På himlen i december 2015
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder. Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram.
Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).
Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.
1–8 december: Månen rör sig söderut från Kräftan till Vågen och avtar. Den står nära Jupiter den 4:e, nära Mars den 6:e och nära Venus den 7:e – och det kan ses på morgonhimlen.
9–16 december: Månen rör sig från Vågen till gränstrakten mellan Stenbocken och Vattumannen. Den byter från morgon till kvällssidan och tilltar.
17–24 december: Månen rör sig nordvart från Vattumannen till Oxen där den ockulterar Aldebaran på kvällen den 23:e.
24–31 december: Månen rör sig från Oxen till Lejonet och avtar efterhand. Den 31:e finns den nära Jupiter.
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig.
Stjärnkarta i mitten av december när det är som mörkast
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.
Mitt i natten är Pegasuskvadraten redan på väg ner i väster. Den består egentligen av tre stjärnor som tillhör Pegasus (Peg) och den fjärde uppe till vänster ingår redan i stjärnbilden Andromeda (And). Fiskarna (Psc) intill Pegasus håller också att försvinna i horisontdiset. Nedanför Andromeda hittar du Triangeln (Tri) och Väduren (Ari) högt i sydväst. Följer vi den röda linjen (solens skenbara bana, ekliptikan) så ser vi Oxen (Tau) med stjärnhopen Plejaderna. Du ser också Tvillingarna (Gem) med Castor och Pollux rätt högt över horisonten mot sydsydost. Kräftan (Cnc) med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta och Lejonet (Leo) har precis kommit upp över horisontdiset i öster. Vinterns tecken finns också redan på himlen – den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella i Kusken (Aur) rakt över ditt huvud, Pollux, Procyon i Lilla hunden (CMi), Sirius i Stora Hunden (CMa), Rigel i Orion (Ori) och Aldebaran. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen UMa) finns halvhögt över horisonten i nordost på väg upp och handtaget pekar mot horisonten. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen (UMi). I nordväst finns bara delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen (Cyg) och Vega i Lyran (Lyr). Cassiopeja (Cas) eller himlens ”W” finns högt på himlen i nordväst. För att göra stjärnkartan inte ännu mer oöverskådlig änvänds de astronomiska förkortningarna för stjärnbildernas namn på stjärnkartan. Så står exempelvis CMi för det latinska uttrycket Canes Minor – vilket betyder Lilla hunden.
Solen
Solen fortsätter sin färd genom Ormbäraren och når den 18 december Skytten. Därmed håller den till i djurkretsens sydligaste del. Ekliptikans sydligaste punkt passerar solen på morgonen den 22:e. Det är då vintersolstånd inträffar. Därmed är natten mellan den 21:e och 22:e årets längsta natt och den 22:e årets kortaste dag.
Soluppgångarna försenas med runt en halv timme under månaden till ca kl 08:45 i sista decemberveckan. På grund av att solen passerar allt senare i söder, så vänder det på morgonen först den 28 december. På kvällen vänder det redan 16:e. Vid mitten av månaden går solen ner vid 15 tiden, ca 10 minuter tidigare än i början och slutet på december.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Tidsangivelserna är i svensk sommartid. Du kan följa förändringen under månadens lopp.
Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.
Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt är det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.
Skymning, gryning och månsken
Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.
Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.
Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.
Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud. Det gäller under en månad, här december 2015. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen slutar ca 50 minuter/ 1 timme 45 minuter/ 2 timmar 35 minuter efter solnedgången.
För att kunna göra en bedömning om skymningen eller gryningen varar särskilt kort eller lång är det bäst att ta en titt på hur förhållanden ändras under ett helt år.
Samma som ovan fastän för hela året 2015. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.
Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa i december 2015. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig. Diskontinuiteten i norr har med övergången till polarnatten att göra.
Månen
| Månens faser | ||
 |
Sista kvarteret | 03 dec 2015 kl. 08:40 |
| sista visibilitet | 10 dec 2015 kl. 07:46 | |
 |
Nymåne | 11 dec 2015 kl. 11:29 |
| första visibilitet | 12 dec 2015 kl. 15:44 | |
 |
Första kvarteret | 18 dec 2015 kl. 16:14 |
 |
Fullmåne | 25 dec 2015 kl. 12:12 |
| Månens extrema avstånd till jorden (avser jordens centrum) | fjärmast | 404.800,7 km | 05 dec 2015 kl. 15:55 | närmast | 362818,2 km | 21 dec 2015 kl. 10:00 |
Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag anges nedanför månen och där intill månens höjd över horisonten. Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.
Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.
Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 49 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.
Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.
Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…
Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.
Merkurius
Merkurius lämnar Ormbäraren den 7:e och fortsätter sin skenbara färd genom Skytten. Solsystemets innersta planet rör sig inte bara genom djurkretsens sydligaste del – den befinner sig till och med söder om ekliptikan. Detta medför att Merkurius hamnar tidvis drygt 25,5 grader söder om himmelsekvatorn. Vinkelavståndet till solen ökar från 8 till nästan 20 grader under månadens lopp. Som störst blir den östliga elongationen den 29:e med 19,7 grader.
Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta på den breddgraden du bor på. Rött betyder alltså att Merkurius förblir osynlig i hela landet för att den står alldeles för sydligt. Först från norra Tysklands breddgrader och söderut finns det en chans för att kunna se den svår observerade planeten i slutet på året.
Grafiken visar Merkurius position vid den borgerliga skymningens slut – ungefär 50 minuter efter att solen har gått ner. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Den solnära planeten når inte speciellt högt upp över horisonten – som bäst inte ens 4 grader – vilket är för lågt för att Merkurius skulle kunna upptäckas med blotta ögat.
Visibilitetsdiagrammet visar att Merkurius går ner (ljusblå pilar) senare än solen (röda pilar). I början går den ner bara någon minut efter solen, i slutet över 1,5 timmar senare. Problemet är planetens sydliga position. Den står redan lågt över horisonten vid solnedgången och slukas av horisontdiset innan det hinner bli tillräckligt mörkt.
Grafiken visar himlen mot sydväst på nyårsafton kl. 16.10 – alltså ungefär en timme efter solnedgången. Solens position vid solnedgången kl. 15.11 har ritats in och även solens position ungefär 1 timme senare. Merkurius befinner sig då fortfarande ungefär 5 grader till vänster om positionen där solen har gått ner. I en bra kikare borde du kunna hitta den.
Venus
Venus lämnar Jungfrun den 11:e och fortsätter sin skenbara färd sydvart genom Vågen. Vinkelavståndet till solen minskar något från drygt 43 grader till 38 grader.
Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder mycket bra eller strålande. Det vill säga att du inte kan missa Venus någonstans i Sverige på morgonhimlen. Du ser också att förhållanden blir sämre under månadens lopp med början i norr.
Grafiken visar Venus position på morgonhimlen mot sydsydost vid den borgerliga gryningens början – ca. 50 minuter före soluppgången. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Morgonstjärnan befinner sig fortfarande rätt högt över horisonten i början på månaden men står betydligt lägre över horisonten i slutet. Saturnus och Mars har vid den borgerliga gryningens början redan bleknat. Saturnus finns snett nedanför till vänster om Venus och Mars snett ovanför till höger om morgonstjärnan.
Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Venus går upp en bit före kl. 04 i början på månaden och strax före kl. 05:30 i slutet. Vår grannplanet strålar i drygt 4 timmar på morgonhimlen i början på månaden och ungefär tre timmar i slutet. Den bleknar ungefär vid soluppgången eller en stund efter att solen har gått upp.
Grafiken visar himlen mot sydost på morgonen den 8:e kl. 06:30. Venus strålar en bit över horisonten och dess närhet syns månens smala skära – säkert en vacker vy!
Grafiken visar himlen mot sydost och söder på morgonen den 8:e kl. 06:30 i ett litet större perspektiv. Venus strålar en bit över horisonten och dess närhet syns månens smala skära och snett ovanför till höger finns Spica, Mars och Jupiter.
Mars
Mars fortsätter sin skenbara färd sydvart genom Jungfrun. Till en början står vår röda grannplanet 3 grader söder om himmelsekvatorn, i slutet drygt 9. Vinkelavståndet till solen ökar bara sakta från 58 till 71 grader under månadens lopp. Att elongationen ökar så pass sakta beror på att både Mars och solen färdas med ungefär samma hastighet genom djurkretsen.
Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från hela landet. Detta betyder att det kan vara lite svårare för ovana observatörer att hitta vår röda grannplanet – medan det är ganska enkelt för vana observatörer att hitta Mars. Vår röda grannplanet är helt enkelt inte lika ljus som Venus och Jupiter och kan därmed vara svårare att identifiera för nybörjare.
Grafiken visar Venus, Mars och Jupiters position på himlen mot sydsydost eller söder vid den nautiska gryningens början (ungefär 1 timme och 45 minuter före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars befinner sig ungefär halvvägs mellan morgonstjärnan och solsystemets största planet. Mars hamnar allt längre åt söder, samtidigt som den når allt lägre över horisonten på grund att den strävar mot sydligare trakter.
Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp ca kl. 02:15 i början på månaden och något tidigare i slutet. Eftersom soluppgångarna försenas ytterligare något så syns Mars lite längre på morgonhimlen. Den kan ses ungefär från en halv timme efter att den har gått upp (alltså strax före kl. 03) tills att den borgerliga gryningen börjar (ca 50 minuter innan solen går upp). Att Mars går upp ungefär vid samma tid under hela månaden beror på att vinkelavståndet till solen blir större samtidigt som den hamnar allt sydligare på himlen. Det är just elongationen som ökar som kompenserar för den allt sydligare deklinationen som gör att Mars drar en allt lägre bana på himlen.
Himlen bjuder på en vacker vy mot sydsydost på morgonen den 6:e vid kl. 06:30. Månens skära passerar nära Mars och visar vägen till den – om du skulle ha svårt att hitta Mars så är det just idag som du inte kan missa den! Strålande Venus finns en bit snett nedanför till vänster om Mars. Tillsammans med Spica bildar alla fyra en fin triangel (om man nu betraktar månen och Mars som ett hörn). Jupiter finns en bra bit längre upp till höger om Mars.
Om du går upp lite tidigare på morgonen den 6:e så kan du se månens skära direkt nedanför Mars. Eller så kan du tvärtom hitta vår röda grannplanet mycket enkelt – den står direkt ovanför månen. Grafiken visar vyn i en kikare kl. 03:45 – utsnittet motsvarar 5 grader och månens storlek samt dess avstånd till Mars visas skalenlig.
Jupiter
Jupiter rör sig mot sydligare trakter genom Lejonet. Den befinner sig ca 4 grader norr om himmelsekvatorn och gasjätten bromsar upp sin skenbara färd och blir i slutet på månaden nästan stillastående. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 77 till 107 grader under månadens lopp.
Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja och mörk grönt betyder att du inte kan missa den. Jupiter syns mycket bra från hela Sverige. Venus lyser dock fortfarande betydligt starkare än Jupiter och folk kommer att reagerar än så länge mer på Venus än på Jupiter – utom i landets norra del där Jupiter senare i månaden tar över.
Grafiken visar Jupiters position på morgonhimlen mot söder och sydväst vid den astronomiska gryningens början (ungefär 2 ½ timmar före soluppgången). Det är tidpunkterna som markerats med mörkblå punkter i visibilitetsdiagrammet nedan. Snett nedanför en bra bit till vänster om Jupiter syns Mars.
Visibilitetsdiagrammet visar att Jupiter går upp strax efter midnatt i början på månaden och strax före kl. 22:30 i slutet. Den passerar som högst ca 35 över horisonten i söder vid kl. 06:30 i början på månaden och vid kl. 05 i slutet. Jupiter syns ungefär från en kvart efter att den har gått upp fram till soluppgången då den bleknar i dagsljuset.
Grafiken visar himlen mot sydsydost och söder på morgonen den 4:e kl. 06:30. Jupiter lyser rätt starkt och ganska högt uppe på himlen i söder och rakt nedanför den står månen – ett himmelsk utropstecken eller vad man nu vill kalla det för något. I alla fall en vacker vy! Mars och Venus finns snett ner till vänster om dem.
Om du går upp lite tidigare samma morgon så passerar månen som närmast Jupiter ungefär vid kl. 05 (alltså den 4:e). Grafiken visar vyn i en kikare och utsnittet motsvarar 5 grader. Månens storlek samt dess avstånd till Jupiter visas skalenlig.
Saturnus
Saturnus rör sig sakta sydvart genom Ormbäraren. Ringplaneten befinner sig ca 20 grader söder om himmelsekvatorn – och drar därmed en ganska låg bana över himlen. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt från 2 till 29 grader under månadens lopp.
Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte . Rött betyder nej, grönt betyder ja. Ringplaneten är alltså osynligt denna månad på grund att den står för nära solen men börjar bli synlig i landets södra del i slutet på månaden.
Grafiken visar Venus och Saturnus position på himlen mot sydost ungefär 1 timme och 15 minuter före soluppgången. Saturnus dyker upp först alldeles i slutet på månaden och finns snett nedanför till vänster om morgonstjärnan.
Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp vid kl. 08 i början på månaden och strax före kl. 06:30 i slutet. Någon gång i slutet på månaden kan du försöka att hitta ringplaneten. Den 31:e på morgonen är den bästa tiden ungefär mellan strax efter kl. 07 och 07:30 för att kunna hitta Saturnus. En kikare kan vara bra att ha till hands.
Grafiken visar himlen mot sydsydost på morgonen den 31:e kl. 07:30. Venus lyser starkt och snett nedanför till vänster hittar du med lite tur även Saturnus. Båda planeter kommer att stå mycket nära varandra den 9 januari 2016.
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.
Denna sida uppdaterades senast den 10 november 2015.
Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande
