Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 mars: Månen rör sig från Valfisken/Fiskarna norrut till Tvillingarna/Kräftan och tilltar. Den 1:e finns månen nära Mars.

9–16 mars: Månen rör sig från Kräftan söderut till Jungfrun. Månen är ganska full belyst under perioden. Jorddrabanten står nära Jupiter på morgonen den 15:e.

17–24 mars: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Vågen till Stenbocken och avtar. Den 20:e finns månen nära Saturnus.

24–31 mars: Månen färdas norrut från Stenbocken till Fiskarna/Valfisken. Den byter från morgonsidan till kvällssidan och står söder om Mars den 30:e.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns ytterligare två stjärnkartor – en gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – båda gäller i mitten av månaden.

Den rödprickade linjen är ekliptikan – solens skenbara bana framför stjärnhimlen. Ekliptikan kallas också för himlens ”motorväg” – här färdas i stort sett de flesta planeterna och månen. Det är solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. I nordväst är Oxen med Aldebaran redan på väg ner i horisontdiset. Halvhögt i väster hittar vi Tvillingarna med de ljusa stjärnorna Castor och Pollux. Kräftan, som befinner sig halvhögt i sydväst, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor. Rätt högt i söder eller sydsydväst passerar Lejonet med Regulus. Du kan hitta Lejonet med hjälp av Karlavagnens stjärnor. Karlavagnen finns rakt över ditt huvud mitt i natten. Följer vi den röda linjen mot horisonten i sydost så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun med Spica. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren. Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. I horisontdiset i sydost är vågen på väg upp. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen) finns rakt över ditt huvud (mitt på stjärnkartan). Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. I nordost finns delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen och Vega i Lyran. Cassiopeja eller himlens ”W” hittar du nästan nedanför Polstjärnan i norr. Lågt över horisonten i söder eller sydväst kan du försöka hitta Vattenormen, Bägaren och Korpen.

Planeter: Jupiter mot sydost nära Spica
Månen över horisonten mitt i natten: 4:e till 17:e – se även under rubrik månen.

Åter till toppen

---

Solen

Solen lämnar Vattumannen den 12 mars och fortsätter norrut genom Fiskarna. Solens deklination (vinkelavståndet från himmelsekvatorn) ökar med ca 12 grader från nästan -8 grader i början på månaden till drygt +4 grader i slutet. Därmed kommer solen alltså 12 grader högre över horisonten när den passerar i söder. Den 20:e passerar solen himmelsekvatorn i nordlig riktning. Detta sker mitt på dagen (kl. 11:29) och det är just då vårdagjämningen inträffar.

Solen går upp strax före kl 7 i början på månaden och bara en halv timme tidigare i slutet på månaden. Det är övergången till sommartid den 26:e, som gör att det inte händer så mycket på morgonsidan på en månad. På kvällen sker däremot ett stort hopp från 17:30-tiden till 19:30-tiden sista mars. Sommartiden gör också att den astronomiska skymningen flyttas till strax efter kl 22 i slutet på månaden och observationer måste ske betydligt senare på kvällen. I början på mars är det däremot redan före kl 20 tillräckligt mörkt ute för att kunna leta upp svaga objekt på himlen. Dagens längd (från soluppgång till solnedgång) ökar från 10 ½ till drygt 13 timmar. Antal timmar med dagsljus (från den borgerliga gryningens början till den borgerliga skymningens slut) ökar från ca 12 till 14 ½ timmar.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 40-45 minuter/ 1 timme 30 minuter/ 2 timmar 15 minuter efter solnedgången/före soluppgången. I slutet på månaden varar den astronomiska gryningen/skymningen redan 2 timmar och 30 minuter.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-03-05  kl. 12:32  Första kvarteret
2017-03-12  kl. 15:54  Fullmåne
2017-03-20  kl. 16:58  Sista kvarteret
2017-03-28  kl. 04:57* Nymåne *svensk sommartid

2017-03-03  kl. 08:38  369.061,2 km  närmast
2017-03-18  kl. 18:24  404.651,9 km  fjärmast
2017-03-30  kl. 14:34* 363.856,0 km  närmast *svensk sommartid

2017-03-25  kl. 05:42  sista visibilitet (hm 1,8°/ hs -3,2°)
2017-03-26  kl. 05:39  sista visibilitet – tveksam – kikare behövs (hm 0,1°/hs -1,7°)
2017-03-29  kl. 20:21  första visibilitet (hm 6,8°/ hs -7,2°)

