Nu är det alltså åter dags igen att ställa om klockorna till normaltid - natten mellan lördag och söndag ställs klockorna tillbaka en timme. Det blir nu ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Frågan är bara - hur många dagar får vi ljusare morgnar? Och visste du om att man i Sydeuropa har haft solens senaste uppgång redan idag? Läs mer...
Oktober är förmörkelsens tid. Dels inträffar en ringformig solförmörkelse (den 14:e) som tyvärr inte kan ses här, och dels bjuds vi på en partiell månförmörkelse (28:e) med Jupiter strax intill som extra blickfång. Oktober är även Venus tid. Planeten får under några dagar sällskap av Regulus och månskäran (9–10:e) och intar sedan sitt bästa läge som morgonstjärna (19:e). Månaden serverar även två dugliga meteorskurar i maximum som knappt störs av månen – Draconiderna (9:e) och Orioniderna (22:e), asteroiden Amphitrite i en gynnsam opposition (2:e), Lunar X (21:e) och flera kometer lämpliga för ett mindre teleskop – Encke, Hartley och Lemmon. Den sistnämnda har blivit något ljusare än vad som tidigare prognostiserats.
Den 23 september börjar hösten enligt kalendern, men rent meteorologisk har den redan börjat avancera söderut över landet. Det är nu alltså dags för höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 08:50 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Bland det bästa med astronomin är att det hela tiden dyker upp nya upptäckter. Som till exempel kometen C/2023 P1 (Nishimura) som upptäcktes av Hideo Nishimura den 12 augusti med hjälp av ett 200 mm teleobjektiv på en vanlig Canon-kamera. Har vi tur kommer hans komet att vara synlig för blotta ögat under första hälften av september. Månaden är för övrigt kryddad med kometer, varav flera kan observeras redan i en vanlig fältkikare. Men som alltid med kometer är det bra att ha med ett "kanske". September bjuder också på en danjonmåne (14:e), Venus som allra ljusast (19:e), Neptunus i opposition (19:e) och Merkurius som morgonplanet (bäst 24:e). Faktiskt blir det så mycket att händelser som höstdagjämning (23:e) och ännu en supermåne (29:e) hamnar utanför höjdar-listan. Och för säkerhets skull: kolla alltid upp den rekurrenta novan T Coronae Borealis på kvällarna så att du inte missar ett eventuellt utbrott. Det lär vara dags snart!
Augusti är för många amatörastronomer månaden då man tar plats i en observationsstol och spanar in stjärnfall, och då i synnerhet Perseiderna. Och inte undra på det: sommarnätterna brukar vara ljumma och vädret ofta bra. Vi får se hur det blir i år, men utgångsläget är i alla fall perfekt med ingen störande måne vid perseidmaximat den 13:e. Låt oss hoppas på en bättre meteorskörd än fjolårets besvikelse! Augusti är också en bra månad att kolla in Saturnus som står i opposition den 27:e. Två andra spännande händelser är att Jupiter och dess månar kommer mycket nära stjärnan Sigma Arietis nätterna kring den 21:e och att Venus dyker upp som morgonstjärna runt den 24:e. Och så har vi två superfullmånar, varav en är blå, och två asteroider i opposition... Räkna med en fullspäckad himmel!
Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta.
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. Lär dig mer
Nu är det alltså åter dags igen att ställa om klockorna till normaltid - natten mellan lördag och söndag ställs klockorna tillbaka en timme. Det blir nu ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Frågan är bara - hur många dagar får vi ljusare morgnar? Och visste du om att man i Sydeuropa har haft solens senaste uppgång redan idag? Läs mer... 
