På himlen i november 2015
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.
Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).
Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.
1–8 november: Månen rör sig från Tvillingarna till Jungfrun och avtar. Den står nära Jupiter den 6:e och nära Mars och Venus den 7:e – och det kan ses på morgonhimlen.
9–16 november: Månen rör sig söderut från Jungfrun till Skytten. Den byter från morgon till kvällssidan och tilltar.
16–23 november: Månen rör sig från Skytten till Fiskarna och Valfisken. Den tilltar och syns på kvällen.
23–30 november: Månen rör sig från Fiskarna till Kräftan. Månen är nästan full belyst under perioden och syns större delen av natten.
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.
Stjärnkarta i mitten av november när det är som mörkast
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.
Mitt i natten hittar du Pegasuskvadraten halvhögt i väster. Den består egentligen av tre stjärnor som tillhör Pegasus (Peg) och den fjärde uppe till vänster ingår redan i stjärnbilden Andromeda (And). Fiskarna (Psc) hittar du nedanför och till vänster om Pegasuskvadraten. Snett nedanför Fiskarna finns Valfisken (Cet) på väg ner i sydväst. Nedanför Andromeda hittar du Triangeln (Tri) och Väduren (Ari) högt i söder. Följer vi den röda linjen (solens skenbara bana, ekliptikan) så ser vi Oxen (Tau) med stjärnhopen Plejaderna och oxens ögat – Aldebaran. Rakt över ditt huvud (i miten på kartan) hittar du Perseus (Per) och öster om den Kusken (Aur) med en av himlens ljusaste stjärnor – Capella. Mot öster ser du Tvillingarna (Gem) med tvillingparet Castor och Pollux rätt högt över horisonten. Kräftan (Cnc) med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta i öster – särskilt nu när den inte har kommit så där högt över horisonten än. Lejonet (Leo) med stjärnan Regulus håller precis på att gå upp i öster. Troligen ser du inte mycket av den i diset närmast horisonten. Vinterns tecken finns också redan på himlen – den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella, Pollux, Procyon i Lilla hunden (CMi), Sirius i Stora Hunden (CMa), Rigel i Orion (Ori) och Aldebaran (Tau). När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) finns halvhögt över horisonten i nordost på väg upp och handtaget pekar mot horisonten. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). I nordväst finns bara delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen (Cyg) och Vega i Lyran (Lyr). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” finns nästan rakt över ditt huvud (i mitten av stjärnkartan lite förskjuten åt väster). För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig så valde jag denna gång att använda de astronomiska förkortningarna på stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis Psc för det latinska uttrycket Pisces – vilket betyder Fiskarna.
Solen
Solen rör sig allt längre söderut genom Vågen och passerar Skorpionen mellan den 23:e och 30:e. Sedan fortsätter solen sin skenbara färd genom stjärnbilden Ormbäraren – djurkretsens 13:e stjärnbild, som inte finns som stjärntecken. Till en början står solen ca 14 grader söder om himmelsekvatorn, i slutet nästan 22 grader.
Som följd att solen hamnar allt sydligare kommer den allt lägre upp över horisonten – ca 17 grader i början på månaden och inte ens 10 grader den sista november. Samtidigt blir dagarna allt kortare. Soluppgångarna försenar sig från strax efter kl. 07 till en bra bit efter kl. 08 under månadens lopp. Solnedgångarna sker allt tidigare, nämligen strax efter kl. 16 i början och strax efter kl. 15 i slutet av månaden.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.
Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt är det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.
Skymning, gryning och månsken
Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.
Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.
Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.
Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under en månad, här november 2015. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen slutar ca 45 minuter/ 1 timme 40 minuter/ 2 timmar 25 minuter efter solnedgången.
För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.
Samma som ovan fastän för hela året 2015. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.
Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa i november 2015. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig. Diskontinuiteten i norr har med övergången till polarnatten att göra.