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

 

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen minskar från 6°V i början av månaden till 1,7° kring den 6/3 (i samband med övre konjunktionen med solen) och ökar till 19°Ö fram till slutet av månaden.
|6°V 1/3|2°V 6/3|4°Ö 11/3|9°Ö 16/3|13°Ö 21/3|17°Ö 26/3|19°Ö 31/3|
Merkurius i övre konjunktion med solen den 6/3 kl. 05.51 men passerar 1,90° söder om den.
Ljuststyrkan ökar från mag -1,3 i början av månaden till -1,9 kring den 6/3 och avtar till -0,2 fram till slutet av månaden.
|-1,3 1/3|-1,8 6/3|-1,8 11/3|-1,5 16/3|-1,2 21/3|-0,9 26/3|-0,4 31/3|
Fasen ökar från 99% i början av månaden till 99,8% kring den 6/3 och minskar till 43% fram till slutet av månaden.
Planetskivan till 75% belyst den 23/3 (avtagande).
Planetskivan till 50% belyst den 30/3 (avtagande).
Skenbara diametern ökar från 5″ till 7″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Vattumannen|11/3|Fiskarna|17/3|Valfisken|17/3|Fiskarna|31/3|Väduren|
|prograd|
Deklinationen ökar markant från -11° till +14°.
Merkurius passerar -0,98° söder om vårdagjämningspunkten den 13/3 kl. 17.23 och passerar himmelsekvatorn norrut den 14/3 kl. 18.
Merkurius står som närmast solen den 23/3 kl. 15 med 0,3075 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. I slutet på månaden syns Merkurius halvbra från stora delar av landet. Halvbra betyder att vana observatörer kan hitta den solnära planeten ganska lätt medan det blir lite svårare för nybörjare. Jämför man hur Merkurius syns från Sverige under olika förhållanden så skulle denna kvällsapparition få 10 utav 10 stjärnor. De mest gynnsamma förhållanden blir det alltid i mars – om nu Merkurius råkar befinna sig en bit öster om solen – som i år.

Grafiken visar himlen mot väster vid den borgerliga skymningens slut. Efter mitten av månaden kommer Merkurius snabbt över horisonten och når i slutet av månaden drygt 10 grader högt. Även ljusa Venus syns i samma område. Mellan den 17:e och den 22:e har röd streckade linjerna dragits mellan Merkurius och Venus position. Medan Merkurius kommer allt högre upp över horisonten, så närmar sig Venus horisonten och blir till slut osynlig.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner senare än solen från och med 8:e. Med lite tur syns den redan den 18:e vid kl. 18:40. Lättare ska det vara från och med den 25:e. Jag har genomfört några ändringar i visibilitetsdiagrammen jämfört med tidigare. För att dessa diagram och diagrammen för norra Europa ska matcha varandra så har jag infört samma 5 klasser – osynlig, dålig, halvbra, bra och mycket bra – även här. Bästa observationstiden har ritats ut med markeringar i röd (fortfarande eller redan osynlig för blotta ögat), orange (dålig eller svårt synlig för blotta ögat – eller objektet syns bara vid mycket bra väderförhållanden), gul (halvbra), ljusgrön (bra) och mörkgrön (mycket bra).
Ta vi t.ex. den 31 mars: Vi har gått över till sommartid, de nedre tidsaxeln med klockslag gäller. Solen går ner ungefär kl. 19:35 (↓). Kl. 19:40 befinner sig Merkurius fortfarande 15 grader över horisonten – en första mörka prick utav tre i denna rad (•). Vid 20-tiden blir Merkurius under bra förhållanden synlig för blotta ögat. Ca kl. 20:15 står solen 6 grader under horisonten – ljusblå prick (•) och strax därefter befinner sig Merkurius fortfarande 10 grader över horisonten (andra mörka prick •). Mellan kl. 20:45 21:20 syns Merkurius halvbra – den är då lätt att hitta för vana observatörer men även nybörjare har en god chans för att hitta den. Bästa tiden har märkts med en gul prick strax efter kl. 21 (•). Det är då den solnära planeten befinner sig enbart 5 grader över horisonten (•). Samtidigt slutar den nautiska skymningen (mellanblå prick •). Därefter försvinner Merkurius sakta i horisontdiset. Ungefär kl. 21:30 blir den osynlig och vid 21:45 går den ner (↓). Den astronomiska skymningen slutar strax efter kl. 22 (•).

