (Ephemeris Time).
Astronomiska beräkningar görs i en universell tidräkning som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bland annat allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2022 någonstans på ungefär 73 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 09:14:59 universell tid motsvarar kl. 09:13:46 världstid (med en korrektion på ca 73 sekunder eller motsvarande 1 minut och 13 sekunder, se även tabellen nedanför).
Kl. 09:13:46 världstid motsvarar kl. 11:13:46 svensk sommartid vilket avrundas till kl. 11:14.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
Och därmed är svaret alltså att sommarsolståndet i Sverige inträffar 2022 den 21 juni kl. 11:14. Det är då solen når en ekliptikal longitud på 90 grader enligt astronomernas definition. Det är dock inte tidpunkten då solen står som nordligast. Det gör den i år först kl. 11:19 svensk sommartid, alltså ungefär 5 minuter senare!
Tabellen anger när sommarsolstånd inträffar under åren 2007 till 2030. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk sommartid genom att lägga till två timmar till världstiden. Detta kan dock innebära att även datumet skiftar som 2012 eller 2016.
Årstiderna eller omloppstiden går inte ihop med ett kalenderår
Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen då jorden passerar sommarsolståndspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort och därför passerar jorden denna punkt av sin bana ca 6 timmar året därpå. På grund av detta inträffar sommarsolståndet 2023 den 21 juni kl. 16:58 svensk sommartid. För att datumet inte ska dra iväg har vi ett skottår var fjärde år.
Som följd inträffar sommarsolstånd vart fjärde år ungefär vid samma tidpunkt. Men även detta stämmer förstås bara ungefär – i det långa loppet förskjuts tiderna och sommarsolstånd inträffar allt tidigare varför man utelämnar en skottdag år 2100…