Kategori: Årstider
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar nu inte längre ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Och varför passerar solen ekvatorn faktiskt först lite senare? Svar på frågorna kan du få här!
Svensk normaltid eller vintertid
Nu var det alltså åter dags igen att ställa om klockorna till normaltid - natten mellan lördag och söndag ställdes klockorna tillbaka en timme. Det blir nu ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Frågan är bara - hur många dagar får vi ljusare morgnar? Läs mer...
Höstdagjämning 2020
Den 22 september börjar hösten enligt kalendern, som rent meteorologisk har den börjat avancerar söderut över landet. Det är dags för höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 22 september kl 15:31 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Sommarsolstånd 2020
Nu har redan nästan halva 2020 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst på norra halvklotet. Sommarsolståndet inträffar kl. 23:44 men det vänder faktiskt först 7 minuter senare... Och i år är det premiär med sommarsolståndet den 20 juni - fast det gäller inte våra östliga grannar i Finland... Minns du faktiskt förra gången det hände – troligen inte...det var nämligen på 1800-talet... Läs mer
Vårdagjämning 2020
Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar nu inte längre ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Och varför passerar solen ekvatorn faktiskt först lite senare? Svar på frågorna kan du få här!