Höstdagjämning 2011

Den 23 september börjar alltså hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk redan har kommit på de flesta håll.
Det är höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 11:05 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen och solen står rakt över ekvatorn.

Bilden visar hur jorden ser ut sett från solen. Jordens axel pekar i färdriktning vid höstdagjämning. Solen lyser rakt över ekvatorn och pilarna på jordytan anger jordens rotationsriktning och de blå pilarna anger jordens rörelseriktning runt solen.

h1. Hur var det nu? 23 ½ grader åt vilket håll?

Vid sommarsolstånd passerar jorden denna punkt på sin bana, där jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar hjordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen.
Men sedan blir det ibland en del förvirring vad som händer på våren och hösten. Om varken det södra eller norra halvklotet lutar mot solen – lutar då jordaxeln inte alls?

Jordaxeln lutar ungefär 23 ½ grader mot jordens omloppsbana runt solen och det gör den året om. Den pekar alltid åt samma håll (sett uppifrån eller nerifrån) och den norra delen av rotationsaxeln pekar mot Polstjärnan.

Bilden nedan visar hur det ser ut om man tittar från solen mot jorden. Då behöver rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot solen; det gör den bara vid sommar och vintersolstånd.

h1. Varför är det olika tidpunkter varje år?

Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar höstdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort. När jorden passerar samma punkt av sin bana nästa gång, så har det alltså gått ett helt kalenderår och sex timmar till. Men nu är ju 2012 ett skottår och kalenderåret är då helt plötsligt en dag längre än vanligtvis och som följd 18 timmar för långt. När jorden passerar höstdagjämningspunkten nästa år, så är det alltså ungefär 18 timmar kvar tills vi skriver den 23 september kl 11 – och då är det alltså den 22 september ungefär kl 17.
Skottåret infördes ju just för att årstiderna inte ska dra iväg och på detta vis infaller årstiderna ungefär vid samma tidpunkt var fjärde år.
Därmed infaller höstdagjämning om 4 år vid ungefär samma tidpunkt som i år.

Men det vore ju för enkelt om det räckte med en liten korrigering var fjärde år. Det gör det förstås inte. Genom att ha en skottdag var fjärde år kompenseras det för mycket. Det tar nämligen i snitt bara 365 dagar och 5.8 timmar istället för 365 dagar och 6 timmar jorden att nå denna position där höstdagjämning inträffar.
Därmed förflyttar sig höstdagjämningen i det långa loppet sakta bakåt i tiden.

h1. Antingen 22 eller 23 september men allt oftare 22 september

Fram till nu har höstdagjämning inträffat omväxlande både på den 22 och den 23 september men från och med 2068 är det enkelt för oss här i Sverige – då blir det alltid den 22 fram till 2100 (under förutsättning att vi har sommartid även framöver i september).

h1. Adjö 24 september, välkommen 22 september

Fram till 1935 inträffade höstdagjämnig även den 24 september. Därefter var det alltid den 23 september (gäller svensk normaltid) fram till 1972 då det blev den 22 september för första gången efter en lång tids frånvaro.