Kategori: Årstider
En polarnatt som inte är mörk och inte ens når polcirkeln … Ändå pratas och skrivs det mycket om polarnatten som nu börjar sin framfart söderut över Sverige. Det hade varit så enkelt om jorden inte hade någon atmosfär och solen inte vore en skiva utan en punkt – för då skulle det bli kolsvart enda ner till polcirkeln. Läs mer..
Höstdagjämning 2018
Den 23 september börjar alltså hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk redan har kommit på många håll i nordvästra Sverige. Det är höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 03:54 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Sommarsolstånd 2018
Nu har redan nästan halva 2018 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst. Läs mer
Vårdagjämning 2018
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar inte ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!
Nu drar sig polarnatten sakta tillbaka
Efter vintersolståndet börjar saker och ting att hända. Dagarna blir längre, nätterna kortare och polarnatten börjar dra sig tillbaka norrut. Men allt går till en början ganska sakta – så att det inte märks på riktigt förrän om några dagar eller någon vecka – helt beroende på var i landet du befinner dig. I landets norra del går det betydligt snabbare än i söder. Läs mer..