Astroinfo.se

Vad händer på himlen?

Författare: André Franke

Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Årstider

Sommarsolstånd 2018

Nu har redan nästan halva 2018 gått och det är dags för att det ska vända - vi är framme vid sommarsolståndet. Juni är rent meteorologiskt årets första sommarmånad men när sommaren anländer vid en viss plats bestäms av temperaturen - och datumet kan varierar ganska mycket från år till år. Inte däremot sommarsolståndet - det är en väldefinierad tidpunkt och man vet länge i förväg när den ska inträffa. Det är då sommaren börjar rent astronomiskt; nätterna är som kortast och dagarna som längst. Läs mer
På himlen i juni 2018

På himlen 2018

På himlen i juni 2018

monthly_starsMerkurius förblir osynlig i juni. Venus syns till en början fortfarande rätt bra som aftonstjärna men den blir svårare att hitta i slutet på månaden. Strålande Jupiter syns på kvällen och natten medan Saturnus syns bäst på efternatten. Vår röda grannplanet Mars, som lyser allt starkare, syns lågt över horisonten på morgonhimlen. Läs mer
På himlen i maj 2018

På himlen 2018

På himlen i maj 2018

monthly_starsMerkurius förblir osynlig i maj. Venus syns däremot bra på kvällshimlen. Strålande Jupiter syns i stort sett bra hela natten. Vår röda grannplanet Mars, som blir allt ljusare, syns ändå rätt så dålig eller inte alls på morgonhimlen. Saturnus syns ganska bra på efternatten och morgonen – åtminstone från landets södra del. Läs mer  
På himlen i april 2018

På himlen 2018

På himlen i april 2018

monthly_starsMerkurius har avslutat sin kvällsvisibilitet och förblir osynlig i april. Venus syns däremot bra på kvällshimlen. Strålande Jupiter dyker upp allt tidigare på kvällarna och den syns bra på natten fram till morgonen. Vår röda grannplanet Mars, som fortfarande lyser förhållandevis svag möter ringplaneten Saturnus på morgonhimlen. Läs mer  
Vårdagjämning 2018

Årstider

Vårdagjämning 2018

Vårtemperaturer och den meteorologiska våren verkar inte ha bråttom med att leta sig norrut över landet. Bakslag i form av vinterliknande väderförhållanden är ganska vanliga vid denna tid på året – men den meteorologiska vintern kommer inte tillbaka. Mars är faktiskt den första meteorologiska vårmånaden - för statistikens skull. Men den astronomiska våren - eller norra halvklotets sommarhalvår - börjar först vid vårdagjämning. Det är i år åter den 20 mars då dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Almanackorna anger till och med ett exakt klockslag. Varför görs det? Och brukar vårdagjämningen inte infalla ibland den 20:e, ibland den 21:e? Och åt vilket håll lutar jordaxeln om den nu inte lutar mot solen? Varför hittar vi olika tidsangivelser för när vårdagjämningen inträffar? Svar på frågorna kan du få här!

Denna websida använder kakor. Om du använder sidan, accepterar du detta. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer