2011-03-21 Vårdagjämning
h1. Den 21 mars börjar alltså våren enligt kalendern.
Det är *vårdagjämning*, dvs. dagarna och nätterna är (nästan) lika långa på hela jorden. Tittar man i olika almanackor så ser man att vårdagjämningen inträffar den *21 mars kl 00:21* svensk normaltid eller vintertid. Det är nämligen *inte en dag, det är en tidpunkt* som avses, nämligen när jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen och solen står rakt över ekvatorn.
Vid sommarsolstånd passerar jorden en punkt på sin bana, då jordens norra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. Vid vintersolstånd är det tvärtom, då lutar jordens södra halvklot mest fördelaktigt mot solen.
Men sedan blir det ibland en del förvirring vad som händer på våren och hösten. Om varken södra eller norra halvklotet lutar mot solen – lutar då jorden inte alls?
*Jordaxeln lutar ungefär 23 ½ grader* mot jordens omloppsbana runt solen och *det gör den året om*. Den *pekar alltid åt samma håll* (sett uppifrån eller nerifrån) och den norra delen av rotationsaxeln *pekar mot Polstjärnan*.
Tittar man däremot från solen mot jorden så är bilden lite annorlunda som du kan se nedanför. Då behöver nämligen rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot eller ifrån solen; det gör den bara vid sommar- och vintersolstånd. Vid vårdagjämning och höstdagjämning pekar den i eller mot jordens färdriktning runt solen.
Men som sagt, skulle man titta utifrån på solsystemet med solen och jorden, så skulle man förstås se att jordaxeln pekar åt samma håll hela tiden (mot polstjärnan).
h1. Omloppstiden går inte ihop med kalenderåret
Jordens omloppstid kring solen eller tiden som går mellan två tillfällen när jorden passerar vårdagjämningspunkten, går inte riktigt ihop med ett kalenderår.
*Kalenderåret är ungefär 6 timmar för kort* och därför passerar jorden denna punkt av sin bana 6 timmar senare 2012. Då inträffar vårdagjämning den 20 mars kl 06:14.
För att det inte ska dra iväg inför har vi en skottdag var fjärde år.
Därmed infaller vårdagjämning om 4 år vid ungefär samma tidpunkt som i år.
Grafiken visar hur inträffandet av vårdagjämningen förflyttar sig med åren. Datum och klockslaget finns till vänster och årtal nedan. Man ser att det sker senare år för år men var 4:e år sker ett skutt tillbaka i tiden pga. skottdagen.
Men det vore ju för enkelt om det räckte med en liten korrigering var fjärde år. Det gör det förstås inte. Genom att ha en skottdag var fjärde år kompenseras det för mycket. Det tar nämligen i snitt bara 365 dagar och 5.8 timmar istället för 365 dagar och 6 timmar från vårdagjämningspunkten till vårdagjämningspunkten.
Därmed förflyttar sig vårdagjämningen i det långa loppet sakta bakåt i tiden.
h1. En sista gång den 21 mars
Fram till nu har vårdagjämningen inträffat omväxlande både på den 20 och den 21 mars men från och med 2012 är det enkelt för oss här i Sverige – då blir det alltid den 20 fram till 2048, då vårdagjämning för första gången på länge inträffar den 19 mars.
För att det ska bli rätt igen så hoppar vi över skottdagen 2100.
Grafiken visar åter inträffandet av vårdagjämningen, denna gång i slutet av århundradet. Datum och klockslaget finns till vänster och årtal nedan. Man ser att vårdagjämningen slutligen inträffar allt oftare den 19 mars. För att det inte ska ske ännu tidigare hoppar man över en skottdag 2100. Då försenas vårdagjämningen inom några år med nästan två dagar och inträffar för första gången på en 21 mars igen år 2102.
