Hitta rätt direkt

Diagrammets syfte | Beskrivning av diagrammet | Så tolkar du diagrammet | Samma diagram för hela världen | Diagram för stjärnor | Mer information om diagrammet |

---

Syftet med diagrammet:

Man ska kunna få svar direkt på frågan om ett objekt är synlig eller inte från en vald plats i norra Europa.

Man får dessutom svar om observationsmöjligheterna är bättre eller sämre någon annanstans eller hur observationsförhållanden varierar med tiden.

Diagrammet besvarar dock inte frågan om ett objekt syns på morgonen, kvällen eller natten och åt vilket håll på himlen det finns. Därför kompletteras diagrammet för det mesta med ett horisontdiagram.

Åter till toppen

---

Beskrivning av diagrammet:

Som exempel tar jag Mars visibilitetsdiagram för norra Europa 2018:

Överst står det för vilket objekt diagrammet gäller (i det här fallet Mars), vilken observationsmetod som avses (i det här fallet blotta ögat – för Uranus, Neptunus och asteroider står det kikaren i stället). Vilket år som avses (2018 i det här fallet) anges också i rubriken. Detta för att diagrammen för rörliga objekt ser annorlunda ut år för år.
Nedanför rubriken och under grafiken ser du årets månader från januari till december. Till vänster i diagrammet ser du för vilka latituder diagrammet gäller – från 52 grader nord till 72 grader nord. För att enkelt kunna se hur Sverige och de enstaka län eller till och med orterna ligger till i förhållande till jordens breddgrader finns det en karta till höger i diagrammet. Den är centrerad runt Sverige och omfattar även en del av våra grannländer. Längst ner ser du vad färgarna betyder (i kortform). Rött betyder nej (osynlig) och grönt betyder ja (bra synlig).

• Mörk grönt: Objektet är väldigt ljust och mycket lätt att hitta – man behöver inte ens leta efter det.
• Ljus grönt: Objektet är ganska ljust och lätt att hitta. Bra val om du är ovan eller ny observatör.
• Gult: Objektet kan ses för blotta ögat men är inte särskilt i ögon stickande.
• Orange: Objektet är relativt svårt att se eller att hitta.
• Rött: Objektet är osynlig för blotta ögat.

En mer utförlig beskrivning hittar du här.

Åter till toppen

---

Så tolkar du diagrammet

Två exempel:

1) Om du nu vill ta reda på hur Mars syns från Malmö 2018 så gör du så här:

För dig är bara den information intressant som ligger på samma breddgrad eller latitud som Malmö. Eftersom Malmö ligger på ungefär 55,6 graders nordlig latitud – så är bara det område intressant för dig som är inramat med blått – strax nedanför latitud 56 graders nord.
Månaderna januari till maj ser du gul färg i den blå rutan som tillhör Malmö. Månaderna juni till december hitta du du grön färg, vid månadsskifte juli/augusti till och med mörkgrön färg. Vad innebär det nu i praktiken?
Mars syns halvbra från Malmö i början av året fram till slutet av maj. Sedan blir förhållanden bra fram till slutet av året, tidvis till och med mycket bra. Vid månadsskifte juli/augusti går det inte att missa vår röda grannplanet.
Om Mars syns på morgonen, på natten eller på kvällen framgår dock inte av diagrammet!

Det är därför diagrammet kompletteras för det mesta med ett annat diagram, som ger dig även svar på frågan var på himlen och när du kan se objektet i frågan.

Här ser du att Mars syns i gryningen lågt över horisonten mot sydsydost i början på året (månadssiffrorna 1 till 6). Prickarna blir tjockare – det vill säger att Mars blir ljusare och syns sakta lättare (vi går ju mot grönt i juni). Därefter (fram till slutet av året) kan du se Mars när den passerar som högst i söder när solen står djupare än 6 grader under horisonten. I början på juli sker detta på efternatten, i slutet på juli – i samband med oppositionen – vid lokal midnatt, alltså när solen befinner sig som djupast under horisonten i norr. Senare på aret passerar Mars allt tidigare på kvällen söder.
Mer information om denna typ av diagram hittar du här.

---

2) För Kirunas del fungerar det likadant:

Nu är det den information som är intressant för dig som ligger i den övre blå rutan. Kiruna ligger ungefär 67,9 graders nordlig latitud och därför är området strax nedanför 68 grader nord intressant för dig. Du ser på en gång att Mars för det mesta inte syns alls från Kiruna. Februari till september är det rött i rutan. Mars befinner sig under horisonten. Den blir snabbt osynlig i början på året men den dyker också lika snabbt upp igen i oktober och syns då till och med bättre.

Det bekräftas även av det andra diagrammet. Mars försvinner snabbt mot horisonten i januari (trots att himlen är mörk). Den syns inte större delen av året och den dyker upp igen i oktober och hamnar allt högre över horisonten samtidigt som den blir ljussvagare.

