Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 augusti: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Skorpionen till Stenbocken och tilltar. På kvällen den 2:e och 3:e finns den nära Saturnus.

9–16 augusti: Månen rör sig norrut från Vattumannen till Oxen och avtar.

17–24 augusti: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från i Oxen söderut till Jungfrun. På morgonen den 19:e står månskäran som avtar nära Venus. Månen byter från morgonhimlen till kvällshimlen i slutet på perioden och börjar då att tillta igen.

24–31 augusti: Månen drar söderut från jungfrun till Skytten. Den passerar nära Jupiter den 25:e och det syns strax efter solnedgången. Saturnus får besök av månen den 30:e.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns i vanliga fall ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – och båda gäller då i mitten av månaden. Denna månad slutar och börjar den astronomiska skymningen/gryningen fortfarande inte just i mitten av månaden. Men eftersom himlen redan anses vara mörk när solen befinner sig enbart 16 grader under horisonten så finns kartor för dessa tidpunkter istället. (Se även längre ner under rubriken skymning och gryning. Solen hamnar på morgonen den 18:e för första gången åter 18 grader under horisonten.)

Nätterna blir allt mörkare och strax efter mitten av månaden blir det åter igen riktigt mörkt mitt i natten. Därmed dyker allt fler stjärnor upp på himlen. Det som dominerar mot sydväst är Sommartriangeln. Den består av stjärnorna Deneb i Svanen, Vega i Lyran och Altair i Örnen. Karlavagnen hittar du mot norr. Följer du dess handtag så hittar du Arcturus, Björnvaktarens ljusaste stjärna, som är på väg ner i nordväst. Om du sedan sakta vänder blicken sedan mot Vega i Lyran, så passerar du två andra stjärnbilder, nämligen Norra Kronan och Herkules. Cassiopeja eller himlens ”W” finns nästan mittemot på andra sidan Polstjärnan högt på himlen mot öster. Lågt mot nordnordost syns Capella, Kuskens ljusaste stjärna. Mot sydost hittar du Pegasuskvadraten halvhögt på himlen.

Planeter som befinner sig över horisonten mitt i natten: Inga (bortsett från Uranus och Neptunus)
Månen över horisonten mitt i natten: 3:e till 17:e – se även under rubrik månen.

 

Åter till toppen

---

Solen

Solen som befinner sig mitt i stjärnbilden Kräftan i början på månaden färdas nu allt snabbare söderut. Den når Lejonet den 10 augusti. I slutet på månaden står solen bara 8 ½ grader norr om ekvatorn, vilket är 10 grader sydligare än i början på månaden. Detta märks tydligt på både att banan över himlavalvet blir allt lägre och att dagarna blir kortare i allt snabbare takt.

Till en början når solen drygt 49 grader över horisonten men vid månadsskiftet augusti/september blir det bara 40 grader. Solnedgångarna sker allt tidigare – ca kl. 21:15 i början på månaden och redan kl. 20:00 i slutet. Soluppgångarna försenas från kvart i fem till strax före kl. 06. Därmed minskar dagens längd med nästan 2 ½ timmar.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen slutar ca 55 minuter efter solnedgången i början på månaden och ca 45 minuter efter att solen har gått ner i slutet på månaden. Den nautiska skymningen slutar drygt 2 timmar och 30 minuter efter solnedgången i början på månaden och något mindre än 1 timme och 45 minuter i slutet. Den astronomiska skymningen slutar inte alls förrän den 18:e. Nattens halva längd ökar från något mindre än 4 timmar alldeles i början på månaden till att hela natten är längre än 8 timmar från och med 7:e. För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-08-07 kl. 20:11 Fullmåne
2017-08-15 kl. 03:15 Sista kvarteret
2017-08-21 kl. 20:30 Nymåne
2017-08-29 kl. 10:13 Första kvarteret

2017-08-02 kl. 19:54 405.026,6 km fjärmast
2017-08-18 kl. 15:17 366.124,7 km närmast
2017-08-30 kl. 13:27 404.308,5 km fjärmast

2017-08-20  kl. 04:32 sista visibilitet (hm +6,6°/hs -6,9°)

2017-08-23  kl. 20:39 första visibilitet (hm 2,2°/ hs -3,1°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Mer om månförmörkelsen kan du läsa här.

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen minskar från 27°Ö i början av månaden till 4,2° kring den 27/8 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 9°V fram till slutet av månaden.
|27°Ö 1/8|26°Ö 6/8|23°Ö 11/8|18°Ö 16/8|12°Ö 21/8|5°Ö 26/8|8°V 31/8|
Ljuststyrkan avtar från mag +0,4 i början av månaden till +5,4 kring den 27/8 och ökar till +3,3 fram till slutet av månaden.
|+0,4 1/8|+0,6 6/8|+1,1 11/8|+1,8 16/8|+3,3 21/8|+5,3 26/8|+3,9 31/8|
Fasen minskar från 44% i början av månaden till 0,9% kring den 27/8 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 6% fram till slutet av månaden.
Skenbara diametern ökar från 8″ i början av månaden till 10,9″ kring den 23/8 och minskar lite grann fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Lejonet|4/8|Sextanten|27/8|Lejonet|
|prodgrad fram till den 12/8 kl. 07 – då stillastående, därefter retrograd|
Merkurius i undre konjunktion med solen den 26/8 kl. 00 men passerar 4,7° söder om den. Merkurius står som närmast jorden den 23/8 kl. 20 med +0,6169 astronomiska enheter.
Deklinationen minskar från 8° i början av månaden till +3,3° kring den 16/8 och ökar till +9° fram till slutet av månaden.
Merkurius når dess största sydliga ekliptikala läge den 21/8 kl. 07 med -4,7°.
Merkurius står som fjärmast solen den 2/8 kl. 14 med 0,4667 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius förblir osynlig från våra nordliga breddgrader.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner/upp (röda pilar) och när Merkurius går ner/upp (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner något senare än solen i början på månaden och den går upp något tidigare än solen i slutet på månaden.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen minskar från 39°V till 32°V.
Ljuststyrkan sjunker från mag -4,0 till -3,9.
Fasen ökar från 74% till 84%.
Skenbara diametern minskar från 15″ till 12″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Tvillingarna|24/8|Kräftan|
|prograd|
Deklinationen ökar en aning till +22,0° kring den 5/8 och minskar till +19° fram till slutet av månaden.
Venus passerar ekliptikan norrut den 30/8 kl. 11.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörkgrönt att du inte kan gå miste om den. Venus syns till en början bara halvbra från norra Sverige. Men även i norr förbättras förhållanden och i söder syns morgonstjärnan till och med mycket bra.