Grafiken visar himlen mot väster på kvällen den 29:e kl. 20:45. Månens tunna skära befinner sig en bra bit till vänster om Merkurius (lite snett nedanför den). Mars hittar du en bra bit högre upp till vänster om dem. Alla tre bildar en långdragen triangel – säkert en vacker vy!

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen minskar från 33°Ö i början av månaden till 8,3° kring den 25/3 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 13°V fram till slutet av månaden.
|33°Ö 1/3|28°Ö 6/3|23°Ö 11/3|17°Ö 16/3|11°Ö 21/3|8°V 26/3|12°V 31/3|
Ljuststyrkan avtar från mag -4,8 i början av månaden till mag -4,1 i samband med undre konjunktionen med solen.
Fasen minskar från 17% i början av månaden till 1,0% kring den 25/3 och ökar till 2% fram till slutet av månaden.
Skenbara diametern ökar från 47″ i början av månaden till 59,3″ kring den 25/3 och minskar till 58″ fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|29/3|Pegasus|29/3|Fiskarna|
|prodgrad fram till den 2/3 kl. 15 – då stillastående, därefter retrograd|
Venus i undre konjunktion med solen den 23/3 kl. 04.41 men passerar 9,20° norr om den och når dess största nordliga ekliptikala läge den 20/3 kl. 10 med +8,49°.
Deklinationen ökar från +11° i början av månaden till +12,1° kring den 11/3 och minskar till +7° fram till slutet av månaden.
Venus passerar +8,81° norr om vårdagjämningspunkten den 27/3 kl. 18.11.
Venus står som närmast jorden den 25/3 kl. 03 med +0,2811 astronomiska enheter.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. För första gången sedan stjärnbildernas gränserna infördes hamnar Venus kortvarigt i stjärnbilden Pegasus den 29 mars! Detta beror på att Venus drar en bana långt norr om ekliptikan – ca 8,5 grader norr om den. För 8 år sedan nådde Venus inte riktigt ditt och om 8 år når den ännu längre in i Pegasus. Senast skedde detta för ca 243 år sedan – men då fanns inte än gränserna mellan stjärnbilderna.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den! Venus lyser strålande till en börja och blir svårt att se i slutet av månaden.

Grafiken visar himlen mot väster vid den borgerliga skymningens slut. Venus lyser starkt och syns mycket lätt i början på månaden. Men aftonstjärnan tar farväl ganska snabbt under månadens lopp och den blir osynlig någon gång efter den 20:e. Som du ser så hamnar den allt lägre över horisonten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Venus går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Aftonstjärnan går ner ca 4 timmar efter solen i början på månaden (vid 21-tiden) och redan samtidigt med solen den 28:e. Venus syns redan vid eller en bra stund före solnedgången. Vår inre grannplanet står rakt mot väster vid 19:30-tiden i början på månaden och vid solnedgången runt den 17:e. Venus glanstid är över – runt den 12:e. Aftonstjärnan syns bra fram till den 18:e och efter den 21:e eller 22.e blir det svårt att se Venus. Senast den 25:e ska de vara omöjligt att kunna hitta aftonstjärnan med blotta ögat. Men kom ihåg att uppgifterna är bara en handledning och beror mycket på atmosfäriska förhållanden och observatörens vana.

Grafiken visar himlen mot öster och ostnordost vid den borgerliga skymningens gryning. Venus hamnar långsamt lite högre upp över horisonten men förblir ganska nära den.

Under en period i mars blir Venus både morgonstjärna och aftonstjärna. Den hinner dyka upp på morgonhimlen innan den hinner ta farväl på kvällshimlen – och detta beror på att vår inre grannplanet drar en mycket nordligare bana en solen. Med lite tur kan du hitta Venus redan i början på månaden strax efter soluppgången. Strax efter soluppgången kan den vid mycket bra förhållanden ses en bra bit till vänster om solen. Men var försiktigt – leta upp en plats där du har bra sikt mot horisonten och där helst solen täcks av ett föremål – t.ex. ett hus. leta sedan en bra bit till vänster om solen nära horisonten (helst med en kikare). Ju nordligare du befinner dig, ju lättare blir det – tvärtemot som det brukar vara…

Himlen sedd från Kiruna samma morgon – Venus står högre över horisonten före soluppgången än på sydligare breddgrader!

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Venus som officiellt är aftonstjärna fram till den undre konjunktionen med solen den 23 mars går upp före solen redan i början på månaden. Enligt kriterierna som jag numera använder ska Venus redan kunna ses i början på mars på morgonhimlen – fast enbart vid mycket bra förhållanden och den är ganska svårt att hitta. Men efter mitten av månaden (förhållanden är fortfarande svåra) ska åtminstone vana observatörer kunna hitta den strax före soluppgången lågt över horisonten mot ostnordost. Förhållanden blir lite mer gynnsamma mot slutet av månaden. Och förhållanden är mer gynnsamma i norra Sverige än i södra – i alla fall i mars.

Animeringen visar Venus och Merkurius position på himlen i mars 2017 vid den borgerliga skymningens slut. Medan Venus hamnar allt närmare horisonten mot slutet av månaden – så dyker Merkurius upp och når allt högre upp över horisonten.

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen minskar från 43°Ö till 34°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag +1,3 till +1,5.
Fasen ökar från 94% till 96%.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|8/3|Väduren|
|prograd|
Deklinationen ökar från +9° till +17°.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från hela landet – vilket betyder att vana observatörer hittar den lätt medan det kan vara lite svårare för ovana observatörer att identifiera Mars.

Grafiken visar Mars och Venus position på himlen mot väster vid den nautiska skymningens slut (ca 1 timme 30 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars syns en bit snett ovanför till vänster om aftonstjärnan, som snabbt försvinner mot horisonten under månadens lopp.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner strax före kl. 22 i början på månaden och strax efter kl. 23 i slutet när vi har gått över till sommartid. Mars börjar bli synlig vid bra förhållanden vid den borgerliga skymningens slut. Drygt en timme (i slutet av månaden 1 ½ timmar) efter solnedgången syns den ganska bra. Ungefär en halv timme innan Mars går ner bleknar den i horisontdiset. Bästa observationstiden för blotta ögat har markerats med gula prickar.

Grafiken visar himlen mot västsydväst eller väster på kvällen den 1:e kl. 19:00. I skymningen går det inte att missa ljusa Venus. Snett ovanför den till vänster hittar du Mars och nedanför den står månens skära. En fin triangel och en vacker vy som man inte får missa…

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen ökar avsevärt från 138°V till 172°V.
Ljuststyrkan ökar från mag -2,4 till -2,5.
Fasen ligger runt 100%.
Skenbara diametern ökar från 42″ till 44″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|retrograd|
Deklinationen ökar lite grann från -7° till -6°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns i mycket bra från hela landet.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot sydväst och västsydväst vid den borgerliga gryningens början (ca 40-45 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter är då sakta på väg ner.

Visibilitetsdiagrammet visar när Jupiter går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Gasjätten går upp vid 21:30 i början på månaden och vid kl. 20:00 i slutet när vi har gått över till sommartid. Solsystemets största planet syns ungefär från 15 minuter efter att den har gått upp fram tills den bleknar i solljuset vid soluppgången. Som högst passerar den 24 grader över horisonten i söder vid kl. 02:30 i början på månaden och vid kl. 01:30 i slutet. Det är också då den lyser klarast.

Grafiken visar himlen mot ostsydost och sydost på kvällen den 14:e kl. 22:30. Månen står rätt nära intill Jupiter som i sin tur står ovanför Spica – Jungfruns ljusaste stjärna.

Grafiken visar himlen mot sydväst på morgonen den 15:e kl. 05:00. Månen står snett ovanför till vänster om Jupiter. Distansen mellan dem har ökat en bit sedan kvällen innan och numera bildar månen och Jupiter en vacker triangel med Spica.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen ökar märkbart från 74°V till 104°V.
Ljuststyrkan tilltar lite grann från mag +0,5 till +0,4.
Skenbara diametern ökar en aning från 16″ till 17″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Skytten|
|prograd|
Deklination minimal -22,1° kring den 7/3.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,5°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller bra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydsydost vid den nautiska gryningens början (ca 1 timme och 30 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Ringplaneten kommer sakta lite högre upp över horisonten under månadens lopp.

Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp tidigare än solen – i början på månaden ungefär kl. 03:45 och i slutet strax före kl. 03 när vi har gått över till sommartid. Saturnus syns ungefär mellan kl. 04:15 och 06 i början på månaden och mellan kl. 03:30 och 05:30 (möjligen fram till kl. 06) i slutet.

Grafiken visar himlen mot sydost och sydsydost på morgonen den 20:e kl. 04:30. Månen finns snett ovanför till höger om Saturnus och en bra bit till höger lite närmare horisonten hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande