Hitta rätt direkt

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Månen ockulterar Aldebaran | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande | Spica |

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–9 november: Månen rör sig norrut från Valfisken till Tvillingarna och är ganska full belyst under perioden. På morgonen den 6:e ockulterar månen Aldebaran.

9–16 november: Månen rör sig söderut från Tvillingarna Jungfrun och avtar. Dess smala skära passerar Mars på morgonen den 15:e.

16–23 november: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Jungfrun till Skytten. På morgonen den 17:e finns månens tunna skära nära Venus och Jupiter.  Månen byter från morgonhimlen till kvällshimlen och börjar då att tillta igen. Den syns för första gången troligen först den 20:e strax efter solnedgången. Månen står då i närheten av Merkurius och Saturnus som båda är osynliga.

23–30 november: Månen rör sig norrut från Skytten till Fiskarna och tilltar.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken. Längre ner finns ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början.

Mitt i natten hittar du Pegasuskvadraten halvhögt i väster. Den består egentligen av tre stjärnor som tillhör Pegasus och den fjärde uppe till vänster ingår redan i stjärnbilden Andromeda. Fiskarna hittar du nedanför och till vänster om Pegasuskvadraten. Snett nedanför Fiskarna finns Valfisken på väg ner i sydväst. Nedanför Andromeda hittar du Triangeln och Väduren högt i söder. Följer vi den röda linjen (solens skenbara bana, ekliptikan) så ser vi Oxen med stjärnhopen Plejaderna eller Sjusyskon och oxens ögat – Aldebaran. Rakt över ditt huvud (i mitten på kartan) hittar du Perseus och öster om den Kusken med en av himlens ljusaste stjärnor – Capella. Mot öster ser du Tvillingarna med tvillingparet Castor och Pollux rätt högt över horisonten. Kräftan med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta i öster – särskilt nu när den inte har kommit så där högt över horisonten än. Lejonet med stjärnan Regulus håller precis på att gå upp i öster. Troligen ser du inte mycket av den i diset närmast horisonten. Vinterns tecken finns också redan på himlen – den så kallade Vintersexkanten – som består av Capella, Pollux, Procyon i Lilla Hunden, Sirius i Stora Hunden, Rigel i Orion och Aldebaran. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen) finns halvhögt över horisonten i nordost på väg upp och handtaget pekar mot horisonten. Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. I nordväst finns bara delar av Sommartriangeln kvar, nämligen Deneb i Svanen och Vega i Lyran. Cassiopeja eller himlens ”W” finns nästan rakt över ditt huvud (i mitten av stjärnkartan lite förskjuten åt väster).

Planeter som befinner sig över horisonten mitt i natten: Inga (bortsett från Uranus)
Månen över horisonten mitt i natten: 1:e till 11:e och 27:e till 30:e – se även under rubrik månen.

 

Åter till toppen

---

Solen

Solen rör sig allt längre söderut genom Vågen och passerar Skorpionen mellan den 23:e och 29:e. Sedan fortsätter solen sin skenbara färd genom stjärnbilden Ormbäraren – djurkretsens 13:e stjärnbild, som inte finns som stjärntecken. Till en början står solen ca 14 grader söder om himmelsekvatorn, i slutet nästan 22 grader.

Som följd att solen hamnar allt sydligare kommer den allt lägre upp över horisonten – ca 17 grader i början på månaden och inte ens 10 grader den sista november. Samtidigt blir dagarna allt kortare. Soluppgångarna försenar sig från strax efter kl. 07 till en bra bit efter kl. 08 under månadens lopp. Solnedgångarna sker allt tidigare, nämligen strax efter kl. 16 i början och strax efter kl. 15 i slutet av månaden.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen slutar ca 40 minuter/ 1 timme och 30 minuter/ 2 timmar och 15 minuter efter solnedgången i början på månaden och ungefär 50 minuter/ 1 timme och 45 minuter/ 2 timmar och 30 minuter efter att solen har gått ner i slutet.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-11-04 kl. 06:23 Fullmåne
2017-11-10 kl. 21:36 Sista kvarteret
2017-11-18 kl. 12:42 Nymåne
2017-11-26 kl. 18:03 Första kvarteret