Grafiken visar himlen mot ostnordost och öster vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 50 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan befinner sig ganska högt över horisonten och hamnar till och med lite högre under månadens lopp.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Bästa observationstiden har markerats med gröna prickar (morgonstjärnan är bra eller till och med mycket bra synlig). Bästa tiden är ungefär kl. 02.45 i början på månaden och en timme senare i slutet. Venus syns redan några minuter efter att den har gått upp och som du kanske ser så antyds det också att morgonstjärnan ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp.

Grafiken visar Venus och månskärans position på himlen på morgonen den 19:e kl. 03:30. Månens tunna skära befinner sig snett nedanför till höger om morgonstjärnan. Månens skära och Venus står nästan i linje med Pollux – en av Tvillingarna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot ostnordost runt Venus på morgonen den 19 augusti – kl. 04:00 för att vara exakt. Månen står då nästan som närmast morgonstjärnan. Månens diameter och avståndet till vår inre grannplanet visas skalenlig. Det ryms ungefär 5,5 fullmånar mellan Venus och månens övre kant. Den svarta cirkeln har en diameter på 5 grader. Månen och Venus ryms bra i en vanlig kikares synfält.

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen ökar från 2°V till 12°V.
Ljuststyrkan sjunker från mag +1,7 till +1,8.
Fasen ligger nära 100%.
Skenbara diametern minimal 3,5″ kring den 5/8.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Kräftan|17/8|Lejonet|
|prograd|
Deklinationen minskar från +20° till +14°.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns inte.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går upp och när Mars (ljusblå pilar) går upp denna månad. Mars går upp ungefär kl. 04:30 hela månaden. Det är en kvart före solen i början på månaden och ca 1 timme 15 minuter före solen i slutet.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen minskar avsevärt från 68°Ö till 43°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag -1,9 till -1,8.
Fasen ligger runt 99%.
Skenbara diametern minskar från 34″ till 32″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|prograd|
Deklinationen minskar från -6° till -8°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns halvbra eller dålig från södra Sverige och inte alls från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot västsydväst strax efter solnedgången. Solsystemets största planet hamnar allt närmare horisonten och är allt svårare att hitta..

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Jupiter går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Solsystemets största planet går ner strax före kl. 23 i början på månaden och strax före kl. 21 i slutet. Jupiter syns redan vid eller strax efter solnedgången. Den bästa tiden för att kunna hitta den är vid kl. 22-tiden i början på månaden och vid kl. 20:30 när vi närmar oss slutet på månaden.

Grafiken visar himlen mot västsydväst på kvällen den 25 augusti 2017 kl. 20:50. Månen står snett ovanför till vänster om Jupiter och båda står i sin tur rätt nära horisonten i ljusa skymningen.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen strax ovanför horisonten (3 grader) mot västsydväst runt Jupiter på kvällen den 25 augusti – kl. 20:50. Månen står då snett ovanför solsystemets största planet. Månens diameter och avståndet till Jupiter visas skalenlig. Det ryms ungefär 5,5 fullmånar mellan gasjätten och månens nedre kant. Den svarta cirkeln har en diameter på 5 grader. Månen och Jupiter ryms bra i en vanlig kikares synfält.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen minskar markant från 133°Ö till 102°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag +0,3 till +0,4.
Skenbara diametern minskar något från 18″ till 17″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Ormbäraren|
|retrograd fram till den 25/8 – då stillastående, därefter prograd|
Deklination runt -22°.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,9°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller bra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot söder vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Saturnus passerar lågt över horisonten mot söder – inte ens 10 grader över horisonten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen och Saturnus går ner. I början på månaden går ringplaneten ner ungefär kl. 01 och i slutet på månaden redan vid kl. 23. Saturnus syns ungefär från kl. 22:30 fram till kl. 00:30 ganska bra i början på månaden och mellan kl. 21 och 22:30 i slutet.

Grafiken visar himlen mot söder på sena kvällen den 2 och 3 augusti kl. 23:30. Månen finns ena kvällen snett ovanför till höger om Saturnus, andra kvällen snett ovanför till vänster om den.

Grafiken visar himlen mot söder på kvällen den 30 augusti kl. 21:45. Månen finns ännu en gång i närheten av Saturnus.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot sydsydväst runt Saturnus på efternatten den 30 augusti – kl. 20:45. Månen står då snett ovanför ringplaneten. Månens diameter och avståndet till solsystemets kanske vackraste planet visas skalenlig. Det ryms ungefär 6 fullmånar mellan Saturnus och månens nedre kant. Den svarta cirkeln har en diameter på 5 grader. Månen och Saturnus ryms bra i en vanlig kikares synfält.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande