På himlen i mars 2016
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.
Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).
Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.
1–8 mars: Månen rör sig genom djurkretsens sydligaste del från Skorpionen till Vattumannen och avtar. Den står nära Mars den 1:e, nära Saturnus den 2:e och syns på morgonhimlen. Månens smala skära står nära Venus på morgonen den 7:e. Med lite tur hittar du månens tunna skära men morgonstjärnan syns inte med blotta ögat.
9–16 mars: Månen rör sig norrut från Vattumannen till djurkretsens nordligaste del i Oxen och Tvillingarna och tilltar.
17–24 mars: Månen rör sig söderut från Tvillingarna till Jungfrun och passerar Jupiter natten mellan den 21:e och 22:e.
24–31 mars: Månen rör sig från Jungfrun till djurkretsens sydligaste del i Ormbäraren och Skytten.
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.
Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.
Stjärnkarta i mitten av mars när det är som mörkast
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.
Mitt i natten står strålande Jupiter ganska högt över horisonten mot söder. Gasjätten finns nära ekliptikan – den röd prickade linjen. Ekliptikan kallas också för himlens ”motorväg” – här färdas i stort sett de flesta planeterna och månen. Det är solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. I nordväst är Oxen (Tau) med Aldebaran redan på väg ner i horisontdiset. Halvhögt i väster hittar vi Tvillingarna (Gem) med de ljusa stjärnorna Castor och Pollux. Kräftan (Cnc), som befinner sig halvhögt i sydväst, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor. Jupiter visar dig vägen för att hitta ditt. Rätt högt i söder eller sydsydväst passerar Lejonet (Leo) med Regulus. Du kan hitta Lejonet med hjälp av Karlavagnens stjärnor. Karlavagnen (UMa) finns rakt över ditt huvud mitt i natten. Följer vi den röda linjen mot horisonten i sydost så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun (Vir) med Spica. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren (Boo). Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. I horisontdiset i sydost är vågen på väg upp. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) finns rakt över ditt huvud (mitt på stjärnkartan). Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). I nordost finns delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen (Cyg) och Vega i Lyran (Lyr). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” hittar du nästan nedanför Polstjärnan i norr. Lågt över horisonten i söder eller sydväst kan du försöka hitta Vattenormen (Hya), Bägaren (Crt) och Korpen (Crv). För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig så används de astronomiska förkortningarna på stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis CMi för det latinska uttrycket Canes Minor – vilket betyder Lilla hunden.
Solen
Solen lämnar Vattumannen den 12 mars och fortsätter norrut genom Fiskarna. Solens deklination (vinkelavståndet från himmelsekvatorn) ökar med ca 12 grader från nästan -8 grader i början på månaden till drygt +4 grader i slutet. Därmed kommer solen alltså 12 grader högre över horisonten när den passerar i söder. Den 20:e passerar solen himmelsekvatorn i nordlig riktning. Detta sker på tidiga morgonen (kl. 05:30) och det är just då vårdagjämningen inträffar.
Solen går upp strax före kl 7 i början på månaden och bara en halv timme tidigare i slutet på månaden. Det är övergången till sommartid den 30:e, som gör att det inte händer så mycket på morgonsidan på en månad. På kvällen sker däremot ett stort hopp från 17:30-tiden till 19:30-tiden sista mars. Sommartiden gör också att den astronomiska skymningen flyttas till strax efter kl 22 i slutet på månaden och observationer måste ske betydligt senare på kvällen. I början på mars är det däremot redan före kl 20 tillräckligt mörkt ute för att kunna leta upp svaga objekt på himlen. Dagens längd (från soluppgång till solnedgång) ökar från 10 ½ till drygt 13 timmar. Antal timmar med dagsljus (från den borgerliga gryningens början till den borgerliga skymningens slut) ökar från ca 12 till 14 ½ timmar.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.
Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.
Skymning, gryning och månsken
Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.
Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.
Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.
Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under innevarande månad. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 40 minuter/ 1 timme 30 minuter/ 2 timmar 15 minuter efter solnedgången/före soluppgången. Det syns att den astronomiska gryningen/skymningen varar allt längre – i slutet på månaden redan 2 timmar och 30 minuter.
För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.
Samma som ovan fastän för hela året 2016. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.
Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.
Månen
| Månens faser | ||
 |
Sista kvarteret | 02 mars 2016 kl. 01:11 |
| sista visibilitet | 07 mars 2016 kl. 06:10 | |
 |
Nymåne | 09 mars 2016 kl. 02:55 |
| första visibilitet | 10 mars 2016 kl. 18:45 | |
 |
Första kvarteret | 15 mars 2016 kl. 18:03 |
 |
Fullmåne | 23 mars 2016 kl. 13:01 |
|
Sista kvarteret | 31 mars 2016 kl. 17:17 |
| Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum) | ||
| närmast | 359.510,2 km | 10 mars 2016 kl. 08:04 |
| fjärmast | 406.125,4 km | 25 mars 2016 kl. 15:17 |
Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter. Tiderna anges i svensk normaltid!
Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.
Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.
Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.
Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…
Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.
Merkurius
Merkurius lämnar Stenbocken den 3:e. Därefter färdas solsystemets innersta planet genom Vattumannen. Redan den 19:e är Merkurius framme vid Fiskarna. Vinkelavståndet till solen minskar från 18 grader till ca 1 grad den 23:e då den står i övre konjunktion med solen, dvs. bortom solen. Därefter ökar den östliga elongationen sakta till drygt 8 grader fram till slutet på månaden.
Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Rött betyder alltså att Merkurius förblir osynlig från hela landet.
Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar) i början på månaden. Den solnära planeten går i pricip upp vid soluppgången – först lite före solen och sedan lite efter.
Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går ner (ljusblå pilar) och när solen går ner (röda pilar) i slutet på månaden. Den solnära planeten går ner efter solen från och med 25:e. Men fram till slutet av månaden står den för nära solen och Merkurius hinner gå ner innan det är tillräckligt mörkt för att kunna se den.
Venus
Venus lämnar Stenbocken den 10:e och fortsätter därefter sin skenbara färd genom Vattumannen. Vinkelavståndet till solen minskar från 25 grader till 18 grader. Morgonstjärnan befinner sig drygt 16 grader söder om himmelsekvatorn i början på månaden och fortfarande 4 grader söder om den i slutet.
Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder mycket bra eller strålande. Morgonstjärnan har dragit tillbaka sig och syns ganska dålig möjligen från sydligaste Sverige med lite tur i början på månaden.
Grafiken visar Venus position på morgonhimlen mot ostsydost eller sydost vid soluppgången i början på månaden. Morgonstjärnan befinner sig ganska lågt över horisonten på en ljus himmel och kan möjligen hittas med hjälp av en kikare.
Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Det skiljer inte många minuter mellan Venus- och soluppgången.
Grafiken visar Venus position i förhållande till månens skära på himlen mot sydost på morgonen den 7:e kl. 07. Månens tunna skära ska man kunna ha hittat ca 45 minuter tidigare och då är det en bra idé att följa den. På detta sätt kan du vid 07-tiden försöka att hitta Venus en bit snett nedanför till höger om månen. Distansen är ungefär tre grader – typ 6 måndiametrar. Månens skära och avståndet till morgonstjärnan visas skalenlig.
Mars
Mars lämnar Vågen den 13:e och fortsätter sin skenbara färd sydvart genom Skorpionen. Till en början står vår röda grannplanet drygt 18 grader söder om himmelsekvatorn, i slutet nästan 21 grader. Vinkelavståndet till solen ökar från 103 till 124 grader under månadens lopp. Mars lyser allt starkare och detta kan du enkelt observera genom att jämföra Mars med Saturnus och Antares.
Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns bra från landets södra del och vartefter inte alls från nordligaste Sverige.
Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot söder vid den nautiska gryningens början (ungefär 1 timme och 30 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Tittar du rakt mot söder, så befinner sig Mars lite till vänster och Saturnus lite till höger. Avståndet mellan dem minskar och det märks att Mars blir ljusare än Saturnus.
Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp strax efter kl. 01 i början på månaden och ca en timme tidigare i slutet på månaden – vilket då också är strax efter kl. 01 för att vi har gått över till sommartid! Mars kan ses med blotta ögat i ungefär 4 ½ timmar – från ungefär en halv timme efter att den har gått upp till en halv timme innan solen går upp. Den passerar söder vid 05-tiden i början på månaden och strax före kl. 05 när vi har gått över till sommartid i slutet på månaden. Först når den som högst ungefär 13 grader över horisonten, i slutet av månaden bara 11.
Himlen bjuder på en vacker vy mot söder på morgonen den 1:e kl. 05:30. Månen, som är lite mer än halv belyst, står nära Mars som i sin tur bildar en utdragen triangel med Antares – Skorpionens ljusaste stjärna – och Saturnus.
Grafiken visar himlen mot söder på morgonen den 29:e kl. 05. Antares står nästan rakt i söder nedanför månen och Mars, som i sin tur finns till vänster om Saturnus. Jämför gärna Mars och Antares – vilket betyder ungefär Mars motpart – för att Antares också lyser lite rödaktig precis som Mars. Vår röda grannplanet är dock redan ljusare än Skorpionens ljusaste stjärna.
Jupiter
Jupiter rör sig retrograd dvs. mot solens rörelse, genom Lejonet i gränstrakten till Jungfrun. Solsystemets största planet befinner sig ca 6 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen når sitt största värde med drygt 178 grader den 8:e då solsystemets största planet befinner sig i opposition till solen. Det vill säga att den står nästan mittemot solen. Därefter minskar elongationen snabbt till ca 154 grader i slutet på månaden.
Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder att du inte kan missa den. Jupiter syns mycket bra från hela Sverige.
Grafiken visar Jupiters position på morgonhimlen mot väster vid den borgerliga gryningens början (ungefär 40 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter är då redan på väg ner.
Grafiken visar Jupiters position på himlen mot öster och sydost vid den borgerliga skymningens slut (ungefär 40 minuter efter solnedgången). Eftersom Jupiter går upp allt tidigare så hamnar den allt högre på himlen.
Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går upp vid kl. 18 i början på månaden och redan före solnedgången efter den 5:e. Den passerar som högst 37 till 38 grader över horisonten i söder strax före kl. 01 i början på månaden och strax efter kl. 23 i slutet när vi har gått över till sommartid. Jupiter syns i stort sett hela natten.
Grafiken visar himlen mot öster och sydost på kvällen den 21:e kl. 19:30. Jupiter lyser rätt starkt och ganska högt uppe på himlen och direkt intill står vår nästan full belysta måne.
Om du skulle vara uppe på efternatten den 22:e kl. 03:00 av någon anledning – så kan du se månen direkt nedanför Jupiter på himlen mot västsydväst.
Samma som ovan. Grafiken visar vyn i en kikare och utsnittet motsvarar 5 grader. Månens storlek samt dess avstånd till Jupiter visas skalenlig. Vår nästan full belysta måne står nedanför Jupiter på tidiga morgonen den 22:e kl. 03:00.
Grafiken visar himlen mot söder och väster på morgonen den 25:e kl. 04:00. Då kan du se tre planeter och månen. Saturnus och Mars hittar du ungefär mot söder, rätt lågt över horisonten. Fullmånen finns nära Spica, Jungfruns ljusaste stjärna och Jupiter hittar du mot väster – också ungefär ungefär på samma höjd över horisonten. Den röd prickade linjen föreställer ekliptikan – jordens bana projicerad mot himlen – den synd förstås inte – men alla planeter och månen brukar finnas i dess närhet.
Saturnus
Saturnus står och stampar i Ormbäraren och byter färdriktningen den 25:e. Därefter rör sig ringplaneten mot solens rörelse vilket knappast märks av. Saturnus befinner sig ca 21 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 85 till 115 grader under månadens lopp.
Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten är osynligt från nordligaste Sverige och den syns dålig från mellersta Norrland. I övrigt syns den halvbra, vilket betyder att den är lätt att hitta för vana observatörer och att det kan vara lite svårare för ovana/nybörjare att hitta/identifiera den. Från sydligaste Sverige syns den till och med bra – den är alltså ganska enkel att hitta.
Grafiken visar Saturnus och Mars position på himlen mot söder vid den nautiska gryningens början – ungefär 1 timme och 30 minuter före soluppgången – den 1:3, 16:e och 31:e. Saturnus position i förhållande till Antares ändras i princip inte alls. Det är Mars som närmar sig Saturnus och avståndet mellan Antares och vår röda grannplanet minskar.
Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp ungefär strax före kl. 03 i början på månaden och strax före kl. 02 i slutet i samband med övergången till sommartid. Ringplaneten kan observeras i tre timmar och den passerar som högst 10 grader över horisonten i söder strax efter kl. 06 i början på månaden och strax efter kl. 05 i slutet.
Grafiken visar himlen mot söder på morgonen den 2:e kl. 05:30. Vår måne, som nästan är halv belyst, står nästan rakt ovanför Saturnus. Ett utmärkt tillfälle för alla som hittills inte har kunnat identifiera ringplaneten. Antares, Skorpionens ljusaste stjärna, finns snett nedanför till höger om Saturnus eller snett nedanför till vänster om Mars. Alla tre bildar en fin triangel.
Samma som ovan, fast ett förstorat område runt Saturnus. Månens storlek och dess avstånd till Saturnus visas skalenlig på morgonen den 2.e kl. 05:30.
Grafiken visar himlen mot söder på morgonen den 30:e kl. 05:00. Månen står till vänster om Saturnus, som i sin tur finns till vänster om Mars. Antares hittar du nedanför Mars ganska lågt över horisonten. Morgonen den 29:e passerar månen mellan Saturnus och Mars och grafiken till det finns under rubriken Mars.
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 17 februari 2016.
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