2017-11-06 kl. 01:11 361.438,7 km närmast
2017-11-21 kl. 19:53 406.128,9 km fjärmast

2017-11-17 kl. 07:00 sista visibilitet (hm +6,0°/hs -6,3°)

2017-11-19 kl. 15:56 första visibilitet (hm 2,9°/ hs -4,0°)
mycket svårt och tveksamt tillfälle även med kikare

2017-11-20 kl. 16:09 första visibilitet (hm 4,2°/ hs -5,7°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

 

Månens diameter: Grafiken visar månens skenbara diameter sedd från jordens centrum (vit linje) och från Norrköping (gul linje).
Det geocentriska värdet nämns i så gått som alla sammanhang när det skrivs om månens skenbara diametern på himlen. Men detta värde gäller för en fiktiv observatör i jordens centrum. För alla observatörer på jordytan varierar månens skenbara diameter en hel del under dygnets lopp. För ibland befinner vi oss närmare månen och ibland fjärmare – jämförd med den fiktiva observatören i jordens centrum. Befinner sig månen långt norr om himmelsekvatorn då hamnar vi närmare månen större delen av dygnet och det är tvärtom när månen drar en låg bana över himlavalvet. Nu är det just en slump att månen står nordlig när den också står som närmast jorden och att den står sydlig när den är fjärmast jorden – så att skillnaden mellan extremerna blir ännu större.

Åter till toppen

---

Månen ockulterar Aldebaran

På tidiga morgonen den 6 november ockulterar månen stjärnan Aldebaran i Oxen. Aldebaran är Oxens ljusaste stjärna och den hamnar på plats 14 bland de ljusaste stjärnorna. Trots att Aldebaran är förhållandevis ljus så kan det vara svårt att se båda början och slutet på ockultationen – särskilt början när den försvinner bakom månens ljusa rand. Detta för att månen är rätt ljus. En kikare kan vara bra till hands.

Hålltider för ockultationen:
Norrköping: 03:45:38 – 04:44:30

För andra platser runt om i landet kan du ta fram tiderna här:

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen ökar från 14°Ö i början av månaden till 22,0° kring den 24/11 (i samband med den största östliga elongationen) och minskar till 20°Ö fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan sjunker från mag -0,4 till -0,1.
Fasen minskar markant från 93% till 40%.
Planetskivan till 75% belyst den 18/11 (avtagande).
Planetskivan till 50% belyst den 28/11 (avtagande).
Skenbara diametern ökar från 5″ till 8″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Vågen|5/11|Skorpionen|11/11|Ormbäraren|15/11|Skorpionen|16/11|Ormbäraren|27/11|Skytten|
|prograd|
Deklinationen minskar från -20° i början av månaden till -25,8° kring den 24/11 och ökar en aning fram till slutet av månaden.
Merkurius når dess största sydliga ekliptikala läge den 19/11 kl. 23 med -2,57°.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping. Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius förblir osynlig denna månad.

Grafiken visar himlen mot sydsydväst typ 20 minuter efter att solen har gått ner. Solsystemets innersta planet befinner sig mycket nära horisonten och förblir osynlig för blotta ögat. Månen finns i dess närhet den 20:e – men troligen går det att hitta månens tunna skära först när Merkurius redan har gått ner.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner lite senare än solen under hela månaden. I början handlar det bara om ett fåtal minuter, i slutet fortfarande mindre än en timme – och därmed syns inte solsystemets innersta planet på kvällen.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen minskar från 17°V till 9°V.
Ljuststyrkan ligger runt mag -3,9.
Fasen ökar från 96% till 99%.
Skenbara diametern är runt 10″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|13/11|Vågen|
|prograd|
Deklinationen minskar från -7° till -19°.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns rätt så bra i början på månaden men förhållanden försämras under månadens lopp och i norr blir den till och med osynlig.

