Stjärnhimlen i mitten på månaden
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – den visar alltså hela himlen på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud (zenit). Vid kanterna visas väderstreck – norr (N), öster (Ö), söder (S) och väster (V). Så som kartan publiceras här visar den stjärnhimlen mot söder – precis så som du ser himlen när du tittar mot söder. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken och så vidare.
Huvudkartan gäller i mitten av månaden mitt i natten. Längre ner kan du hitta ytterligare några stjärnkartor. Beroende på årstid finns det kartor som gäller mitt i månaden vid den borgerliga/ nautiska/ astronomiska skymningens slut och vid den astronomiska/ nautiska/ borgerliga gryningens början. Så på vintern finns det ytterligare sex kartor, på sommaren bara två.
Lite mer info
- Kartan gäller egentligen för en viss tidpunkt och en viss plats. Den kan dock i många fall användas även en bit norr och söder om platsen som den egentligen är avsedd för.
- Den kan också användas i början på månaden fast då en timme senare och i slutet på månaden fast då en timme tidigare.
- Observera att månens och planeternas positioner bara gäller det datumet och klockslaget som visas nedanför stjärnkartan.
Stjärnkarta som gäller i mitten på november mitt i natten
Stjärnhimlen den 14 november 2020 kl. 23:40 sedd från Norrköping
Mitt i natten hittar du Pegasuskvadraten halvhögt i väster. Den består egentligen av tre stjärnor som tillhör Pegasus och den fjärde uppe till vänster ingår redan i stjärnbilden Andromeda. Fiskarna hittar du nedanför och till vänster om Pegasuskvadraten. Snett nedanför Fiskarna finns Valfisken på väg ner i sydväst. Nedanför Andromeda hittar du Triangeln och Väduren högt i söder. Följer vi den röda linjen (solens skenbara bana, ekliptikan) så ser vi Oxen med stjärnhopen Plejaderna eller Sjusyskon och oxens ögat - Aldebaran. Rakt över ditt huvud (i mitten på kartan) hittar du Perseus och öster om den Kusken med en av himlens ljusaste stjärnor - Capella. Mot öster ser du Tvillingarna med tvillingparet Castor och Pollux rätt högt över horisonten. Kräftan med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta i öster - särskilt nu när den inte har kommit så där högt över horisonten än. Lejonet med stjärnan Regulus håller precis på att gå upp i öster. Troligen ser du inte mycket av den i diset närmast horisonten. Vinterns tecken finns också redan på himlen – den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella, Pollux, Procyon i Lilla Hunden, Sirius i Stora Hunden, Rigel i Orion och Aldebaran. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen) finns halvhögt över horisonten i nordost på väg upp och handtaget pekar mot horisonten. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. I nordväst finns bara delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen och Vega i Lyran. Cassiopeja eller himlens ”W” finns nästan rakt över ditt huvud (i mitten av stjärnkartan lite förskjuten åt väster).
Fler stjärnkartor
| [php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=sky&solh=06&plats=nk&storlek=250"] |
[php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=gry&solh=06&plats=nk&storlek=250"] |
| [php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=sky&solh=12&plats=nk&storlek=250"] |
[php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=gry&solh=12&plats=nk&storlek=250"] |
| [php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=sky&solh=18&plats=nk&storlek=250"] |
[php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=gry&solh=18&plats=nk&storlek=250"] |
Åter till toppen
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Fyra stjärnkartor visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.
Varje stjärnkarta täcker ett område som månen passerar under 8 dygn. På detta sätt kan hela månens färd framför stjärnhimlen under hela månaden visas med fyra kartor.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten. Det är just då det kan bli vackra konjunktioner.
Lite mer info
- Kartorna har försetts med olika bakgrundsfärger. De blir därmed en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
- Kartorna är en kompromiss. De ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås en del under månadens gång. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).
- Även det grå/svarta området är en kompromiss - den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.
1-8 november 2020
Månens och planeternas rörelse 1-8 november 2020
• • •
9-16 november 2020
Månens och planeternas rörelse 9-16 november 2020
• • •
16-23 november 2020
Månens och planeternas rörelse 16-23 november 2020
• • •
23-30 november 2020
Månens och planeternas rörelse 23-30 november 2020
Planeternas rörelse nära solen – dag för dag
Månens och planeternas rörelse nära solen
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.
Planeternas rörelse mittemot solen – dag för dag
Månens och planeternas rörelse mittemot solen
Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i den vänstra delen av grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt i den högra delen syns bäst på kvällen och förnatten.
Åter till toppen
Solen
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Vågen|23/11|Skorpionen|29/11|Ormbäraren|
|prograd|
Deklinationen minskar från -14° till -22°.
