Astroinfo.se

Vad händer på himlen?

Kategori: Årstider

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Årstider

Höstdagjämning 2023

Den 23 september börjar hösten enligt kalendern, men rent meteorologisk har den redan börjat avancera söderut över landet. Det är nu alltså dags för höstdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att höstdagjämningen inträffar den 23 september kl 08:50 svensk sommartid. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen just när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen. I praktiken står solen då rakt över ekvatorn. Mer om detta kan du läsa här.
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Årstider

Sommarsolstånd 2023

Nu har redan nästan halva 2023 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst på norra halvklotet. Sommarsolståndet inträffar kl. 16:58 men det vänder faktiskt redan 8 minuter tidigare...Läs mer
Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Årstider

Vårdagjämning 2023

Vårtemperaturer och den meteorologiska våren sprider sig sakta norrut över landet. Men även bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka om den meteorologiska våren har anlänt. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Årstider

Vintersolståndet 2022

Den meteorologiska vintern har anlänt i så gott som hela landet, trots att mildluften nu har slagit genom i landets södra del. Och den astronomiska vintern är på väg. Dagarna har nu blivit superkorta, vilket märks särskilt där man inte har något snötäcke – som på en del håll i södra delen av landet. Men strax före jul är det äntligen dags igen: Det vänder, det går uppåt! Vi har kommit fram till vintersolståndet och dagarna börjar då att bli längre igen. När inträffar egentligen årets kortaste dag? Visste du om att årets senaste soluppgång först inträffar efter julhelgen på många håll och att solen inte ens befinner sig som sydligast just vid vintersolståndet – trots att vi alla trodde det … Läs mer …
Klocka - tidsomställning från sommartid till vintertid och tvärtom

Allmänt / Årstider

30 oktober 2022 övergång till svensk normaltid eller vintertid

Nu är det alltså åter dags igen att ställa om klockorna till normaltid - natten mellan lördag och söndag ställs klockorna tillbaka en timme. Det blir nu ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Frågan är bara - hur många dagar får vi ljusare morgnar? Och visste du om att man i Sydeuropa har haft solens senaste uppgång redan idag? Läs mer...

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer