På himlen i juli 2016
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.
Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).
Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.
1–8 juli: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Oxen till Kräftan och vidare sydvart till Lejonet. Alldeles i början på månaden syns månens smala skära som avtar lågt över horisonten i gryningen och från och med 6:e syns månens smala skära som tilltar strax efter solnedgången. Den 8:e står månen en bit ifrån Jupiter.
9–17 juli: Månen rör sig från Lejonets södra del vidare sydvart till Skorpionen och Ormbäraren. Månen tilltar och står nära Jupiter den 9:e och nära Mars den 14:e. På kvällen den 15:e finns den i närheten av Saturnus.
17–24 juli: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Skytten till Stenbocken och därefter norrut genom Vattumannen. Månen är ganska full belyst.
24–31 juli: Månen rör sig norrut från Vattumannen till Tvillingarna. Månen avtar och syns vartefter enbart på morgonhimlen.
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.
Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.
Stjärnkarta i mitten av månaden när det är som mörkast
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.
Nätterna är fortfarande rätt så ljusa så att det bara syns ett antal stjärnor när det är som mörkast en bit efter midnatt. Det som dominerar mot söder är Sommartriangeln. Den består av stjärnorna Deneb i Svanen, Vega i Lyran och Altar i Örnen. Mot väster syns Arcturus i Björnvaktaren. I Karlavagnen, som står halvhögt i nordväst, kan det fortfarande vara svårt att se den svagaste av vagnens stjärnor. Medan Karlavagnen är på väg ner, så är Cassiopeja eller himlens ”W” mittemot på andra sidan Polstjärnan på väg upp på himlen i nordost. Lågt mot nordnordost syns Capella, Kuskens ljusaste stjärna. Mot öster ser du Pegasuskvadraten.
Just i mitten av månaden råkar månen står nära Saturnus som håller på att gå ner i sydväst.
Solen
Solen lämnar tvillingarna den 20 juli och fortsätter genom Kräftan. Deklinationen (avståndet från himmelsekvatorn) minskar från 23 grader till 18 grader. Den största ändringen i deklinationen sker dock först under andra julihalvan. Detta har förstås flera konsekvenser. Dagarna blir kortare, nätterna mörkare och solen kommer inte fullt lika högt över horisonten som i juni. Men juli är en månad där ändringarna inte är så påtagliga, i alla fall inte under månadens första hälft.
Sammanlagt går solen upp ca 45 minuter senare i slutet på månaden och den går ner 45 minuter tidigare. Därmed minskar dagens längd med ungefär 1 ½ timmar. Solen når också allt djupare under horisonten på nätterna, som till en början är fortfarande nästan lika ljusa som kring midsommar. Men i slutet på juli märks det att stjärnorna syns allt bättre mitt i natten. På morgonen den 26:e når solen för första gången åter 12 grader under horisonten och därmed slutar den nautiska skymningen åter igen. Den 4:e på eftermiddagen står jorden som längst bort från solen.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.
Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.
Skymning, gryning och månsken
Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.
Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.
Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.
Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under innevarande månad. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen/gryningen slutar/börjar ca 1 timme och 20 minuter efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden och ca 55 minuter i slutet. I början på månaden varar den halva natten ungefär i 2 timmar och 55 minuter, i slutet nästan 3 timmar och 45 minuter. Den nautiska skymningen slutar för första gången åter den 26:e och den varar då i ca 3 timmar och 15 minuter men varaktigheten minskar snabbt fram till slutet av månaden.
För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.
Samma som ovan fastän för hela året 2016. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.
Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.
Månen
| Månens faser | ||
| sista visibilitet | 02 juli 2016 kl. 03:23 | |
 |
Nymåne | 04 juli 2016 kl. 13:01 |
| första visibilitet | 06 juli 2016 kl. 22:17 | |
 |
Första kvarteret | 12 juli 2016 kl. 12:52 |
 |
Fullmåne | 20 juli 2016 kl. 00:57 |
 |
Sista kvarteret | 27 juli 2016 kl. 01:00 |
| Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum) | ||
| närmast | 365.981,5 km | 01 juli 2016 kl. 08:41 |
| fjärmast | 404.273,6 km | 13 juli 2016 kl. 07:25 |
| närmast | 369.661,4 km | 27 juli 2016 kl. 13:39 |
Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter. Tiderna anges i svensk normaltid!
Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.
Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.
Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.
Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…
Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.
Merkurius
Merkurius lämnar Tvillingarna den 13:e och fortsätter sin skenbara färd genom Kräftan. Redan den 23:e når den snabba planeten stjärnbilden Lejonet och strävar snabbt söderut. Deklinationen (vinkelavståndet från himmelsekvatorn) minskar under månadens lopp från 24 till 12 grader. Vinkelavståndet till solen minskar från ca 8 grader till ungefär 1 grad den 7:e då den solnära planeten står i övre konjunktion med solen – det vill säger att den befinner sig bortom solen. Därefter ökar elongationen förhållandevis snabb till nästan 23 grader i slutet av månaden.
Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Som du ser så syns Merkurius denna månad inte alls.
Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar) alldeles i början på månaden och när båda går ner i juli. Den solnära planeten går upp strax före soluppgången i början på månaden och den går ner strax efter solnedgången från och med 4:e. Som mest går den solnära planeten ner ca 45 minuter efter solen – vilket är alldeles för lite för att man skulle kunna se Merkurius på kvällshimlen från våra breddgrader. Betydligt längre söderut är det däremot inga problem att se Merkurius i slutet på månaden.
Ett visibilitetsdiagram för hela året och hela världen (i princip samma som ovan för enbart juni och norra Europa). Medan Merkurius inte alls syns från norra Europa i juli/augusti, så syns den mest bra längre söderut.
Venus
Venus lämnar Tvillingarna den 10:e och fortsätter sin skenbara färd därefter genom Kräftan. Redan den 26:e lämnar Venus även Kräftan och är framme vid Lejonet där aftonstjärnan fortsätter sin färd söderut. Deklinationen minskar från 23 till 15 grader under månadens lopp. Vinkelavståndet till solen ökar långsamt från 7 grader i början på månaden till 15 grader i slutet.
Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Aftonstjärnan är osynlig eller mycket svårt att hitta för att den befinner sig ganska lågt över horisonten redan vid solnedgången och vinkelavståndet till solen är fortfarande ganska litet i början på månaden. Experter kan möjligen hitta Venus från södra Sverige strax efter solnedgången (med hjälp av en kikare).
Grafiken visar himlen mot nordväst och västnordväst strax efter solnedgången. Venus står ganska lågt över horisonten och himlen är fortfarande mycket ljus så att Venus är svårt att hitta – möjligen med kikare för vana observatörer.
Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Venus går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Aftonstjärnan går ner ca 30 minuter efter solen.
Mars
Mars rör sig genom Vågen – till en början ganska sakta. Vår röda grannplanet befinner sig ca 22 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 134 till 110 grader. Mars blir ljussvagare för att avståndet mellan jorden och vår yttre granne ökar.
Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från landets södra del och inte alls från norra Sverige. Även i mellersta Sverige blir det allt svårare att se Mars.
Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot sydsydväst vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (lite drygt 1 timme efter solnedgången). Båda planeterna befinner sig rätt lågt över horisonten. Mars står lägre än Saturnus men är ljusare. Vår röda grannplanet blir dock ljussvagare under månadens lopp.
Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) går ner och när solen (röda pilar) går ner och upp denna månad. Mars går ner vid kl. 01 i början på månaden och strax efter kl. 23 i slutet. Mars syns ungefär från 20-30 minuter efter att solen har gått ner fram till ungefär 20-30 minuter innan den går ner.
Grafiken visar himlen mot sydsydväst på kvällen den 14:e kl. 23:00. Himlen är fortfarande rätt ljus. Du kan inte missa Mars, som befinner sig nästan rakt nedanför månen. En bit till vänster om dem hittar du Saturnus, som är ljussvagare än Mars men ändå ljusare än de flesta stjärnor.
Jupiter
Jupiter rör sig sakta söderut genom Lejonet. Solsystemets största planet befinner sig till en början drygt 6 grader, i slutet drygt 4 grader norr om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 68 grader till 43 grader under månadens lopp.
Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns till en början fortfarande ganska bra från södra Sverige. Förhållanden försämras sakta och Jupiter blir i princip osynlig ner mot norra Götaland i slutet av månaden.
Grafiken visar Jupiters position på kvällshimlen mot väster strax efter solnedgången. Jupiter hamnar allt lägre över horisonten mot väster och är allt svårare att hitta.
Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter syns allt sämre på kvällen. Den går ner strax efter midnatt i början på månaden och strax efter kl. 22 i slutet. Solsystemets största planet blir synlig ca 45 minuter efter solnedgången. Bästa tiden för att se Jupiter är mellan kl. 23 och midnatt alldeles i början på månaden. Förhållanden försämras ganska fort och efter den 10:e blir det redan svårt för många att hitta den. Runt den 20:e kommer det också att bli svårt för vana observatörer att kunna hitta solsystemets största planet.
Grafiken visar himlen mot väster på sena kvällen den 11:e kl. 23:55. Jupiter lyser en bit över horisonten mot väster och halvmånen passerar snett nedanför till vänster om den. Möjligen hinner du se även Regulus, som står en bit till höger om dem.
Saturnus
Saturnus rör sig mot solens rörelse genom Ormbäraren. Ringplaneten befinner sig drygt 20 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen minskar snabbt från 152 till 121 grader under månadens lopp.
Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Från södra Sverige är det inga problem att se Saturnus, den syns halvbra – vilket betyder att den är lätt att hitta för vana observatörer och lite svårare att identifiera eller hitta för mer ovana eller nybörjare. Ju längre norrut man befinner sig ju sämre syns ringplaneten. Redan i norra Svealand och sydligaste Norrland blir det svårt att få syn på Saturnus och den är definitivt osynlig från mellersta och norra Norrland.
Grafiken visar Mars och Saturnus position på himlen mot sydsydväst vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (lite drygt 1 timme efter solnedgången). Båda planeterna befinner sig rätt lågt över horisonten. Mars står lägre än Saturnus men är ljusare. Vår röda grannplanet blir dock ljussvagare under månadens lopp.
Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går ner ungefär vid kl. 02:30 i början på månaden och ungefär kl. 00:30 i slutet. Ringplaneten passerar som högst 11 grader över horisonten i söder strax före kl. 23 i början på månaden och redan vid solnedgången strax efter mitten av månaden. Den syns ganska bra ungefär en timme efter att solen har gått ner fram till ungefär en halv timme innan den går ner själv.
Grafiken visar himlen mot sydsydväst på kvällen den 15:e kl. 23:00. Himlen är fortfarande ganska ljus. Månen befinner sig snett ovanför till höger om Saturnus. En bit snett ner till höger om dem hittar du Mars.
Grafiken visar himlen mot sydsydväst på kvällen den 16:e kl. 23:00. Denna kväll står månen lite längre ifrån Saturnus – snett ovanför till vänster om ringplaneten. Mars hittar du lägre över horisonten en bit till höger om dem.
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 10 juni 2016.
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