Grafiken visar himlen mot sydost vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 45 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan befinner sig allt lägre över horisonten medan Jupiter kommer allt högre upp. Missa inte den nära konjunktionen i mitten av månaden.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Venus går upp strax efter kl. 05:15 i början på månaden och ungefär kl. 07:15 i slutet. Venus syns redan några minuter efter att den har gått upp och som du kanske ser så antyds det också att morgonstjärnan ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp. Bästa observationstiden har markerats med gröna/gula/orange prickar (morgonstjärnan syns bra/halvbra/dålig). Bästa tiden är ungefär vid kl. 06 i början på månaden och vid kl. 08 i slutet på månaden. Efter den 20:e kommer många inte längre att hitta morgonstjärnan men planetjägare kan spåra den med lite tur en bit in i december.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot sydost runt Jupiter på morgonen den 11 till 15 november. Utsnittets diameter motsvarar 5 grader. Venus passerar mycket nära Jupiter och står som närmast gasjätten på morgonen den 13:e. Då befinner sig våra grannplaneter 17,3′ (bågminuter) ifrån varandra, vilket motsvarar ungefär hälften av månens diameter.

Grafiken visar himlen mot ostsydost och sydost på morgonen den 13 november 2017 kl. 06:45. Venus befinner sig denna morgon som närmast Jupiter. Båda befinner sig tyvärr rätt nära horisonten på en rätt så ljus himmel. Spica finns snett upp till höger och Arcturus kan du inte missa – den lyser en bra bit ifrån högt på himlen snett till vänster. Uppe till höger ser du en förstoring på den nära konjunktionen mellan himlens ljusaste planeter.

Grafiken visar Venus, Mars, Jupiters, Spicas och månskärans position på himlen på morgonen den 17 november 2017 kl. 06:45. Månens mycket tunna skära befinner sig nära Venus, snett nedanför till vänster om morgonstjärnan. Båda bildar en fin triangel tillsammans med Jupiter, som i sin tur står en bit snett ovanför till höger om Venus. Följer du en tänkt linje mellan Venus och Jupiter vidare upp på himlen, så ser du även Spica – Jungfruns ljusaste stjärna och Mars.

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen ökar från 33°V till 44°V.
Ljuststyrkan ökar från mag +1,8 till +1,7.
Fasen minskar från 97% till 95%.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|prograd|
Deklinationen minskar från -1° till -9°.
Sommarsolstådet på Mars – sommaren börjar på Mars norra halvklot den 20/11.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns halvbra från hela landet. Vana observatörer kan hitta vår röda granne ganska lätt medan det kan vara svårt för nybörjare att identifiera Mars – för den lyser än så länge inte särskilt starkt.

Grafiken visar morgonhimlen mot ostsydost och sydost i november 2017 vid den astronomiska gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med mörkblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars hamnar allt högre upp på himlen. Alldeles i slutet på månaden syns även ljusa Jupiter nära horisonten.

Visibilitetsdiagrammet visar när Mars (ljusblå pilar) och när solen (röda pilar) går upp denna månad. Mars går upp i princip exakt vid samma tid under hela månaden – nämligen ca kl. 03:40. Det är ungefär ca 3½ timmar före solen i början på månaden och ca 4½ timmar före solen i slutet. Bästa tiden för att kunna hitta Mars (gula prickar = halvbra) är vid kl. 05 i början på månaden och en timme senare i slutet.

Grafiken visar Venus, Jupiters, Mars, Spicas och månskärans position på himlen mot ostsydost och sydost på morgonen den 15 november 2017 kl. 06:45. Venus lyser nära horisonten i närheten av Jupiter. Snett ovanför till höger syns Spica – Jungfruns ljusaste stjärna. Ovanför den hittar du månens skära direkt till vänster om Mars.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen ökar från 4°V till 28°V.
Ljuststyrkan ligger runt mag -1,7.
Fasen ligger runt 100%.
Skenbara diametern är runt 31″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|15/11|Vågen|
|prograd|
Deklinationen minskar från -12° till -14°.
Jupiter når dess största nordliga ekliptikala läge den 12/11 kl. 05 med +1,01°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Jupiter syns inte i början på månaden. Med början i söder börjar den synas igen – i slutet syns den bra enda upp till södra Norrland.

Grafiken visar himlen mot sydost vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 45 minuter innan solen går upp). Morgonstjärnan befinner sig allt lägre över horisonten medan Jupiter kommer allt högre upp. Missa inte den nära konjunktionen i mitten av månaden.

Visibilitetsdiagrammet visar när när Jupiter går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Solsystemets största planet går upp ungefär kl. 06:45 i början på månaden (typ en halv timme före solen) och strax före kl. 05:30 (2 timmar och 45 minuter före solen) i slutet. Omkring den 10:e kan vana observatörer försöka att hitta Jupiter – bästa tiden är ungefär vid kl. 07 – en halv timmer innan solen går upp. Redan den 15:e blir det lättare att hitta solsystemets största planet – bästa tiden är då ca kl. 06:40. Kring den 25:e börjar det vara ganska enkelt att kunna hitta Jupiter och då lyser den kl. 06:15 som bäst.

Grafiken visar Venus, Jupiters, Mars, Spicas och månskärans position på himlen mot ostsydost och sydost på morgonen den 16 november 2017 kl. 06:45. Venus lyser nära horisonten i närheten av Jupiter. Snett ovanför till höger syns Spica – Jungfruns ljusaste stjärna. Till vänster om Spica hittar du månens skära, som tillsammans med Mars bildar en vacker triangel.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen minskar tydligt från 46°Ö till 19°Ö.
Ljuststyrkan ligger runt mag +0,5.
Skenbara diametern är runt 15″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Ormbäraren|19/11|Skytten|
|prograd|
Deklination runt -22°.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,9°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus börjar bli osynlig även från landets södra del.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot sydsydväst och sydväst vid den borgerliga skymningens slut. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan, alltså ca 45 minuter efter att solen har gått ner. Saturnus står då redan ganska lågt över horisonten och den hamnar allt lägre under månadens lopp. Möjligen kan du fortfarande hitta den med lite tur och med hjälp av en kikare i början på månaden.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen och Saturnus går ner. I början på månaden går ringplaneten ner strax efter kl. 18 och i slutet på månaden strax efter kl. 16:15. Saturnus syns kanske strax efter kl. 17 och en halv timme framåt alldeles i början på månaden. Troligen behövs en kikare för att kunna hitta den. Därefter blir det till och med svårare att med hjälp av en kikare få syn på ringplaneten.

Grafiken visar himlen mot sydsydväst och sydväst på kvällen den 20 och 21 november 2017 kl. 16:20. Månen finns ena kvällen till höger och andra kvällen snett ovanför till vänster om Saturnus, som i sin tur bara kan ses med hjälp av en kikare.

Åter till toppen

---

Spica

Grafiken visar om Spica är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Någon gång runt eller efter den 5:e dyker Spica upp med början i söder och förhållanden förbättras snabbt under månadens lopp.

Grafiken visar Spicas position på himlen mot sydost vid den nautiska gryningens början i november 2017. Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan (ca 1 timme och 30 minuter innan solen går upp). Fram till den 10:e  kan det vara svårt att får syn på Jungfruns ljusaste stjärna. Men förhållanden förbättras snabbt och i slutet på månaden är det inga problem att hitta den.

Visibilitetsdiagrammet visar när Spica (ljusblå pilar) och när solen (röda pilar) går upp denna månad. Spica går upp strax före kl. 06:00 i början på månaden och redan strax före kl. 04:00 i slutet. Det är ungefär 1 timme 20 minuter före solen i början på månaden och mer än 4 timmar före solen i slutet. Med andra ord blir förhållanden ganska snabbt gynnsammare för att kunna hitta Jungfruns ljusaste stjärna. Runt den 7:e kan man försöka att leta upp den. Bästa tiden är då vid 06-tiden. Redan den 13:e ska det inte vara några problem längre att hitta den.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Månen ockulterar Aldebaran | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande | Spica |