Månen
| Månens faser | ||
 |
Sista kvarteret | 03 Nov 2015 kl. 13:24 |
| sista visibilitet | 10 Nov 2015 kl. 06:41 | |
 |
Nymåne | 11 Nov 2015 kl. 18:47 |
| första visibilitet | 13 Nov 2015 kl. 16:19 | |
 |
Första kvarteret | 19 Nov 2015 kl. 07:27 |
 |
Fullmåne | 25 Nov 2015 kl. 23:44 |
| Månens extrema avstånd till jorden | fjärmast | 405722.1 km | 07 Nov 2015 22:50 | närmast | 362818.2 km | 23 Nov 2015 21:09 |
Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag anges nedanför månen och där intill månens höjd över horisonten. Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Observerar att det i det här diagrammet inte har tagits hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk.
Samma som ovan dock med hänsyn till dag och natt – här ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus.
Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.
Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.
Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.
Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…
Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.
Merkurius
Merkurius lämnar Jungfrun den 6:e och fortsätter sin skenbara färd genom Vågen. Den snabba planeten når Skorpionen den 20:e och hamnar redan i Ormbäraren den 25:e. Vinkelavståndet till solen minskar från 11 till mindre än en halv grad den 17:e då den står i övre konjunktion med solen – det vill säga bakom solen. Fram till slutet av månaden ökar den östliga elongationen sakta till nästan 8 grader.
Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Rött betyder alltså att Merkurius förblir osynlig i hela landet för att den står alldeles för nära solen.
Visibilitetsdiagrammet visar att Merkurius går upp (ljusblå pilar) lite tidigare än solen (röda pilar) i början på månaden och att den går ner ungefär samtidigt som solen i slutet på månaden.
Venus
Venus lämnar Lejonet den 2:e och fortsätter sin skenbara färd sydvart genum Jungfrun. Vinkelavståndet till solen minskar något från drygt 46 grader till lite drygt 43.
Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder mycket bra eller strålande. Det vill säga att du inte kan missa Venus någonstans i Sverige på morgonhimlen.
Grafiken visar Venus och Jupiters position på morgonhimlen mot sydost och söder strax före solens uppgång. Venus är så pass ljus att det inte ställer till några större problem att hitta den även på en redan ganska ljus himmel. Morgonstjärnan står ganska högt uppe över horisonten och avståndet mellan Venus och Jupiter ökar allt mer under månadens lopp.
Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Venus går upp strax före kl. 02:30 i början på månaden och strax efter kl. 03:30 i slutet. Vår grannplanet strålar i drygt 4 timmar på morgonhimlen.
Grafiken visar Venus rörelse i förhållande till Mars i slutet på november och i början på november. Morgonstjärnan kör om vår röda grannplanet och som närmast varandra står de på morgonen den 3 november – mindre än två måndiametrar ifrån varandra. Utsnittet motsvarar vyn som man har i en vanlig kikare med ett synfält på 5 grader.
Grafiken visar himlen mot sydost på morgonen den 7:e kl. 05. Venus strålar en bit över horisonten och dess närhet syns vår andra grannplanet Mars. Till höger om dem står månens skära och snett ovanför lyser Jupiter. Säkert en vacker vy!
Mars
Mars lämnar Lejonet den 2:e och fortsätter sin skenbara färd sydvart genom Jungfrun. Vinkelavståndet till solen ökar bara sakta från 45 till 58 grader under månadens lopp. Att elongationen ökar så pass sakta beror på att både Mars och solen färdas med ungefär samma hastighet genom djurkretsen.
Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från hela landet. Detta betyder att det kan vara lite svårare för ovana observatörer att hitta vår röda grannplanet – medan det är ganska enkelt för vana observatörer att hitta Mars. Vår röda grannplanet är helt enkelt inte lika ljus som Venus och Jupiter och kan därmed vara svårare att identifiera för nybörjare.
