Hitta rätt direkt

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Månen ockulterar Regulus | Månen ockulterar Aldebaran | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande |

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 december: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Väduren till Kräftan. Den är ganska full belyst till en början och avtar efterhand.

9–16 december: Månen rör sig söderut från Lejonet till Skorpionen och avtar. Dess smala skära passerar Mars och Jupiter på morgonen den 13:e till 15:e.

17–24 december: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Ormbäraren till Vattumannen. Jorddrabanten byter från morgonhimlen till kvällshimlen och börjar då att tillta igen.

24-31 december: Månen rör sig norrut från Vattumannen till Oxen och tilltar. Månen ockulterar Aldebaran natten mellan den 30:e och 31:e.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i den vänstra delen av grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt i den högra delen syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken. Längre ner finns ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början.

Mitt i natten är Pegasuskvadraten redan på väg ner i väster. Den består egentligen av tre stjärnor som tillhör Pegasus och den fjärde uppe till vänster ingår redan i stjärnbilden Andromeda. Fiskarna intill Pegasus håller också att försvinna i horisontdiset. Nedanför Andromeda hittar du Triangeln och Väduren högt i sydväst. Följer vi den röda linjen (solens skenbara bana, ekliptikan) så ser vi Oxen med stjärnhopen Plejaderna eller Sjusyskon. Du ser också Tvillingarna med Castor och Pollux rätt högt över horisonten mot sydsydost. Kräftan med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta och Lejonet med Regulus har precis kommit upp över horisontdiset i öster. Vinterns tecken finns också redan på himlen – den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella i Kusken rakt över ditt huvud, Pollux, Procyon i Lilla Hunden, Sirius i Stora Hunden, Rigel i Orion och Aldebaran. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen) finns halvhögt över horisonten i nordost på väg upp och handtaget pekar mot horisonten. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. I nordväst finns bara delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen och Vega i Lyran. Cassiopeja eller himlens ”W” finns högt på himlen i nordväst.

Planeter som befinner sig över horisonten mitt i natten: Inga (bortsett från Uranus som är på väg ner i väster)
Månen över horisonten mitt i natten: 1:e till 10:e och 26:e till 31:e – se även under rubrik månen.

 

Åter till toppen

---

Solen

Solen fortsätter sin färd genom Ormbäraren och når den 18 december Skytten. Därmed håller den till i djurkretsens sydligaste del. Ekliptikans sydligaste punkt passerar solen på morgonen den 21:e kl. 17:28. Det är då vintersolstånd inträffar. Därmed är den 21:e årets kortaste dag och påföljande natt mellan den 21:e och 22:e årets längsta.

Soluppgångarna försenas med runt en halv timme under månaden till ca kl 08:45 i sista decemberveckan. På grund av att solen passerar allt senare i söder, så vänder det på morgonen först den 28 december. På kvällen vänder det redan 16:e. Vid mitten av månaden går solen ner vid 15 tiden, ca 10 minuter tidigare än i början och slutet på december.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen slutar ca 50-55 minuter/ 1 timme 45 minuter/ 2 timmar 35 minuter efter solnedgången.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

Månens faser i december 2017:

2017-12-03 kl. 16:47 Fullmåne
2017-12-10 kl. 08:51 Sista kvarteret
2017-12-18 kl. 07:30 Nymåne
2017-12-26 kl. 10:20 Första kvarteret

Månen närmast och fjärmast jorden:

2017-12-04 kl. 09:49 357.493,9 km närmast
2017-12-19 kl. 02:25 406.598,7 km fjärmast

Månens skenbara diameter:

Månens diameter: Grafiken visar månens skenbara diameter sedd från jordens centrum (vit linje) och från Norrköping (gul linje).
Det geocentriska värdet nämns i så gått som alla sammanhang när det skrivs om månens skenbara diametern på himlen. Men detta värde gäller för en fiktiv observatör i jordens centrum. För alla observatörer på jordytan varierar månens skenbara diameter en hel del under dygnets lopp. För ibland befinner vi oss närmare månen och ibland fjärmare – jämförd med den fiktiva observatören i jordens centrum. Befinner sig månen långt norr om himmelsekvatorn då hamnar vi närmare månen större delen av dygnet och det är tvärtom när månen drar en låg bana över himlavalvet. Nu är det just en slump att månen står nordlig när den också står som närmast jorden och att den står sydlig när den är fjärmast jorden – så att skillnaden mellan extremerna blir ännu större.

Månens sista visibilitet i december 2017:

2017-12-16 kl. 07:33 sista visibilitet (hm +7,1°/hs -7,5°)

2017-12-17 kl. 08:03 sista visibilitet (hm +3,6°/hs -4,4°)
Det behövs en kikare för att kunna hitta månskäran.

Månens första visibilitet i december 2017:

2017-12-19 kl. 15:40 första visibilitet (hm 3,4°/ hs -4,5°)
Svårt – kikare behövs för att kunna hitta månskäran.

