2019-01-21 Total månförmörkelse
Inhållsförteckning
Fullmånen i jordens helskugga
Total månförmörkelse – fullmånen som störst, ljusast och mörkast
Det är fullmåne natten mellan den 20 och 21 januari 2019. Liksom sommar- eller vintersolståndet är även fullmåne inte en dag eller natt utan en väl definierad tidpunkt och den inträffar denna gång exakt kl. 06:16 svensk normaltid den 21 januari. Då står månen (nästan) exakt mittemot solen.
Till skillnad från årets andra superfullmåne i februari råkar superfullmånen i januari hamna i jordens helskugga – vilket betyder att en total månförmörkelse äger rum. Månljuset försvagas en hel del och den annars grå-vita fullmånen blir mer gul-brun-kopparfärgad. Även om tiderna kan beräknas långt i förväg, så vet man aldrig hur ljus eller mörk förmörkelsen kommer att vara – för mycket beror på jordens atmosfär och hur mycket solljus den leder in i skuggan.
Månens bana lutar en del mot jordens omloppsbana och i vanliga fall passerar månen vid fullmåne norr eller söder om jordens skugga. Men 2 till 5 gånger om året hamnar fullmånen i jordens skugga och en månförmörkelse äger rum. Förmörkelsen kan ses från alla plaster där månen befinner sig över horisonten och tiderna är de samma för alla platser på jorden (till skillnad från solförmörkelser som har olika tider för olika platser och som inte kan ses från alla platser även om solen befinner sig över horisonten).
Informationen här är hämtad från ”Eclipse Predictions by Fred Espenak and Jean Meeus (NASA’s GSFC)”. I snitt inträffar 2,4 månförmörkelser varje år. Två per år är vanligast och färre förekommer aldrig. 5 stycken per år är ganska ovanligt. Det inträffade senast 1879 och nästa gång först 2132. Fler blir det aldrig per kalenderår. 2-5 stycken avser alla månförmörkelser, även dem i jordens halvskugga.
Betraktar man bara förmörkelser i helskuggan (alltså förmörkelser, som man i vanliga fall kallar för partiell eller total och där man utelämna tillägget ”i helskuggan”), så kan det inträffa mellan noll och tre stycken. Det kan förekomma upp till 3 totala månförmörkelser per år – men även detta är ganska ovanligt. Det skedde senast 1982 och kommer inte att inträffa förrän 2485.
Årets största fullmåne
Månen är vid detta tillfälle faktiskt lite större än fullmånen den 19 februari kl. 16:53 sedd från Norrköping.
Betraktar man hela fullmånenatten, så blir fullmånen i februari en aning större.
2019-01-21 kl. 00:10 diameter: 33.83′
2019-01-21 kl. 06:16 diameter: 33,56′ (geoc.: 33,41′)
2019-02-19 kl. 16:53 diameter: 33,50′ (geoc.: 33,49′)
2019-02-20 kl. 00:12 diameter: 33.87′
Skillnaderna är så pass små att det inte går att se någon skillnad. Tabellen ovan anger månens diameter (sedd från Norrköping) just vid tidpunkten för fullmånens inträffande (fetstilt) och det geocentriska värdet inom parentes (det värdet som de flesta andra skribenter hänvisar till). Första och sista raden anger tidpunkten då månens skenbara diameter är som störst under motsvarande fullmånenatt (sedd från Norrköping).
[image-comparator title="Månen den 21 januari 2019 och den 20 februari 2019" left="https://www.astroinfo.se/wordpress/wp-content/uploads/2019/01/20190121_0010_nk_bin.png" right="https://www.astroinfo.se/wordpress/wp-content/uploads/2019/01/20190220_0012_nk_bin.png" width="570px" left_alt="2019-01-21 kl. 00:10 Månen som störst (sedd från Norrköping)" right_alt="2019-02-20 kl. 00:12 Månen som störst (sedd från Norrköping)" classes="hover"][/image-comparator]
Skillnaden mellan fullmånen i januari och februari är försumbart. Däremot är skillnaden mellan årets superfullmåne och årets mikrofullmåne rätt påtagligt:
Årets ljusaste fullmånenatt
Men även om månen till och med kommer lite närmare i februari så är fullmånen i januari faktiskt årets ljusaste fullmåne, om vi betraktar hela fullmånenatten. Detta beror på till stor del på att den mer optimal belyst än månen i februari och till mindre del även på att vi står närmare solen i januari.
Årets mörkaste fullmåne
Vid själva tidpunkten för fullmåne skulle månen i januari vara ljusare än den i februari. Men så är inte fallet för att månen hamnar i jordens helskugga. I stället blir den just då årets mörkaste fullmåne, trots att den några timmar tidigare var årets ljusaste.
Månen och Tvillingarna
Det blir förresten en vacker vy mitt under månförmörkelsen när de flesta stjärnor har kommit fram igen när månljuset har dämpats eller till och med har slocknad.
Månen står då nästan i linje med Tvillingarna Castor och Pollux.
Förmörkelseförloppet (sedd från Norrköping)
Största förmörkelsen inträffar kl. 06:12 – lite senare än tidpunkten för själva fullmånen. Detta beror på att månens bana lutar mot jordens omloppsbana. Observera att månens lätt röda färg nära horisonten inte har någonting med själva förmörkelsen att göra! Det är samma effekt i atmosfären som gör solen röd vid dess upp- eller nedgång.
Månens höjd över horisonten anges till höger och vänster i grafiken, väderstreck överst och nederst.
Så ungefär kommer månförmörkelsen att se ut från Norrköping (och på ett liknande sätt även från många andra håll i landet).
Månförmörkelsen börjar vid total mörker. Under totaliteten börjar gryningen och mot slutet av förmörkelsen blir himlen ljus.
Månförmörkelsen sedd från Malmö
Sedd från Malmö hamna månen nära horisonten på en allt ljusare himmel mot förmörkelsens slut.
Månförmörkelsen sedd från Kiruna
Sedd från Kiruna befinner sig månen en bit över horisonten på en rätt så mörk himmel även mot slutet av förmörkelsen.
Viktiga hålltider för förmörkelsen:
händelse | tidpunkt | kommentar |
månen når jordens halvskugga | kl. 03:36 | osynlig |
70% av månens diameter i halvskuggan | kl. 04:18 | förmörkelsen syns |
månen når jordens helskugga | kl. 04:33 | partiell förmörkelse börjar |
totaliteten börjar | kl. 05:41 | |
förmörkelsen maximal | kl. 06:12 | storlek 1,197 |
totaliteten slutar | kl. 06:43 | |
månen lämnar jordens helskugga | kl. 07:51 | partiell förmörkelse slutar |
70% av månens diameter i halvskuggan | kl. 08:07 | förmörkelsen syns inte mer |
månen lämnar jordens halvskugga | kl. 08:48 | osynlig |
Tidpunkterna kan varierar med en eller annan minut beroende på vilka antaganden som görs om bland annat jordskuggans form och storlek. Inträde i och utträde från jordens halvskugga kan aldrig observeras på grund av dess diffusa och svaga rand. Enligt en tumregel så krävs det att åtminstone en andel på 0,7 av månens diameter ska vara inne i jordens halvskugga för att man ska kunna upptäcka att det är en månförmörkelse på gång.
Månens uppgång den 20 januari 2019
Allra längst i norr står månen över horisonten dygnet runt. Över södra Norrland går månen upp mellan kl. 14:00 och 14:30 och som senast går månen upp över sydvästligaste Skåne – nämligen först ca. 15:25 svensk normaltid. Men eftersom månförmörkelsen börjar först på morgonen den 21 januari, så är det viktigare att ta en titt på tiderna då månen går ner.
Månens nedgång den 21 januari 2019
Förmörkelsen slutar officiellt ungefär kl. 08:48 svensk normaltid eller vintertid. Vid denna tidpunkt har månen gått ner sydost om en tänkt linje Göteborg – Mariestad – Avesta – Gävle. Men ändå går det att se hela förmörkelsen från hela landet. Som vi ser går månen ner som tidigast redan ca kl. 08:20 över sydöstra Gotland. Men redan strax efter kl. 08 går det inte längre att se att en månförmörkelse äger rum för att månen har börjat lämna jordens halvskugga. Kl. 08:20 finns mindre än 70% av månens diameter kvar i halvskuggan och därför har månförmörkelsen redan då blivit osynlig.
Nästa månförmörkelse
Som jag skrev i början så äger det rum 2-5 månförmörkelser om året. Detta inkluderar då även partiella förmörkelser och förmörkelser i jordens halvskugga.
16 juli 2019 Rätt stor partiell månförmörkelse
Nästa månförmörkelse som inträffar i år är en partiell månförmörkelse (i helskuggan). Det vill säga att bara en del av fullmånen hamnar i den mörkare delen av jordskuggan. Eftersom förmörkelsen den 16 juli 2019 äger rum på sena kvällen, så syns den åtminstone från södra och mellersta Sverige.
Tidsangivelsen är svensk normaltid. Du får lägga till en timme för att få sommartid.
Därefter blir det ganska dålig om månförmörkelser som kan observeras från Sverige.
⇒Mer om detta kan du ta reda på här.