Vilka asteroider blir ljusa 2019 och när?

2019 blir 8 asteroider ljusare än 9,0^m. De flesta blir som ljusast i samband med oppositionen i år. Två stycken (Juno och Hebe) har redan stått i opposition 2018 men är fortfarande ljusare än 9,0^m alldeles i början på året. Sedan har vi en speciell gäst – nämligen asteroiden 433, som heter Eros. Den stod i opposition redan i december 2018 men blir som ljusast i mitten på januari. Den når i och för sig ”bara” 9,1^m och ingår därmed egentligen inte i denna sammanställning. men eftersom Eros blir lika ljust eller ljusare först 2056(!) så finns även den med i listan.

Tabell med ljusa asteroider år 2019

nummer	namn	datum	deklination	ljusstyrka	opposition
1	Ceres	2019-05-31	-18°	6,9 m	2019-05-26
2	Pallas	2019-04-05	+16°	7,8 m	2019-03-29
3	Juno	2018-11-19	- 3°	7,4 m	2018-11-16 (7,4 m)
4	Vesta	2019-11-15	+ 8°	6,4 m	2019-11-10
6	Hebe	2018-12-27	+ 6°	8,4 m	2018-12-28 (8,4 m)
9	Metis	2019-10-28	+ 6°	8,5 m	2019-10-25
15	Eunomia	2019-08-17	- 6°	8,2 m	2019-08-19
29	Amphitrite	2019-10-16	+12°	8,7 m	2019-10-13
433	Eros	2019-01-15	+39°	9,1 m	2018-12-07

Asteroider, som blir ljusare än mag 9 år 2019 samt Eros. Datumet anger när asteroiden är som ljusast och vilken deklination den har just då. En asteroid behöver inte nödvändigtvis vara ljusast just vid oppositionen. I extrema fall kan det gå över en månad mellan att vara ljusast och att stå i opposition till solen.

Nedan nämns asteroiderna i datumordning:

---

Juno (3) ★★★☆☆

Asteroiden Juno stod i opposition i mitten på november 2018. Med en ljusstyrka på 7,4^m blev den är mycket fördelaktig opposition. Inte förrän 2031 kommer Juno att bli lika ljus igen. I början på 2019 är den fortfarande 8,1^m ljus och med sin bana nära himmelsekvatorn är den fortfarande observerbar med en bra kikare eller med ett mindre teleskop.

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

Hebe (6) ★★☆☆☆

Asteroiden Hebe stod i opposition i slutet på december 2018. Alldeles i början på 2019 är den fortfarande 8,4^m ljus men ljusstyrkan avtar rätt så snabbt. Så det gäller att passa på när Hebe drar sin bana nära Betelgeuse i Orion innan asteroiden blir alldeles för svag.

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

Eros (433) ★☆☆☆☆

Årets utmaning! Den 15 januari 2019 kl. 07 står Eros som närmast jorden. Eros tillhör klassen ”NEO”-asteroider, vilket betyder ”Near Earth Objects” eller jordnära objeter. Som närmast blir avståndet denna gång 31,2 miljoner kilometer (0,2086 AE). Detta är det närmaste avståndet fram till den 24 januari 2056, då Eros passerar 22,4 miljoner kilometer (0,1498 AE) från oss och når magnituden +7,6^m. Bara vid två passager däremellan blir asteroiden ljusare än magnitud +11,0^m: den 30 november 2025 (+10,7^m) och 12 februari 2049 (+9,9^m). En del uppgifter kommer från NAK:s webbsida (Sven Mårdh) och en del är hämtade från boken ”Astronomical tables of the sun, moon and planets”, tredje upplaga, skriven av Jean Meeus, publicerad av Willmann-Bell,Inc.

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

2 Pallas ★★☆☆☆

Pallas står i opposition den 10 april klockan 03 i Björnvaktaren, då den når magnitud +7,9. Närmaste jordavståndet nås redan den 29 mars klockan 16 (1,59 AE eller 238 miljoner kilometer). Pallas är av magnitud +9,0 eller ljusare från årsskiftet till den 9 juni. Under denna tid genomlöper asteroiden Jungfrun (–8 mars), Björnvaktaren (8 mars–6 maj) och Berenikes Hår (6 maj–).

Pallas passerar nära:
11 januari 06.00 14 bågminuter N om 80 Virginis (mag +5,7). Mag +8,9, elongation 86°V.
1 februari 06.00 0,9°SO om 90 Virginis (mag +5,2). Mag +8,6, elongation 104°V.
15 februari 05.00 1,4°OSO om Tau Virginis (mag +4,2). Mag +8,4, elongation 117°V.
11 april 00.00 1,5 bågminuter NO om Muphrid = Eta Bootis (mag +2,7). Mag +7,9, elongation 179°Ö.
21 april 00.00 0,8°VSV om 6 Bootis (mag +4,9). Mag +8,0, elongation 166°Ö).
30 april 01.00 10 bågminuter VSV om 2 Bootis (mag +5,6). Mag +8,2, elongation 155°Ö.

Fakta om Pallas:
Upptäcktes 28 mars 1802 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden 4 Vesta. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Charles Messier ritade 5 april 1779 in Pallas (i tron om att det var en stjärna) på en karta han använde till att följa en komet. Pallas är namngiven efter dottern till Triton i den grekiska mytologin. Andra källor säger att asteroiden har fått namnet efter Pallas Athena, ett alternativnamn för gudinnan Athena.

Pallas har dimensionerna 550 x 516 x 476 kilometer och är ungefär lika stor som 4 Vesta men har 20% mindre massa än denna. Ytmaterialet består av silikater med låga halter av järn och vatten. Pallas bana lutar hela 34,8° mot jordens banplan och dess excentricitet –0,23 – är nästan lika stor som Plutos. Omloppstiden runt solen är 4,62 år och avståndet dit varierar mellan 2,13 AE (319 miljoner kilometer) och 3,41 AE (510 miljoner kilometer). Rotationstiden är 7,8 timmar.

Pallas kan bli så ljus som magnitud +6,5. Asteroiden når nästan den ljusstyrkan (+6,6) vid oppositionen den 14 mars 2028.

Texten är skriven av Sven Mårdh (se även NAK:s webbsida)

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

1 Ceres ★★★☆☆

Dvärgplaneten och tillika asteroiden 1 Ceres står i opposition den 29 maj klockan 00 i Ormbäraren, då den når magnitud +7,0. Närmaste jordavståndet nås den 26 maj klockan 23 (1,75 AE eller 262 miljoner kilometer). Ceres är av magnitud +9,0 eller ljusare från årsskiftet fram till den 26 september. Under denna tid genomlöper den stjärnbilderna Vågen (–30 januari), Skorpionen (30 januari–17 februari), Ormbäraren (17 februari–29 maj), Skorpionen (29 maj–22 juni), Vågen (22 juni–1 augusti), Skorpionen (1 augusti–10 september), Ormbäraren (10 september–).

Ceres passerar nära:
28 januari 06.00 16 bågminuter NNV om 48 Librae (mag +4,9). Mag +8,8, elongation 67°V.
10 februari 06.00 9 bågminuter VSV om HIP 79692 Scorpii (mag +6,1). Mag +8,7, elongation 76°V.
13 februari 06.00 11 bågminuter SSV om HIP 79938 Scorpii (mag +6,0). Mag +8,7, elongation 78°V.
26 februari 05.30 1,0°NNO om Phi Ophiuchi (mag +4,3). Mag +8,6, elongation 88°V.
9 maj 02.00 0,5°N om 24 Scorpii (mag +4,9). Mag +7,4, elongation 157°V.
21 maj 01.00 0,9°S om Phi Ophiuchi (mag +4,3). Mag +7,1, elongation 171°V.
26 maj 01.00 0,9°N om Chi Ophiuchi (mag +4,2). Mag +7,0, elongation 176°V.
11 juni 01.00 1,5°N om Jabbah = Ny Scorpii (mag +4,0). Mag +7,3, elongation 165°Ö.
20 juni 01.00 1,6°NNV om Acrab = Beta Scorpii (mag +2,5). Mag +7,5, elongation 154°Ö.

Fakta om Ceres:
Upptäcktes 1 januari 1801 av italienske astronomen och prästen Giuseppe Piazzi på Sicilien. Piazzi är dessutom bland annat ihågkommen för en stjärnkatalog. Namnet har Ceres fått från den romerska gudinnan av växter och moderlig kärlek.

Ceres räknas numera som dvärgplanet. Den har nästan 1/3 av asteroidbältets sammanlagda massa, som i sin tur faktiskt har mindre än fyra procent av vår månes massa. Det kan vara bra med perspektiv ibland. Ceres är likt en planet rund till formen och har storlek på 965 x 961 x 891 kilometer. Rymdsonden Dawn var aktiv i omloppsbana kring Ceres från 6 mars 2015 fram till 1 november 2018 då bränslet tog slut. Dawn kunde bland annat ta närbilder på flera ljusa fläckar bestående av salter och is samt den stora isvulkanen Ahuna Mons.

Ceres har en omloppstid runt solen på 4,60 år, avståndet dit varierar mellan 2,56 AE (383 miljoner kilometer) och 2,98 AE (445 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 9,1 timmar. Magnituden toppar vid +6,7 som bäst.

Texten är skriven av Sven Mårdh (se även NAK:s webbsida)

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

15 Eunomia ★★☆☆☆

Eunomia står i opposition den 13 augusti klockan 08 i Vattumannen, då den når magnitud +8,2. Närmaste jordavståndet nås den 19 augusti klockan 14 (1,40 AE eller 209 miljoner kilometer). Eunomia är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 8 juli–1 oktober, då den rör sig genom stjärnbilden Vattumannen.

Eunomia passerar nära:
20 juli 01.00 1,1°NNO om Bunda = Xi Aquarii (mag +4,7). Mag +8,8, elongation 152°V.
31 juli 01.00 0,8°SSV om Sadalsuud = Beta Aquarii (mag +2,9). Mag +8,5, elongation 164°V.
26 augusti 23.00 9 bågminuter NV om 12 Aquarii (mag +5,5). Mag +8,4, elongation 164°Ö.

Fakta om Eunomia:
Upptäcktes 29 juli 1851 av den italienske astronomen Annibale de Gasparis (1819–1892). Gasparis upptäckte sammanlagt nio asteroider, däribland 10 Hygiea, 11 Parthenope, 16 Psyche och 20 Massalia. Eunomia var den lagbundna ordningens gudinna i den grekiska mytologin, tillika en av de tre horerna – årstidernas gudinnor. Eunomia symboliserade vintern.

Eunomia är den största asteroiden av klass S-typ (även om tvåan Juno är nästan lika stor) och är även den största i en underfamilj till denna, döpt efter Eunomia själv. S-typen har ytmaterial av silikater och lite nickel och järn.

Eunomia är en avlång kropp med dimensionerna 357 x 255 x 212 kilometer och tycks ha regioner vars utseende skiljer sig från varandra. Omloppstiden runt solen är 4,3 år och avståndet dit varierar mellan 2,15 AE (321 miljoner kilometer) och 3,14 AE (469 miljoner kilometer) vilket ger en excentricitet på 0,19. Rotationstiden är 6,1 timmar. Magnituden vid en medelopposition är +8,5. Den når +7,9 som bäst.

Texten är skriven av Sven Mårdh (se även NAK:s webbsida)

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

29 Amphitrite ★★☆☆☆

Amphitrite står i opposition den 13 oktober klockan 14 i Fiskarna, då den når magnitud +8,7. Närmaste jordavståndet nås den 14 oktober klockan 02 (1,41 AE eller 211 miljoner kilometer). Amphitrite är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 29 september–28 oktober, då den rör sig genom stjärnbilden Fiskarna.

Amphitrite passerar nära:
19 oktober 21.00 3,3°NNV om Epsilon Piscium (mag +4,3). Mag +8,8, elongation 172°Ö.
6 november 20.00 2,8°NNV om Delta Piscium (mag +4,4). Mag +9,3, elongation 151°Ö.

Fakta om Amphitrite:
Upptäcktes 1 mars 1854 av den tyske astronomen Albert Marth (1828–1897) vid hans privata observatorium i Regent’s Park i London. Marth arbetade bland annat i England och Irland. Var även William Lassells assistent på Malta där han fann 600 nebulosor. Amphitrite är hans enda asteroidupptäckt. Namnet kommer från sjöguden Poseidons maka i den grekiska mytologin.

Amphitrite är en av de största asteroiderna av S-typ, kanske den tredje största efter 15 Eunomia och 3 Juno. Den är sfärisk med storleken 233 x 212 x 193 kilometer. Omloppstiden runt solen är 4,09 år, avståndet dit varierar mellan 2,37 AE (354 miljoner kilometer) och 2,74 AE (410 miljoner kilometer). Rotationstiden är 5,4 timmar. Magnituden vid oppositioner kan bli +8,6 som bäst så årets är gynnsam. Vid en mer ”normal” opposition ligger magnituden runt +9,5.

Texten är skriven av Sven Mårdh (se även NAK:s webbsida)

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

9 Metis ★★☆☆☆

Metis står i opposition den 25 oktober klockan 22 i Fiskarna, då den når magnitud +8,6. Närmaste jordavståndet nås den 28 oktober klockan 23 (1,16 AE eller 174 miljoner kilometer). Metis är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 7 oktober–16 november, då den genomlöper stjärnbilderna Valfisken (–26 oktober) och Fiskarna (26 oktober–).

Metis passerar nära:
29 september 00.00 1,0°SSO om Xi2 Ceti (mag +4,3). Mag +9,3, elongation 148°V.
15 oktober 04.35 1,5°SSO om månen (98% belyst). Mag +8,8, elongation 167°V.
18 oktober 00.00 2,3°SSO om Xi1 Ceti (mag +4,3) och 0,6°N om galaxen NGC 864 (mag +11,7). Mag +8,7, elongation 170°V.
1 november 22.00 3,3°N om Alrescha = Alfa Piscium (mag +3,8). Mag +8,7, elongation 171°Ö.
24 november 21.00 27 bågminuter NNO om Ny Piscium (mag +4,4). Mag +9,3, elongation 144°Ö.

Fakta om Metis:
Upptäcktes 25 april 1848 av irländske astronomen Andrew Graham (1815–1908). Han arbetade bland annat med positionsbestämningar av stjärnor och bidrog till såväl Markree-katalogen som Cambridge dito. Metis har fått sitt namn efter en av de kvinnliga titanerna i den grekiska mytologin.

Metis är en oregelbunden asteroid med dimensionerna 235x195x140 kilometer. Den består av silikater och metalliskt nickel-järn och kan vara en restkärna efter en större asteroid som förstördes i en kollision i asteroidbältet. Metis har spektrala likheter med asteroiden 113 Amalthea som också skulle kunna vara en rest från denna kollision.

Metis har en omloppstid runt solen på 3,69 år, avståndet dit varierar mellan 2,10 AE (314 miljoner kilometer) och 2,68 AE (314 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 5,1 timmar. Asteroiden kan bli så ljus som magnitud +8,1. Denna opposition är därför relativt gynnsam. Kommande bra oppositioner är 23 mars 2023 (magnitud +8,4) och 11 december 2034 (+8,3).

Texten är skriven av Sven Mårdh (se även NAK:s webbsida)

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---

4 Vesta ★★★★☆

Vesta står i opposition den 12 november klockan 10 i Valfisken, då den når magnitud +6,5. Närmaste jordavståndet nås den 10 november klockan 06 (1,56 AE eller 234 miljoner kilometer). Vesta är av magnitud +9,0 eller ljusare hela året. Den genomlöper stjärnbilderna Stenbocken (–25 januari), Vattumannen (25 januari–28 mars, konjunktion med solen den 7 mars), Fiskarna (28 mars–14 april), Valfisken (14 april–16 maj), Fiskarna (16 maj–14 juni), Valfisken (14 juni–29 juli), Väduren (29 juli–11 augusti), Oxen (11 augusti–6 november), Valfisken (6 november–).

Vesta passerar nära:
14 augusti 02.00 1,3°N om Xi Tauri (mag +3,7). Mag +7,9, elongation 89°V.
19 augusti 02.00 15 bågminuter SSO om 4 Tauri (mag +5,1). Mag +7,8, elongation 92°V.
17 september 00.00 11 bågminuter SSV om 30 Tauri (mag +5,1). Mag +7,4, elongation 117°V.
28 oktober 20.00 16 bågminuter S om 6 Tauri (mag +5,8). Mag +6,7, elongation 162°V.
5 november 20.00 20 bågminuter S om Omikron Tauri (mag +3,6). Mag +6,5, elongation 172°V.
30 november 19.00 0,9°S om Lambda Ceti (mag +4,7). Mag +6,8, elongation 157°Ö.

Fakta om Vesta:
Upptäcktes 29 mars 1807 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden 2 Pallas. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Efter Vesta dröjde det 38 år innan nästa asteroid upptäcktes och under den tiden räknades de som planeter. Namnet kommer från eldens gudinna i den romerska mytologin.

Vesta är den näst största asteroiden (efter Ceres) i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. I juli 2011 kom Nasas rymdsond Dawn fram till Vesta och gick in i omloppsbana kring den. Närbilder visar en kropp full med kratrar, stenblock och fåror. Vid den södra polen finns den enorma kratern Rheasilvia med diametern 460 kilometer. Den bildades troligen för cirka en miljard år sedan genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa tros vara resterna av kollisionen, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden. Centralberget i Rheasilvia är hela 23 kilometer högt och troligen solsystemets högsta bergstopp. Dawn var kvar vid Vesta fram till sommaren 2012 och styrades sedan vidare mot Ceres.

Vesta har dimensionen 573 x 558 x 446 kilometer, är ungefär lika stor som 2 Pallas men har högre densitet. Avståndet till solen varierar mellan 2,15 AE (322 miljoner kilometer) och 2,57 AE (385 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,63 år och rotationstiden 5,3 timmar. Dess magnitud kan nå +5,1 som mest vilket gör Vesta till den ljusaste asteroiden på vår himmel.

Texten är skriven av Sven Mårdh (se även NAK:s webbsida)

Översiktskarta

Detaljkarta

Visibilitet från norra Europa

Visibilitetsdiagram för Norrköping

---