2017-12-20 kl. 16:04 första visibilitet (hm 5,7°/ hs -7,0°)

 

Månkalendern – (nästan) allt om månen dag för dag

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position på kvällshimlen

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position mitt i natten

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position på morgonhimlen

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

---

Månen ockulterar Regulus

På sena kvällen den 8 december ockulterar månen stjärnan Regulus i Lejonet. Regulus är Lejonets ljusaste stjärna och den hamnar på plats 22 bland de ljusaste stjärnorna. Trots att Regulus är förhållandevis ljus så kan det vara svårt att se början på ockultationen när den försvinner bakom månens ljusa rand. Detta för att månen är rätt ljus. En kikare kan vara bra till hands.

Hålltider för ockultationen:
Norrköping: 22:28:59 – 23:24:02

För andra platser runt om i landet kan du ta fram tiderna här:

Åter till toppen

---

Månen ockulterar Aldebaran

På efternatten eller tidiga morgonen den 31 december ockulterar månen stjärnan Aldebaran i Oxen. Aldebaran är Oxens ljusaste stjärna och den hamnar på plats 14 bland de ljusaste stjärnorna. Trots att Aldebaran är förhållandevis ljus så kan det vara svårt att se båda början och slutet på ockultationen – särskilt slutet när den dyker upp bakom månens ljusa rand. Detta för att månen är rätt ljus. En kikare kan vara bra till hands.

Hålltider för ockultationen:
Norrköping: 02:08:45 – 03:04:46

För andra platser runt om i landet kan du ta fram tiderna här:

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen minskar från 20°Ö i början av månaden till 1,7° kring den 13/12 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 23°V fram till slutet av månaden.
|20°Ö 1/12|15°Ö 6/12|5°Ö 11/12|7°V 16/12|16°V 21/12|21°V 26/12|23°V 31/12|
Ljuststyrkan avtar från mag -0,1 i början av månaden till +5,9 kring den 13/12 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till -0,3 fram till slutet av månaden.
|-0,1 1/12|+1,1 6/12|+4,3 11/12|+3,5 16/12|+0,8 21/12|-0,1 26/12|-0,3 31/12|
Fasen minskar från 40% i början av månaden till 0,2% kring den 13/12 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 62% fram till slutet av månaden.
Planetskivan till 25% belyst den 4/12 (avtagande).
Planetskivan till 25% belyst den 21/12 (tilltagande).
Planetskivan till 50% belyst den 28/12 (tilltagande).
Skenbara diametern ökar från 8″ i början av månaden till 9,9″ kring den 13/12 (i samband med undre konjunktionen med solen) och minskar till 7″ fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Skytten|8/12|Ormbäraren|
|prodgrad fram till den 3/12 kl. 09 – då stillastående, därefter retrograd|23/12 kl. 04 på nytt stillastående, därefter prograd|
Merkurius i undre konjunktion med solen den 13/12 kl. 03.57 men passerar 1,74° norr om den. Merkurius står som närmast jorden den 13/12 kl. 04 med +0,6779 astronomiska enheter.
Deklinationen ökar från -25° i början av månaden till -19,4° kring den 22/12 och minskar till -21° fram till slutet av månaden.
Merkurius passerar ekliptikan norrut den 7/12 kl. 20 och når dess största nordliga ekliptikala läge den 21/12 kl. 12 med +2,97°.
Merkurius står som närmast solen den 12/12 kl. 13 med 0,3075 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping. Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius kan ses i slutet på månaden från södra Sverige men det blir inte lätt.

Grafiken visar himlen mot sydsydväst och sydväst i början på månaden typ 20 minuter efter att solen har gått ner. Solsystemets innersta planet befinner sig mycket nära horisonten och förblir osynlig för blotta ögat.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner lite senare än solen i början på månaden. Den går ner allt tidigare och redan i mitten på månaden går den ner samtidigt med solen.

Grafiken visar himlen mot sydost vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna i visibilitetsdiagrammet som markerats med ljusblå prickar (ca 50-55 minuter före soluppgången). Solsystemets innersta planet befinner sig rätt nära horisonten. Som högst når den lite drygt 5 grader över horisonten efter jul.

Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Den solnära planeten går upp tidigare än solen från och med 12:e. Som tidigast går Merkurius upp vid kl. 06:45 under den sista decemberveckan. Det är då det finns vissa chanser för att kunna hitta den svårobserverade planeten. Bästa observationstiden är kring kl. 07:30 och det kan vara bra att ha med sig en kikare för att lättare att få syn på Merkurius.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen minskar från 9°V till 2°V.
Ljuststyrkan ökar från mag -3,9 till -4,0.
Fasen ökar bara lite från 99% till 100%.
Skenbara diametern är runt 10″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Vågen|3/12|Skorpionen|7/12|Ormbäraren|22/12|Skytten|
|prograd|
Deklinationen minskar från -19° i början av månaden till -23,7° kring den 28/12 och ökar bara lite fram till slutet av månaden.
Venus passerar ekliptikan söderut den 20/12 kl. 01.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns ganska dålig från södra Sverige i början av månaden.