Grafiken visar Venus, Mars och Jupiters position på himlen mot sydost vid den astronomiska gryningens början (ungefär 2 timmar och 20 minuter före soluppgången). Mars befinner sig till en början ganska nära ljusa Venus. Senare i månaden står den allt längre ifrån Venus – ungefär i linje med Jupiter som finns en bra bit längre iväg. Men båda ljusa planeter visar vägen till vår röda grannplanet som lyser betydligt svagare.
Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp ca kl. 02:20 i början på månaden och några minuter tidigare i slutet. Eftersom soluppgångarna försenas så syns Mars allt längre på morgonhimlen. Den kan ses ungefär från en halv timme efter att den har gått upp (alltså strax före kl. 03 svensk normaltid eller vintertid) tills att den borgerliga gryningen börjar (ca 45 minuter innan solen går upp). Att Mars går upp ungefär vid samma tid under hela månaden beror på att vinkelavståndet till solen blir större samtidigt som den hamnar allt sydligare på himlen. Det är just elongationen som ökar som kompenserar för att Mars inte börjar går upp senare som solen gör.
Himlen bjuder på en vacker vy mot öster på morgonen den 7:e vid kl. 03:30. Månens skära nära strålande Venus och Mars och snett ovanför finns ljusa Jupiter.
Jupiter
Jupiter rör sig mot sydligare trakter genom Lejonet. Till en början befinner sig solsystemets största planet 6 grader norr om himmelsekvatorn, i slutet ca 4 ½. Vinkelavståndet till solen ökar rätt snabbt från 52 till 77 grader under månadens lopp.
Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder att du inte kan missa den. Jupiter syns bra eller senare till och mycket bra från hela Sverige. Det hela är förstås en definitionsfråga. Venus lyser betydligt starkare än Jupiter och folk kommer att reagerar än så länge mer på Venus än på Jupiter.
Grafiken visar Jupiters och Venus position på morgonhimlen mot sydost och söder vid den borgerliga gryningens början (ca 45 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Solsystemets största planet befinner sig snett ovanför till höger om morgonstjärnan och avståndet mellan dem ökar under månadens lopp en hel del – från 5 till 34 grader. Medan Venus sakta hamna lägre över horisonten når Jupiter en bit högre upp under månadens lopp.
Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går upp strax för kl. 02 i början på månaden och strax efter midnatt i slutet. Soluppgångarna sker under samma period allt senare. I början på månaden kan man se Jupiter i ca 5 timmar på morgonhimlen, i slutet på månaden 7 ½ timmar.
Grafiken visar himlen mot öster och ostsydost på morgonen den 6:e kl. 03:30. Jupiter lyser rätt starkt i öster en bra bit över horisonten och månens skära finns snett till höger om den. Snett nedanför solsystemets största planet går det inte att missa strålande Venus och strax ovanför den hittar du blygsamma Mars.Det är säkert en vacker vy som du inte borde missa! Och vill du inte går upp mitt i natten kan du faktiskt titta på det hela även några timmar senare.
Samma som ovan fast kl. 06 den 6:e. Det börjar ljusna snabbt men än så länge går det att se den fina konstellationen.
Grafiken visar Venus och Jupiters position på himlen himlen mot sydost och söder den 11 oktober och den 21 oktober ungefär en halv timme före soluppgången. Jag tar med denna grafik i november för att du ska kunna se förändringarna som sker under tidens gång fram till slutet av november.
Samma som ovan fast för den 31 oktober och 10 november.
Samma som ovan fast för den 20 november och 30 november.
Saturnus
Saturnus rör sig sakta sydvart genom Skorpionen och når Ormbäraren den 30:e. Ringplaneten befinner sig 19 till 20 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 26 till mindre än två grader i slutet på månaden. Den 30:e står Saturnus i konjunktion med solen.
Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten är alltså osynligt denna månad på grund att den står för nära solen.
Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går ner strax efter kl. 17 i början på månaden och ungefär 10 minuter efter solen i slutet på månaden. Det är alldeles för kort för att kunna se den.
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 15 oktober 2015.
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