Solens rörelse framför stjärnhimlen
Solen skenbara bana framför stjärnhimlen i november 2020
Lite mer information om diagrammet
Grafiken visar solens skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. Solen rör sig skenbar längs ekliptikan, som är den röda linjen. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Solens position har markerats var 5:e dag och datum visas var 10:e dag. Med på stjärnkartan finns stjärnbildernas namn, namn på ljusa stjärnor och de officiella begränsningar mellan de olika stjärnbilderna (grön streckade linjer). Ibland syns en mjölkaktig bakgrund, som ska föreställa vintergatan. Himlens koordinatsystem visas nederst och längst till vänster i grafiken. Dess breddgrader kallas för deklination och dess längdgrader för rektascension. Om jorden inte hade någon atmosfär så skulle man kunna se stjärnorna i solens närhet. Men eftersom vår planet (som tur) har en atmosfär, så förblir stjärnorna i solens omgivning osynliga. De drar sin skenbara bana tillsammans med solen över himlen på dagen.
I
november hamnar solen allt sydligare på himlen. Som följd kommer den allt lägre upp över horisonten – ca 17 grader i början på månaden och inte ens 10 grader den sista november. Samtidigt blir dagarna allt kortare. Soluppgångarna försenar sig från strax efter kl. 07 till en bra bit efter kl. 08 under månadens lopp. Solnedgångarna sker allt tidigare, nämligen strax efter kl. 16 i början och strax efter kl. 15 i slutet av månaden.
Solens visibilitetsdiagram för Norrköping i november 2020
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Lite mer information om diagrammet
Diagrammet visar när solen befinner sig över horisonten denna månad. Datum anges både till vänster och höger varannan dag och klockslag anges ovanför och nedanför själva grafiken. På vinterhalvåret används svensk normaltid och på sommarhalvåret svensk sommartid. Tiden då solen befinner sig över horisonten är ljusblå. De gula prickarna i mitten av diagrammet markerar när solen passerar som högst i söder och värdet anger hur många grader solen befinner sig då över horisonten. Det är den beräknade höjden, som solen skulle ha om jorden saknade atmosfär. I närheten av horisonten lyfts solskivan i snitt med 0,57 grader. Tiden då solen passerar vissa himmelsstreck har också ritats in. Soluppgångarna har markerats med röda pilar som pekar uppåt och solnedgångarna med röda pilar som pekar neråt. De avser solens överkant och tar hänsyn till refraktionen i jordens atmosfär. Enligt detta går solen ner, när dess mittpunkt befinner sig 0,833 grader under horisonten. Förutsättning är en ideal horisont med fri sikt. Till vänster i grafiken antyds gryningen och till höger skymningen. Blå prickar markerar när solen befinner sig 6, 12 eller 18 grader under horisonten. Eftersom grafiken gäller exakt för Norrköping och förhållanden varierar en hel del i Sverige, finns det samma typ av diagram för ett antal platser runtom i landet – från Malmö i söder till Kiruna i norr.
Åter till toppen
Här hittar du animerade kartor för innevarande månad
Vill du kunna se hur tiderna för soluppgången eller solnedgången ändras under pågående månad? Grafiska animationer på solens uppgångar, solens nedgångar, dagens längd och antal timmar med dagsljus för norra Europa för den aktuella månaden finns här (sidan öppnas i en ny flik).
Vill du se en grafisk animation för en särskild månad får du än så länge gå in på de särskilda månadstexterna för 2017 där de gamla ligger kvar – och de skiljer sig inte mycket från år till år.
Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa
Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året
Åter till toppen
Skymning, gryning och månsken
Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.
Skymning, gryning, mörka nätter och månsken för Norrköping i november 2020
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Skymning, gryning, månljus och mörka nätter - mer info
Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och
hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter.
Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Blir himlen mörk under en natt med fullmåne betyder det att en månförmörkelse äger rum!
Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen - när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder. Även tidpunkterna då månen passerar vissa himmelsstreck finns med. Datum hitta du till vänster och till höger om grafiken och klockslag ovanför och nedanför själva grafiken.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda
här. Eftersom grafiken gäller exakt för Norrköping och förhållanden varierar en hel del i Sverige, finns det samma typ av diagram för ett antal platser runtom i landet – från Malmö i söder till Kiruna i norr.
Skymningens och gryningens varaktighet
Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid - det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror till stor del på hur pass brant solen går ner vid horisonten - alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.
Så länge varar skymningen och gryningen i Norrköping
Skymningens och gryningens varaktighet i november 2020 - sedd från Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Lite mer information om diagrammet
Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Den gäller för en månad. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen.
I
november slutar den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen ca 40 minuter/ 1 timme och 30 minuter/ 2 timmar och 15 minuter efter solnedgången i början på månaden och ungefär 50 minuter/ 1 timme och 45 minuter/ 2 timmar och 30 minuter efter att solen har gått ner i slutet. Gryningen före soluppgången varar i princip lika länge som skymningen efter solnedgången.