Grafiken visar himlen mot sydost strax före soluppgången (ca 20 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan står mycket lågt över horisonten och hamnar allt lägre.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Venus går upp strax efter kl. 07:15 i början på månaden och ungefär kl. 08:45 i slutet (samtidigt med solen). Alldeles i början på månaden kan planetjägare hitta morgonstjärnan nära horisonten strax före soluppgången. Bästa tiden är strax efter kl. 08 för att kunna se den – troligen behövs en kikare för att hitta Venus.

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen ökar från 44°V till 56°V.
Ljuststyrkan ökar från mag +1,7 till +1,5.
Fasen minskar från 95% till 93%.
Skenbara diametern ökar lite grann från 4″ till 5″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|21/12|Vågen|
|prograd|
Deklinationen minskar från -9° till -15°.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från hela landet. Vana observatörer kan hitta vår röda granne ganska lätt medan det kan vara svårt för nybörjare att identifiera Mars – för den lyser än så länge inte särskilt starkt. Längst i norr blir förhållanden sakta sämre för att Mars hamnar allt sydligare.

Grafiken visar morgonhimlen mot sydost och ostsydost i december 2017 vid den nautiska gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars finns en bra bit över horisonten men den hamnar lite lägre under månadens lopp. Samtidigt kommer Jupiter allt högre upp på himlen och båda planeter närmar sig varandra.

Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och när solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp i princip exakt vid samma tid under hela månaden – nämligen ca kl. 03:40. Det är ungefär ca 4½ timmar före solen i början på månaden och ca 5 timmar före solen i slutet. Bästa tiden för att kunna hitta Mars (gula prickar = halvbra) är vid eller strax efter kl. 06. Mars passerar som högst i söder vid soluppgången kring den 10:e och vid kl. 08 i slutet av månaden – som du ser blir kulminationshöjden allt lägre – bara 16 grader i slutet på december.

Grafiken visar Jupiters, Mars, Spicas och månskärans position på himlen mot sydost på morgonen den 13 december 2017 kl. 06:00. Jupiter lyser nära horisonten och snett ovanför till höger syns Mars. Spica – Jungfruns ljusaste stjärna – bildar tillsammans med Mars och månens skära en vacker triangel.

Grafiken visar Jupiters, Mars, Spicas och månskärans position på himlen mot sydost på morgonen den 14 december 2017 kl. 06:00. Jupiter lyser nära horisonten och snett ovanför till höger syns Mars. Båda bildar tillsammans med månens skära en vacker triangel. Spica – Jungfruns ljusaste stjärna – hittar du snett till höger om Mars.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen ökar tydligt från 28°V till 54°V.
Ljuststyrkan ökar från mag -1,7 till -1,8.
Fasen ligger runt 100%.
Skenbara diametern ökar från 31″ till 33″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Vågen|
|prograd|
Deklinationen minskar från -14° till -16°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns i stort sett bra från hela landet.

Grafiken visar himlen mot sydsydost vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 50 minuter innan solen går upp). Jupiter kommer allt högre upp på himlen. I slutet på året står den nästan i söder vid denna tidpunkt.

Visibilitetsdiagrammet visar när när Jupiter går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Solsystemets största planet går upp strax före kl. 05:30 i början på månaden och vid kl. 04:00 i slutet. Bästa tiden för att se Jupiter är mellan kl. 06:00 och 06:30. Men solsystemets största planet kan ses från strax efter att den har gått upp fram till soluppgången.

Grafiken visar Jupiters, Mars, Spicas och månskärans position på himlen mot sydost på morgonen den 15 december 2017 kl. 06:00. Jupiter lyser nära horisonten och snett ovanför till höger syns både Mars och Spica – Jungfruns ljusaste stjärna. Månens tunna skära hittar du till vänster om Jupiter.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen minskar från 19°Ö i början av månaden till 0,9° kring den 21/12 (i samband med konjunktionen med solen) och ökar till 9°V fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ökar bara lite till mag +0,4 kring den 21/12 (i samband med konjunktionen med solen) och avtar något fram till slutet av månaden.
Skenbara diametern är minimal 15,0″ kring den 21/12.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Skytten|
|prograd|
Deklination minimal -22,5° kring den 29/12.
Saturnus i konjunktion med solen den 21/12 kl. 22.07 men passerar 0,91° norr om den.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,7°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus förblir osynlig.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydväst strax efter solnedgången i början på månaden. Saturnus står då redan ganska lågt över horisonten och den hamnar allt lägre.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen och Saturnus går ner. I början på månaden går ringplaneten ner strax efter kl. 16:15 och den 23:e samtidigt med solen. Det är för kort för att kunna se ringplaneten.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydost strax före soluppgången alldeles i slutet på året. Det är då Saturnus precis dyker upp över horisonten på en alldeles för ljus himmel.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen och Saturnus går upp i slutet på december – bara några minuter till drygt en halv timme – vilket är förstås alldeles för kort för att kunna se den.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Månen ockulterar Regulus | Månen ockulterar Aldebaran | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande |