Vårdagjämning 2015 med solförmörkelse

h1. Den 20 mars 2015 börjar våren enligt kalendern

Det är vårdagjämning, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att *vårdagjämningen inträffar den 20 mars kl 23:45*. Det är nämligen inte en dag, det är en tidpunkt som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen och solen står rakt över ekvatorn.

Vid sommarsolstånd passerar jorden en punkt på sin bana, då jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar jordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen.
Men sedan blir det ibland en del förvirring vad som händer på våren och hösten. Om varken södra eller norra halvklotet lutar mot solen – lutar då jorden inte alls?
Jo, det gör den förstås. Jordaxeln lutar ungefär 23 ½ grader mot jordens omloppsbana runt solen och det gör den året om – alltså även vid vårdagjämning och höstdagjämning. Den pekar alltid åt samma håll (sett uppifrån eller nerifrån) och den norra delen av rotationsaxeln pekar mot Polstjärnan.

Illustrationen visar jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd (ej skalenligt)

Tittar man däremot från solen mot jorden så är bilden lite annorlunda – som du kan se på grafiken nedanför. Då behöver nämligen rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot eller ifrån solen; det gör den bara vid sommar- och vintersolstånd. Vid vårdagjämning och höstdagjämning pekar den i eller mot jordens färdriktning runt solen.

Men som sagt, skulle man titta utifrån på solsystemet med solen och jorden, så skulle man förstås se att jordaxeln hela tiden pekar åt samma håll (mot polstjärnan). ”Hela tiden” är förstås inte heller rätt men man kan väl säga så om man avser en överskådlig tid (typ ”under ett människoliv”)

h1. Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
Kl. 22.45, kl. 22:46, kl. 23:45 och kl. 23:46
Men vilket är det mest exakta värdet då?
Jag brukar hämta mina uppgifter om årstiderna från boken ” Astronomical Tables of the sun, moon and planets” skriven av Jean Meeus, en känd astronom och meteorolog.
Här nämns tiden för vårdagjämningen 2015, mars 20, 22:46:16 TD
Alla dessa beräkningar görs i en universell tidräkning (så kallad True Dynamical Time” TD) som är oberoende av jordens rotation och dess ändringar i rotationstiden (jordrotationen blir bl.a. allt långsammare).
Man kan säga (förenklad) att tidsuppgiften (TD) stämmer i stora drag överens med världstiden (UT, ”Universal Time”). Tidsskillnaden ligger 2015 på ca 69 sekunder.
Korrektionen (Delta-T) kan dock bestämmas först i efterhand (bland annat med hjälp av stjärnor som ockulteras av månen eller solförmörkelser.
Alltså kl. 22:46:16 motsvarar kl. 22:45:07 världstid (med en korrektion på ca 69 sekunder eller motsvarande 1 minut och 9 sekunder, se även tabellen nedanför).
20 mars kl. 22:45:07 världstid motsvarar den 20 mars kl. 23:45:07 svensk normal- eller vintertid vilket avrundas till kl. 23:45.
Det är därför man ofta hittar uppgifter som skiljer sig med en minut (alltså avrundningsfel eller uppskattningsfel av den så kallade ”delta t” korrektionen).
Eller så skiljer sig tidsuppgifterna med en timme eller två timmar och då har man använt sig av olika tidszoner, nämligen världstid, svensk normaltid eller svensk sommartid.
I detta sammanhang är det ännu en gång viktigt att påpeka att man alltid ska vara observant på vad det är för tidszon eller tidsskala källorna använder sig av. Många är tyvärr inte särskilt tydliga i detta avseende. Jag använder i regel svensk normaltid på vintern och svensk sommartid på sommaren och ofta bruka jag till och med lägga till orden sommartid eller normaltid.
Och därmed är svaret alltså att vårdagjämningen inträffar i Sverige den 20 mars kl. 23:45 svensk normaltid eller så kallad vintertid.

Tabellen anger när vårdagjämning inträffar under åren 2007 till 2030. Du ser hur tiden konverteras från den universella astronomiska tiden till världstid med hjälp av en liten korrektion som ökar med åren. Denna korrektion anges både i sekunder och i minuter och sekunder i tabellen. Slutligen hittar du tidsangivelsen i svensk normaltid (genom att lägga till en timme till världstiden). Detta kan dock innebära att även datumet skiftar (som 2011). Då inträffade vårdagjämning den 20 mars på Brittiska öarna men den 21 mars i Sverige…

h1. Årstiderna går inte ihop med ett kalenderår

Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar vårdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort och därför passerar jorden denna punkt av sin bana ca 6 timmar senare 2016. Då skulle vårdagjämning inträffa den 21 mars kl 05:30. Men: 2016 är ett skottår och därmed ha vi en dag till, nämligen den 29 februari. Detta innebär att vår kalender visar den 20 mars kl. 05:30 när jorden passerar vårdagjämningspunkten – alltså ca 18 timmar tidigare än i år.

För att det inte ska dra iväg inför har vi en skottdag var fjärde år.
Därmed infaller vårdagjämning om 4 år vid ungefär samma tidpunkt som i år.

Men det vore ju för enkelt om det räckte med en liten korrigering var fjärde år. Det gör det förstås inte. Genom att ha en skottdag var fjärde år kompenseras det för mycket. Det tar nämligen i snitt bara 365 dagar och 5.8 timmar istället för 365 dagar och 6 timmar från vårdagjämningspunkten till vårdagjämningspunkten.
Därmed förflyttar sig vårdagjämningen i det långa loppet sakta bakåt i tiden.

För att det ska bli rätt igen så hoppar vi över skottdagen 2100.

Grafiken visar åter när vårdagjämningen äger rum, denna gång i slutet av århundradet. Datum och klockslaget finns till vänster och årtal nedan. Man ser att vårdagjämningen slutligen inträffar allt oftare den 19 mars. För att det inte ska ske ännu tidigare hoppar man över en skottdag 2100. Då försenas vårdagjämningen inom några år med nästan två dagar och inträffar för första gången på en 21 mars igen år 2102.

h1. 2011 var det 21 mars en sista gång…

*och 2048 blir det 19 mars för första gången*
Fram till och med för tre år sedan har vårdagjämningen inträffat omväxlande både på den 20 och den 21 mars. Men sedan 2012 är det enkelt för oss i Sverige – vårdagjämningen inträffar alltid den 20 mars fram till 2048, då vårdagjämning för första gången på länge inträffar den 19 mars. Allt gäller under förutsättningen att vi fortsätter använda oss av vintertid vid vårdagjämning 🙂

h1. Vårdagjämning i år med en total solförmörkelse

Det speciella med vårdagjämningen i år är att det just denna dag blir mörkare än vanligt på många håll i Norden – trots att vi går mot ljusare tider. Denna gång förmörkas nämligen solen mitt på dagen av månen och en solförmörkelse inträffar. I Sverige handlar det om en stor solförmörkelse, på Färöarna och Svalbard blir solförmörkelsen till och med total. Vid vindsvagt och soligt väder kommer temperaturen på förmiddagen att stanna upp eller till och med kommer den att sjunka någon enstaka grad. först när månen släpper fram en större del av solytan igen kommer temperaturen att fortsätta stiga och den maximala temperaturen på tidiga eftermiddagen kommer troligen att vara någon grad lägre än den skulle ha blivit utan solförmörkelse. Men hur vanligt är det egentligen med en solförmörkelse just vid vårdagjämningen?
Redan 2034 inträffar nästa solförmörkelse vid vårdagjämning och den kan teoretiskt observeras från sydöstra Sverige – fastän det kommer att täckas som mest bara 1% av solytan…
2053 är det dags igen – förmörkelsen syns dock inte från Sverige. Sedan får man vänta till 2072 fast även denna förmörkelse syns inte från Sverige. Med andra ord vart 19:e år inträffar en solförmörkelse vid vårdagjämning den närmaste tiden men den behöver inte nödvändigtvis kunna vara observerbar i Sverige.