• • •
Så länge varar skymningen och gryningen på norra halvklotet under året
Här hittar du skymningens och gryningens varaktighet för hela året
Grafiken ovan visar bara en månad i taget. Men det kan vara intressant att
se hur skymningens och gryningens varaktighet varierar under loppet av ett helt år. Det finns därför en annan artikel som berättar om skymningens och gryningens varaktighet för ett antal olika breddgrader –
från ekvatorn ända upp till jordens norra pol.
Följ denna länk och så öppnas sidan i en ny flik.Åter till toppen
Månen
Månens faser
2020-11-08 kl. 14:46 Sista kvarteret
2020-11-15 kl. 06:07 Nymåne
2020-11-22 kl. 05:45 Första kvarteret
2020-11-30 kl. 10:30 Fullmåne
Månens extrema avstånd till jorden
2020-11-14 kl. 12:45 357.841,6 km närmast (33,39')
2020-11-27 kl. 01:28 405.892,5 km fjärmast (29,44')
(geocentriska värden, dvs. för en fiktiv observatör i jordens centrum)
Månens skenbara diameter
Månens geocentriska och topocentriska diameter (lokalt sedd från Norrköping) i november 2020
Mer information om månens skenbara diameter
Grafiken visar månens skenbara diameter sedd från jordens centrum (vit linje) och från Norrköping (gul linje).
Det geocentriska värdet nämns i så gått som alla sammanhang när det skrivs om månens skenbara diameter på himlen. Men detta värde gäller för en fiktiv observatör i jordens centrum. För alla observatörer på jordytan varierar månens skenbara diameter en hel del under dygnets lopp. För ibland befinner vi oss närmare månen och ibland fjärmare – jämförd med den fiktiva observatören i jordens centrum. Befinner sig månen långt norr om himmelsekvatorn då hamnar vi närmare månen större delen av dygnet. Det är tvärtom när månen drar en låg bana över himlavalvet för då är dess skenbara diameter mindre än för en fiktiv observatör i jordens centrum. Hamnar månen nordlig samtidigt som den står som närmast jorden (eller sydlig när den är fjärmast jorden) – får månens lokala skenbara diameter de största extremvärdena.
Månen från Norrköping
Månens positioner, som man hittar i många sammanställningar (så kallade efemerider), är för det mesta geocentriska värden. Det är alltså värden, som gäller för en fiktiv observatör i jordens centrum. Men det är inte bara månens diameter som skiljer sig för en observatör på jordytan från de tabulerade värden som gäller jordens centrum. Sedd från norra Europa hamnar månen en bra bit sydligare - upp till två(!) gånger månens diameter. Utöver månens största diameter hittar du här även månens nordligaste och sydligaste position samt månens högsta och lägsta bana. Värdena är framtagna för Norrköping men de kan ge dig en uppfattning över hur det ser ut från norra Europa.
Månens största diameter (⇒månen närmast Norrköping)
2020-11-14 kl.10:53 33.58' 1% (h☽ 18,4°/ h☼ 12,4°)
Månens maximala deklination (nordligast)
2020-11-06 kl.02:52 +24°14´35" (h☽ 53,8°/ h☼ -34,7°)
Månens minimala deklination (sydligast)
2020-11-18 kl.14:32 -25°49´30" (h☽ 5,4°/ h☼ 4,4°)
Månens största höjd över horisonten mot söder (⇒ högsta bana)
2020-11-06 kl.03:58 h☽ 55,7°/ h☼ -26,7° (+24°14´01")
Månens lägsta höjd över horisonten mot söder (⇒ lägsta bana)
2020-11-18 kl.14:59 h☽ 5,6°/ h☼ 2,0° (-25°49´24")
Månens extremvärden – lite mer info
Tidsuppgifterna är i svensk normaltid på vinterhalvåret. På sommarhalvåret antyder * att det är sommartid som används.
Månens största diameter (⇒månen närmast Norrköping)
Här nämns de tillfällen månen blir som störst sedd från Norrköping. I extrema fall kan månen bli upp till 34,0′ stor. Utöver månens diameter nämns månens belysning (andel i % – alltså 100% betyder fullmåne; 0% obelyst och nymåne). Därefter hittar du uppgiften om månens höjd över horisonten och solens höjd.
Månens maximala deklination (nordligast)
Jordens rotationsaxel lutar 23°46′ mot jordens omloppsbana. Månens omloppsbana lutar drygt 5 grader mot jordens. Medan solen når en maximal deklination på +23°46′ i samband med sommarsolståndet varje år, når månen varje månad (åtminstone en gång) sin nordligaste position med maximal deklination. Den varierar dock en hel del. Ibland når månen så långt norrut som +28°43′ och vid andra tillfällen bara +18°09′ (+23°46′ ± 5°17′). Men dessa värden gäller som så ofta bara en fiktiv observatör i jordens centrum. Sedd från Norrköping hamnar månen en bit sydligare och månens nordligaste position pendlar mellan +28°14′ (som 2006 och 2025) och +17°27′ (som 2015). Perioden är 18,61 år.
Månens minimala deklination (sydligast)
Medan solen når en minimal deklination på -23°46′ i samband med vintersolståndet varje år, når månen varje månad (åtminstone en gång) sin sydligaste position med minimal deklination. Den varierar dock en hel del. Ibland når månen så långt söderut som -28°43′ och vid andra tillfällen bara -18°09′ (-23°46′ ± 5°17′). Men dessa värden är geocentriska värden – för en fiktiv observatör i jordens centrum. Sedd från Norrköping hamnar månen en bra bit sydligare och månens sydligaste position pendlar mellan -29°37′ (som 2006 och 2024) och -19°02′ (som 2015). Månen hamnar därmed upp till en grad sydligare än motsvarande geocentriska värdena. Perioden är samma som ovan: 18,61 år.
Månens största höjd över horisonten mot söder (⇒ högsta bana)
Solen drar sin högsta bana på himlen på sommaren i samband med sommarsolståndet. Månen gör det åtminstone en gång i månaden i samband med dess nordligaste position. Tidpunkten avser månens högsta position över horisonten. Det anges också solens höjd vid detta tillfälle och månens deklination.
Månens lägsta höjd över horisonten mot söder (⇒ lägsta bana)
Solen drar sin lägst bana på himlen på vintern i samband med vintersolståndet. Månen gör det åtminstone en gång i månaden i samband med dess sydligaste position. Tidpunkten avser månens högsta position över horisonten i samband med dess lägsta bana. Det anges också solens höjd vid detta tillfälle och månens deklination.
• • •
Månens första och sista visibilitet
Månen är osynlig vid nymåne och i regel en eller ett par dagar före och efter nymåne. Månen börjar sin visibilitet på kvällen som en smal skära som tilltar och den avslutar sin visibilitet på morgonen som en smal skära som avtar.
Mer information
Hur länge månen förblir osynlig och när dess skära kan ses för första gången (eller för sista gången) beror mycket på månens position i förhållande till solen. I den vetenskapliga artikeln "A Method for Predicting the First Sighting of the New Crescent Moon" från 1997 (och som uppdaterades 1998) tar Dr. Bernard Yallop fram en metod för att kunna bestämma, när månens smala skära kan ses för första gången efter nymåne och hur bra den syns.
Mina beräkningar bygger till stor del på denna artikel. Det ska dock tilläggas att resultaten för nordeuropeiska breddgrader kan ifrågasättas ibland. Det är någonting som också författaren Yallop är fullt medveten om. Han skriver i artikeln att det behövs fler observationer från breddgrader norr om 50°n och även observationer som gjordes mitt på dagen och inte enbart i skymningen.
Nu kan man undra när man får tveksamma resultat. Kort sagt: Ju flackare vinkeln mellan linjen solen – månen och horisonten är, ju mer tveksam blir resultaten. Problem dyker upp framförallt på höstkvällar och vårmorgnar. Metoden bygger på att månen befinner sig över horisonten vid och efter solnedgången dagarna efter nymåne. Problemet på skandinaviska latituder är att månen ibland går ner före solnedgången trots att den befinner sig öster om solen. Den passerar då senare i söder än solen, vilket i sin tur skulle leda till en kvällsvisibilitet för att den egentligen också skulle gå ner senare än solen (vilket den också gör på sydligare breddgrader). Men på grund av månens sydliga position drar den en flackare bana på himlen än solen och hinner gå ner före solen i norra Europa. Då fungerar artikelförfattarens metod inte.
Månens första visibilitet på kvällen
2020-11-16 kl.15:51 (h☽ 1,2° / h☼ -3,0° )
Månens första visibilitet på kvällen
Månens första visibilitet på kvällen
Månens sista visibilitet på morgonen
2020-11-13 kl.06:12 (h☽ 11,7° / h☼ -11,2° )
Månens sista visibilitet på morgonen
Månens sista visibilitet på morgonen
• • •
Månkalendern – (nästan) allt om månen dag för dag
Månens faser, upp- och nedgångar samt åt vilket håll den gör det, när månen passerar söder och hur högt den då står över horisonten, belyst andel och skenbar diameter samt vilken stjärnbild den befinner sig i – det är sammanfattningsvis det som ingår i kalendern. Grafiken visar förstås också månens fas för varje dag i månaden. Alla uppgifter i denna grafik exakt för Norrköping. Längre ner kan du dock hämta kalendern för ett antal andra platser runtom i landet.
Månen sedd från Norrköping i november 2020
Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
Lite mer information om månkalendern
- Datum anges uppe till vänster i varje ruta.
- Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder. Klockslag till det anges nedanför månen.
- Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna - som t.ex. Gem för Gemini - Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) - men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet).
- Månens belysta andel i procent anges ovanför månen.
- Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan.
- När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner - väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°).
Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen - jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del - liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.
• • •
Månens position på kvällshimlen
Månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut i november 2020 - sedd från Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Månens position efter solnedgången - mer info
Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.
Månens position mitt i natten
Månens position på himlen mitt i natten i november 2020 - sedd från Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Månens position när det är som mörkast mitt i natten - mer info
Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten - om du skulle vara vaken då...
Månens position på morgonhimlen
Månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början i november 2020 - sedd från Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Månens position före soluppgången - mer info
Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.
Åter till toppen
I de flesta grafikerna använder jag de astronomiska symbolerna för planeterna. Anledning till detta är delvis platsbrist och delvis att jag inte vill att namnen ska dominera grafiken alldeles för mycket. För en nybörjare kan det vara lite jobbigt i början att få leta upp symbolernas betydelse – men det handlar för det mesta enbart om följande fem stycken:
Astronomiska symboler för de 5 ljusa planeterna
Månen och planeterna nära varandra
Här nämns tillfällen då månen passerar nära planeterna och när planeterna står nära varandra. Det är då det kan blir vackra konstellationer på himlen. Det är också dessa tillfällen då det oftast blir lättare för nybörjare att kunna hitta eller identifiera planeter.
Mer information
Kom ihåg att månen är förstorad en del på bilderna. De gäller egentligen bara exakt vid tidpunkten och platsen som anges. Men du ska kunna få en uppfattning om hur det skulle kunna se ut hos dig. Ibland anges två eller tre positioner för månen. De har då en datummarkering nära sig så att du vet vilken dag månen befinner sig var.
Konjunktioner kallar jag här tillfällen när två eller fler planeter står nära varandra. Det behöver inte vara en konjunktion enligt den klassiska astronomiska definitionen, som kräver att planeterna har samma rektascension eller samma ekliptikala longitud.
Månen nära Aldebaran
Månen nära Aldebaran den 2 november 2020 kl. 20:00 sedd från Norrköping
Månen nära Pollux
Månen nära Pollux den 6 november 2020 kl. 22:00 sedd från Norrköping
Månen nära Regulus
Månen nära Regulus den 9 november 2020 kl. 03:00 sedd från Norrköping
Månen nära Merkurius och Venus och Spica
Månen nära Merkurius och Venus och Spica den 13 november 2020 kl. 06:00 sedd från Norrköping
Månen nära Merkurius och Venus och Spica
Månen nära Merkurius och Venus och Spica den 13 november 2020 kl. 06:30 sedd från Norrköping
Månen nära Jupiter och Saturnus
Månen nära Jupiter och Saturnus den 19 november 2020 kl. 17:00 sedd från Norrköping
Månen nära Mars
Månen nära Mars den 25 november 2020 kl. 17:00 sedd från Norrköping
Månen nära Aldebaran
Månen nära Aldebaran den 30 november 2020 kl. 18:00 sedd från Norrköping
Åter till toppen
Merkurius
Elongationen ökar från 12°V i början av månaden till 19,1° kring den 10/11 (i samband med den största västliga elongationen) och minskar till 11°V fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ökar avsevärt från mag +1,6 till -0,8.
+1,6 1/11|-0,1 6/11|-0,6 11/11|-0,7 16/11|-0,7 21/11|-0,7 26/11|-0,8 1/12|
Fasen ökar märkbart från 14% till 95%.
Planetskivan till 25% belyst den 3/11 (tilltagande).
Planetskivan till 50% belyst den 8/11 (tilltagande).
Planetskivan till 75% belyst den 15/11 (tilltagande).
Skenbara diametern minskar från 9" till 5".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Jungfrun|16/11|Vågen|
|retrograd fram till den 3/11 kl. 09 - då stillastående, därefter prograd|
Deklinationen ökar i början på månaden en aning till -8,3° kring den 5/11 och minskar till -19° fram till slutet av månaden.
Merkurius når dess största nordliga ekliptikala läge den 11/11 kl. 01 med +2,29°.
Merkurius står som närmast solen den 2/11 kl. 04 med 0,3075 astronomiska enheter.
Merkurius rörelse framför stjärnhimlen
Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen i november 2020
Planeternas skenbara bana – lite mer info
Grafiken visar planetens skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. Alla planeter rör sig mer eller mindre i närheten av ekliptikan, som är den röda linjen. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Planetens position har markerats vid flera tillfällen under månadens lopp och du hittar motsvarande datum i närheten. Prickarnas storlek står för ljusheten. Med på stjärnkartan finns stjärnbildernas namn, namn på ljusa stjärnor och de officiella begränsningar mellan de olika stjärnbilderna (grön streckade linjer). Ibland syns en mjölkaktig bakgrund, som ska föreställa vintergatan. Himlens koordinatsystem visas nederst och längst till vänster i grafiken. Dess breddgrader kallas för deklination och dess längdgrader för rektascension.
Merkurius synlighet i norra Europa
Så syns Merkurius från norra Europa med blotta ögat i november 2020
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Diagrammet är till för att du snabbt ska kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Datum hittar du ovanför och nedanför själva grafiken, breddgraderna anges till vänster. Sverigekartan till höger ska underlätta för att hitta sig till rätta. Du kan kolla enkelt om en planet även syns från dina breddgrader. Titta längs breddgraden du bor på och leta upp själva datumet du är intresserad i. Diagrammets färg tala då om för dig om det är lätt eller svårt att hitta den. Har du sett någonting på himlen som syntes bra och det visas rött i grafiken så kan du vara säkert på att det inte var den här planeten som du har sett …
• • •
Merkurius på morgonhimlen
på morgonen
Merkurius position på himlen vid den borgerliga gryningens början i november 2020 - gäller Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Planeternas position på himlen – lite mer info
Grafiken visar planetens position på himlen denna månad.
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Merkurius på morgonen
Visibilitetsdiagram för Merkurius i november 2020 (gäller exakt för Norrköping)
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Visibilitetsdiagram är troligtvis bland de mest komplexa diagrammen här på Astroinfo.se. Du kan se när planeten i fråga går upp eller ner (ljusblå pilar) och när solen går upp eller ner (röda pilar). Det framgår när planeten syns bäst och hur bra den syns för blotta ögat, hur högt den befinner sig över horisonten och åt vilket väderstreck du hittar den. Diagrammet gäller exakt för platsen som nämns i grafiken. Du kan använda det i dess närhet. Bor du på ungefär samma breddgrad, får du lägga till 4 minuter för varje längdgrad som skiljer platsens längdgrad från din – om du bor väster därom. Bor du öster därom får du i stället dra av 4 minuter för varje grad.
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Åter till toppen
Venus
Elongationen minskar från 34°V till 28°V.
Ljuststyrkan sjunker från mag -4,0 till -3,9.
Fasen ökar från 81% till 89%.
Skenbara diametern minskar bara lite från 13" till 12".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Jungfrun|27/11|Vågen|
|prograd|
Deklinationen minskar från +0° till -14°.
Venus når dess största nordliga ekliptikala läge den 16/11 kl. 18 med +1,78°.
Venus rörelse framför stjärnhimlen
Venus skenbara bana framför stjärnhimlen i november 2020
Planeternas skenbara bana – lite mer info
Grafiken visar planetens skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. Alla planeter rör sig mer eller mindre i närheten av ekliptikan, som är den röda linjen. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Planetens position har markerats vid flera tillfällen under månadens lopp och du hittar motsvarande datum i närheten. Prickarnas storlek står för ljusheten. Med på stjärnkartan finns stjärnbildernas namn, namn på ljusa stjärnor och de officiella begränsningar mellan de olika stjärnbilderna (grön streckade linjer). Ibland syns en mjölkaktig bakgrund, som ska föreställa vintergatan. Himlens koordinatsystem visas nederst och längst till vänster i grafiken. Dess breddgrader kallas för deklination och dess längdgrader för rektascension.
Venus synlighet i norra Europa
Så syns Venus från norra Europa med blotta ögat i november 2020
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Diagrammet är till för att du snabbt ska kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Datum hittar du ovanför och nedanför själva grafiken, breddgraderna anges till vänster. Sverigekartan till höger ska underlätta för att hitta sig till rätta. Du kan kolla enkelt om en planet även syns från dina breddgrader. Titta längs breddgraden du bor på och leta upp själva datumet du är intresserad i. Diagrammets färg tala då om för dig om det är lätt eller svårt att hitta den. Har du sett någonting på himlen som syntes bra och det visas rött i grafiken så kan du vara säkert på att det inte var den här planeten som du har sett …
• • •
Venus på morgonhimlen
på morgonen
Venus position på himlen vid den borgerliga gryningens början i november 2020 - gäller Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Planeternas position på himlen – lite mer info
Grafiken visar planetens position på himlen denna månad.
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Venus på morgonen
Visibilitetsdiagram för Venus i november 2020 (gäller exakt för Norrköping)
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Visibilitetsdiagram är troligtvis bland de mest komplexa diagrammen här på Astroinfo.se. Du kan se när planeten i fråga går upp eller ner (ljusblå pilar) och när solen går upp eller ner (röda pilar). Det framgår när planeten syns bäst och hur bra den syns för blotta ögat, hur högt den befinner sig över horisonten och åt vilket väderstreck du hittar den. Diagrammet gäller exakt för platsen som nämns i grafiken. Du kan använda det i dess närhet. Bor du på ungefär samma breddgrad, får du lägga till 4 minuter för varje längdgrad som skiljer platsens längdgrad från din – om du bor väster därom. Bor du öster därom får du i stället dra av 4 minuter för varje grad.
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Åter till toppen
Mars
Elongationen minskar tydligt från 157°Ö till 128°Ö.
Ljuststyrkan sjunker avsevärt från mag -2,1 till -1,1.
Fasen minskar från 98% till 92%.
Skenbara diametern minskar avsevärt från 20" till 15".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Fiskarna|
|retrograd fram till den 15/11 kl. 20 - då stillastående, därefter prograd|
Deklinationen minskar i början på månaden en aning till +4,8° kring den 1/11 och ökar till +7° fram till slutet av månaden.
Mars rörelse framför stjärnhimlen
Mars skenbara bana framför stjärnhimlen i november 2020
Planeternas skenbara bana – lite mer info
Grafiken visar planetens skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. Alla planeter rör sig mer eller mindre i närheten av ekliptikan, som är den röda linjen. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Planetens position har markerats vid flera tillfällen under månadens lopp och du hittar motsvarande datum i närheten. Prickarnas storlek står för ljusheten. Med på stjärnkartan finns stjärnbildernas namn, namn på ljusa stjärnor och de officiella begränsningar mellan de olika stjärnbilderna (grön streckade linjer). Ibland syns en mjölkaktig bakgrund, som ska föreställa vintergatan. Himlens koordinatsystem visas nederst och längst till vänster i grafiken. Dess breddgrader kallas för deklination och dess längdgrader för rektascension.
Mars synlighet i norra Europa
Så syns Mars från norra Europa med blotta ögat i november 2020
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Diagrammet är till för att du snabbt ska kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Datum hittar du ovanför och nedanför själva grafiken, breddgraderna anges till vänster. Sverigekartan till höger ska underlätta för att hitta sig till rätta. Du kan kolla enkelt om en planet även syns från dina breddgrader. Titta längs breddgraden du bor på och leta upp själva datumet du är intresserad i. Diagrammets färg tala då om för dig om det är lätt eller svårt att hitta den. Har du sett någonting på himlen som syntes bra och det visas rött i grafiken så kan du vara säkert på att det inte var den här planeten som du har sett …
• • •
Mars på kvällshimlen
Mars position på himlen vid den nautiska skymningens slut i november 2020 - gäller Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Planeternas position på himlen – lite mer info
Grafiken visar planetens position på himlen denna månad.
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Mars
Visibilitetsdiagram för Mars i november 2020 (gäller exakt för Norrköping)
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Visibilitetsdiagram är troligtvis bland de mest komplexa diagrammen här på Astroinfo.se. Du kan se när planeten i fråga går upp eller ner (ljusblå pilar) och när solen går upp eller ner (röda pilar). Det framgår när planeten syns bäst och hur bra den syns för blotta ögat, hur högt den befinner sig över horisonten och åt vilket väderstreck du hittar den. Diagrammet gäller exakt för platsen som nämns i grafiken. Du kan använda det i dess närhet. Bor du på ungefär samma breddgrad, får du lägga till 4 minuter för varje längdgrad som skiljer platsens längdgrad från din – om du bor väster därom. Bor du öster därom får du i stället dra av 4 minuter för varje grad.
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Åter till toppen
Jupiter
Elongationen minskar märkbart från 72°Ö till 47°Ö.
Fasen ligger runt 99%.
Skenbara diametern minskar från 37" till 34".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Skytten|
|prograd|
Deklinationen ökar en aning från -22° till -21°.
Jupiters rörelse framför stjärnhimlen
Jupiter skenbara bana framför stjärnhimlen i november 2020
Planeternas skenbara bana – lite mer info
Grafiken visar planetens skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. Alla planeter rör sig mer eller mindre i närheten av ekliptikan, som är den röda linjen. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Planetens position har markerats vid flera tillfällen under månadens lopp och du hittar motsvarande datum i närheten. Prickarnas storlek står för ljusheten. Med på stjärnkartan finns stjärnbildernas namn, namn på ljusa stjärnor och de officiella begränsningar mellan de olika stjärnbilderna (grön streckade linjer). Ibland syns en mjölkaktig bakgrund, som ska föreställa vintergatan. Himlens koordinatsystem visas nederst och längst till vänster i grafiken. Dess breddgrader kallas för deklination och dess längdgrader för rektascension.
Jupiters synlighet i norra Europa
Så syns Jupiter från norra Europa med blotta ögat i november 2020
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Diagrammet är till för att du snabbt ska kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Datum hittar du ovanför och nedanför själva grafiken, breddgraderna anges till vänster. Sverigekartan till höger ska underlätta för att hitta sig till rätta. Du kan kolla enkelt om en planet även syns från dina breddgrader. Titta längs breddgraden du bor på och leta upp själva datumet du är intresserad i. Diagrammets färg tala då om för dig om det är lätt eller svårt att hitta den. Har du sett någonting på himlen som syntes bra och det visas rött i grafiken så kan du vara säkert på att det inte var den här planeten som du har sett …
• • •
Jupiter på kvällshimlen
Jupiters position på himlen vid den borgerliga skymningens slut i november 2020 - gäller Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Planeternas position på himlen – lite mer info
Grafiken visar planetens position på himlen denna månad.
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Jupiter
Visibilitetsdiagram för Jupiter i november 2020 (gäller exakt för Norrköping)
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Visibilitetsdiagram är troligtvis bland de mest komplexa diagrammen här på Astroinfo.se. Du kan se när planeten i fråga går upp eller ner (ljusblå pilar) och när solen går upp eller ner (röda pilar). Det framgår när planeten syns bäst och hur bra den syns för blotta ögat, hur högt den befinner sig över horisonten och åt vilket väderstreck du hittar den. Diagrammet gäller exakt för platsen som nämns i grafiken. Du kan använda det i dess närhet. Bor du på ungefär samma breddgrad, får du lägga till 4 minuter för varje längdgrad som skiljer platsens längdgrad från din – om du bor väster därom. Bor du öster därom får du i stället dra av 4 minuter för varje grad.
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Åter till toppen
Saturnus
Elongationen minskar tydligt från 77°Ö till 49°Ö.
Skenbara diametern är runt 16".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Skytten|
|prograd|
Deklination runt -21°.
Saturnus rörelse framför stjärnhimlen
Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen i november 2020
Planeternas skenbara bana – lite mer info
Grafiken visar planetens skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad. Alla planeter rör sig mer eller mindre i närheten av ekliptikan, som är den röda linjen. Ekliptikan är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Planetens position har markerats vid flera tillfällen under månadens lopp och du hittar motsvarande datum i närheten. Prickarnas storlek står för ljusheten. Med på stjärnkartan finns stjärnbildernas namn, namn på ljusa stjärnor och de officiella begränsningar mellan de olika stjärnbilderna (grön streckade linjer). Ibland syns en mjölkaktig bakgrund, som ska föreställa vintergatan. Himlens koordinatsystem visas nederst och längst till vänster i grafiken. Dess breddgrader kallas för deklination och dess längdgrader för rektascension.
Saturnus synlighet i norra Europa
Så syns Saturnus från norra Europa med blotta ögat i november 2020
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Diagrammet är till för att du snabbt ska kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Datum hittar du ovanför och nedanför själva grafiken, breddgraderna anges till vänster. Sverigekartan till höger ska underlätta för att hitta sig till rätta. Du kan kolla enkelt om en planet även syns från dina breddgrader. Titta längs breddgraden du bor på och leta upp själva datumet du är intresserad i. Diagrammets färg tala då om för dig om det är lätt eller svårt att hitta den. Har du sett någonting på himlen som syntes bra och det visas rött i grafiken så kan du vara säkert på att det inte var den här planeten som du har sett …
• • •
Saturnus på kvällshimlen
Saturnus position på himlen när solen står 9 grader under horisonten i november 2020 - gäller Norrköpings breddgrad (58,6°n)
Planeternas position på himlen – lite mer info
Grafiken visar planetens position på himlen denna månad.
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Saturnus
Visibilitetsdiagram för Saturnus i november 2020 (gäller exakt för Norrköping)
Visibilitetsdiagram för planeter – lite mer info
Visibilitetsdiagram är troligtvis bland de mest komplexa diagrammen här på Astroinfo.se. Du kan se när planeten i fråga går upp eller ner (ljusblå pilar) och när solen går upp eller ner (röda pilar). Det framgår när planeten syns bäst och hur bra den syns för blotta ögat, hur högt den befinner sig över horisonten och åt vilket väderstreck du hittar den. Diagrammet gäller exakt för platsen som nämns i grafiken. Du kan använda det i dess närhet. Bor du på ungefär samma breddgrad, får du lägga till 4 minuter för varje längdgrad som skiljer platsens längdgrad från din – om du bor väster därom. Bor du öster därom får du i stället dra av 4 minuter för varje grad.
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Åter till toppen
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
