Astroinfo.se

Vad händer på himlen?

Astroinfo.se Vad händer på himlen?

Merkurius, Venus och Mars position på himlen vid den borgerliga skymningens slut i april 2023 (sedd från Norrköping)

Obs-guiden / På himlen 2023

Obs-guiden för april 2023

Obs-guiden för april 2023

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)

April bjuder på två kvällsplaneter av det inre slaget och en av det yttre. Den ljusa Venus är svår att missa och det är i mitten av denna månad som den når sin högsta höjd i skymningen. Missa inte heller när den passerar stjärnhopen Plejaderna dagarna kring den 11:e. Lite längre ned åt horisonten har den sällskap av den ”snabbfotade” Merkurius. Den syns bäst omkring den 11:e men tonar bort i skymningsljuset bara någon vecka senare. Planet nummer tre är Mars som du hittar i Tvillingarna. Den har tappat en hel del i ljusstyrka sedan vintern och är numera väldigt liten när man tittar på den i teleskopet. Andra höjdare under månaden är meteorskuren Lyriderna som når maximum den 23:e under gynnsamma förhållanden, asteroiden Pallas passerar nära Procyon, sin andra hundstjärna under innevarande säsong och så får Andromedagalaxen ett ganska närgånget besök av en komet. ⇒Läs mer
2023-04-09 kl. 20:50 Merkurius position på himlen på påskdagens kväll sedd från Norrköping

Kalender / Merkurius / Visibiliteter

Merkurius synlighet på påskdagarnas kvällar

Merkurius bjuder just på årets enda och bästa kvällsvisibilitet. Mycket bättre än så här kan det inte bli. Om vädret tillåter håll gärna utkik efter den för det mesta svår observerbara planeten. I år syns Merkurius just hela påskhelgen på kvällarna och det gick att observera solsystemets innersta planet även ifjol just i påsk. Men hur blir det nästa år? Hur många påskar i följd går det att se Merkurius på kvällarna och vad hände om påskhelgen inte skulle flytta på sig? Med detta önskar jag alla: Glad påsk! ⇒Läs mer
Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Årstider

Vårdagjämning 2023

Vårtemperaturer och den meteorologiska våren sprider sig sakta norrut över landet. Men även bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer