Sommarsolstånd 2015
I år har vi inte blivit särskilt bortskämda när det gäller sol och värme. Många väntar fortfarande på att sommarvädret ska komma. Och då låter det ju ännu mer drastiskt att det redan ska vända. Rent känslomässigt befinner åtminstone jag mig fortfarande i någon slags vårkänsla medan torkan här hos mig har gjort att växtligheten delvis ser ut som på sensommaren. Det enda som påminner mig om att vi har sommarsolstånd framför oss är att dagarna har blivit långa, skymningen dröjer sig kvar länge och de korta nätterna är rätt ljusa även i landets södra del. I norr befinner sig solen över horisonten dygnet runt.
h1. Sommaren börjar
Den 21 juni 2015 börjar alltså sommaren enligt kalendern, dvs. den astronomiska sommaren. Den meteorologiska sommaren började redan den 1 juni. De tre månaderna juni, juli och augusti betraktas som sommarmånaderna, vilket man har bestämt för statistikens skull. För en enskild plats gäller att medeltemperaturen måste ha legat över 10 grader i fem dagar i följd för att sommaren ska ha anlänt. Därmed varierar sommarens ankomst från plats till plats och från år till år och tidpunkten kan avgöras först efteråt.
Däremot går det att bestämma länge i förväg när sommarsolståndet kommer att inträffa. Tidpunkten varierar dessutom ganska lite med åren – för att vår kalender är just gjort på det sättet att årstiderna och tidpunkterna för t.ex. sommarsolståndet inte flyttar på sig så där mycket.
h1. Sommarsolstånd är en tidpunkt, inte en dag
Kring *sommarsolstånd* är dagarna som längst och nätterna som kortast på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att sommarsolståndet inträffar *den 21 juni kl. 18:38*. Det är nämligen inte en dag som avses utan en tidpunkt – nämligen precis då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen – just när jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då är det jordens södra halvklot som exponeras bäst till solljuset. I astronomernas koordinatsystem når solens deklination (avståndet från himmelsekvatorn) det största värdet (+23, 46 grader), vilket betyder att solen passerar rakt ovanför ditt huvud, om du skulle befinna dig på en plats med samma breddgrad (det vill säga 23,46 grader norr om ekvatorn).
h1. Årets längsta dag och kortaste natt
Eftersom sommarsolstånd äger rum mitt på kvällen så blir det i år ganska lätt att avgöra vilken dag som är längst och vilken natt som är kortast. Årets längsta dag inträffar den 21 juni och natten till den 22:e är årets kortaste natt.
I år firas midsommarafton på fredag den 19 juni – och då har vi praktiskt taget årets längsta dag och årets kortaste natt fram för oss.
h1. Sommarsolstånd alltid 21 juni?
Sedan 1988 har sommarsolstånd alltid inträffat någon gång under dygnet den 21 juni (svensk sommartid). Innan dess inträffade det ibland även den 22 juni. Fram till 2019 blir det fortsättningsvis den 21 juni under förutsättning att vi behåller sommartid. 2020 blir det dags för den 20 juni – för första gången sedan 1896.
h1. Avståndet till solen och årets senaste solnedgång
Lite mer kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan längst bort från solen på sin elliptiska bana. Den står fjärmast solen i början på juli.
Årets senaste solnedgång infaller inte med sommarsolståndet. I Norrköping och Stockholm inträffar det först den 23:e och 24 juni. Men som kompensation inträffar årets tidigaste soluppgång redan några dagar före sommarsolstånd och soluppgångarna försenas alltså redan vid sommarsolstånd…
h1. Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa
I år är alltså den 21 juni årets längsta dag.
Grafiken visar dagens längd, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är dagen som kortast längs Skånes sydkust, där solen står ca 17 ½ timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto längre är dagen och i landets nordligaste del går solen aldrig ner.
h1. Vilken tidsangivelse är korrekt?
Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
21 juni kl. 16:38, kl. 16:39, kl. 17:38, kl. 17:39, kl. 18:38 eller kl. 18:39?
Men vilket är det mest exakta värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ” Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för sommarsolstånd 2015: 21 juni kl. 16:39:02
Men alla astronomiska beräkningar görs i en universell tidräkning som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bl.a. allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften stämmer överens med världstiden plus en liten korrektion som ligger 2015 någonstans på nästan -69 sekunder.
Korrektionen kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser).
Alltså kl. 16:39:02 motsvarar kl. 16:37:53 världstid (med en korrektion på ca 69 sekunder eller motsvarande 1 minut och 9 sekunder, se även tabellen nedanför).
21 juni kl. 16:37:53 världstid motsvarar den 21 juni kl. 18:37:53 svensk sommartid vilket avrundas till kl. 18:38.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
Hoppas det hjälper mer än det ställer till med förvirring. Men det gäller alltid att vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren.
*Och därmed är svaret alltså att sommarsolståndet i Sverige inträffar 2015 den 21 juni kl. 18:38.*
Tabellen anger när sommarsolstånd inträffar under åren 2007 till 2030. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Den anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk sommartid genom att lägga till två timmar till världstiden. Detta kan dock innebära att även datumet skiftar som 2012 eller 2016.
h1. Årstiderna eller omloppstiden går inte ihop med ett kalenderår
Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen då jorden passerar sommarsolståndspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort och därför passerar jorden denna punkt av sin bana ca 6 timmar senare 2016. Då skulle sommarsolstånd inträffa den 22 juni kl. 00:34. Men för att det inte ska dra iväg inför har vi en skottdag var fjärde år och 2016 är ett så kallat skottår. Vi tillför den 29 februari och därmed förskjuts allting därefter med ett dygn. På grund av detta inträffar sommarsolstånd 2016 den 21 juni kl. 00:34, alltså ca 18 timmar tidigare i stället för ca 6 timmar senare…
Som följd inträffar sommarsolstånd var fjärde år ungefär vid samma tidpunkt. Men även detta stämmer förstås bara ungefär – i det långa loppet förskjuts tiderna och sommarsolstånd inträffar allt tidigare varför man utelämnar en skottdag år 2100…