Åter till toppen

---

Samma diagram fast för hela världen:

Det finns faktiskt också en variant, som visar visibilitetsförhållanden för hela jorden och hela året – som ser ut så här:

Detta diagram är särskilt intressant för dig som ska resa till andra breddgrader. För om en planet är synlig eller ej beror till största del på var du befinner dig på jorden – alltså på vilken breddgrad du befinner dig. I allmänhet är observationsförhållanden mycket mer gynnsam från sydligare breddgrader – alltså breddgraderna runt ekvatorn. Men det är inte alltid så – det finns undantag som t.ex. för Venus i mitten på mars 2017 – då syntes Venus faktiskt bättre från våra latituder. Vid ekvatorn är visibiliteten i stort sett bara en funktion av objektets ljushet (och i viss mån även en funktion av vinkelavståndet till solen när elongationen blir liten). På nordliga (och förstås sydliga) breddgrader beror visibiliteten mycket mer på hur objektet står i förhållandet till solen – om det står nordligare eller sydligare än solen. Du ser hur Mars lyser med sin frånvaro längst i norr medan den strålar på sommaren över Antarktis som har polarnatt just då.

Åter till toppen

---

Visibilitetsdiagram för stjärnor

Man kan förstås också göra visibilitetsdiagram för stjärnor. Diagrammen för en stjärna är i princip de samma under många år och därför slopas årtalet i diagrammet.
Här följer ett exempel för Aldebaran – Oxens ljusaste stjärna:

Eftersom stjärnorna under en människas livstid i praktiken står stilla, så är diagrammen för dem oftast enklare och mindre röriga än för planeterna som färdas runt en hel del på stjärnhimlen.

Åter till toppen

---

Hur görs diagrammen

Detta avsnitt är tänkt bara för den som vill ha lite mer bakgrundsinformation hur diagrammen görs.
För varje latitud görs egna beräkningar, för alla dagar och alla dygnets timmar. Det blir många beräkningar. Det kollas upp hur högt objektet befinner sig över horisonten, hur djupt solen befinner sig under horisonten, hur ljus himlen är, där objektet befinner sig osv.
Det är många faktorer som ska tas hänsyn till. Mer om det kan du läsa här: Vad avgör om en planet eller ett annat objekt kan observeras?
För varje tidssteg kollas hur bra objektet kan ses. Jag utgår från dess skenbara ljusstyrka som försvagas av himlens ljushet och atmosfären. Det bästa värde under ett dygn noteras.

Som i följande exempel: Där har beräkningar genomförts för Malmös breddgrad för hela året 2018.

Grafiken visar Mars skenbara ljusstyrka under året 2018. Till höger och vänster anges ljusstyrkan i magnituder från +7^m (svagast) till -5^m (ljusast). Datum hittar du längst ner. Den grå linjen anger Mars teoretiska skenbara ljusstyrkan. Det är den som man får uppleva om man ser Mars vid total mörker mycket högt över horisonten (i praktiken i zenit, fast egentligen avses en observationsplats utan atmosfär alls…). Det är också den ljusstyrkan som man kan slå upp i böcker, på nätet eller räkna fram med astronomiprogram. Den rosa-lila prickade linjen anger den praktiskt vid observationsplatsen (Malmö i det här fallet) högsta ljusstyrkan. Det är den som avgör färgen (eller synlighet) just för Malmö i det blå markerade området i visibilitetsdiagrammet för norra Europa längre upp i artikeln). Vid ekvatorn ligger båda kurvor i princip ovanpå varandra för det mesta. Detta beror på att det blir mörkt snabbt och att planeterna passerar alltid högt över himlavalvet. Därför finns det nästan alltid en optimal tidpunkt under dygnets lopp då båda kriterier (planeten högt över horisonten och solen djupt under horisonten) uppfylls. Detta är dock inte fallet på våra nordliga breddgrader. Skymningen och gryningen varar betydligt längre – särskilt på sommarhalvåret – och planeterna drar en lägre bana över horisonten. Båda effekter ger avdrag. Står planeten framför en ljus himmel så minskar kontrasten mellan himmeln och objektet – och den upplevs därför inte lika ljus som vid total mörker. Ju lägre objektet hamnar över horisonten ju längre är ljusstrålarnas väg genom atmosfären. Därför avtar ljusstyrkan ju närmare objektet befinner sig horisonten. Det slukas särskilt mycket ljus närmast horisonten. Men allt beror mycket på de atmosfäriska förhållanden och kan variera väldigt mycket. Så här räknas det med något slags medelvärde. Det tas alltså hänsyn till båda effekter som drar ner på kontrasten till bakgrunden och då får man fram den prickade kurvan – som för Malmös del ligger en bra bit under den som beräknas i alla almanackor. I början på året är det främst den ljusa himlen som gör Mars svagare än den egentligen är. Det blir bättre när den kan ses på en allt mörkare himmel på sommaren (i sydligaste Sverige är himlen mot söder ganska mörk mitt i natten). Men Mars låga position över horisonten gör att det blir avdrag för det i stället. Mot slutet av året närmar sig kurvorna allt mer för att Mars hamnar högre upp på himlen – fortfarande på en mörk himmel.

Från norra Sverige ser det däremot helt annorlunda ut. Ta vi en titt på samma kurvor som räknades fram för Kiruna, så får vi en helt annan bild:

Den ”lokala” kurvan störtdyker i början på året (den andra grå kurvan är ju den ”universella”). Detta händer för att dagarna blir snabbt längre och Mars rör sig åt alltmer sydligare trakter så att den slutligen hamnar under horisonten. Först i slutet på september når den upp över horisonten igen samtidigt som nätterna blir allt längre.

Hur ser det ut för breddgraderna däremellan?

Grafiken visar de ”lokala” kurvorna för olika breddgrader, nämligen vid ekvatorn, 50, 55, 58,60,62,64 och 66 graders nordlig latitud.

Åter till toppen