Vårtemperaturer och den meteorologiska våren letar sig sakta norrut över landet. Det kan förstås också bli bakslag vid denna tid på året med vintertemperaturer - men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!
I skrivande stund verkar vintern ha det svårt att få grepp om främst södra Sverige. Och utan snötäcke märks det tydligt att dagarna har blivit superkorta. Men strax före jul är det äntligen dags igen: Det vänder, det går uppåt! Vi har (snart) kommit fram till vintersolståndet och dagarna börjar då att bli längre igen. När inträffar egentligen årets längsta natt och visste du att årets tidigaste solnedgång redan har inträffat på de flesta håll? Läs mer
Årets kortaste dag inträffar förstås vid vintersolstånd - i år alltså den 21 december. Och så kan man tycka att det är lite märkligt att årets tidigaste solnedgång inträffar redan en vecka tidigare i sydligaste Sverige. Och även längre norrut börjar solen gå ner senare redan före vintersolståndets inträffande - alltså innan det vänder på riktigt. Hur går det där ihop och varför man inte behöva bry sig om detta i nordligaste Sverige - svaren får du här!
Den 22 september börjar alltså hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk redan har kommit på många håll i nordvästra Sverige. Det är höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 22 september kl 16:21 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen och solen står då rakt över ekvatorn.
Nu har redan nästan halva 2016 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolstånd. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst.
Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta.
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. Lär dig mer
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren letar sig sakta norrut över landet. Det kan förstås också bli bakslag vid denna tid på året med vintertemperaturer - men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här! 
