Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 juli: Månen rör sig söderut från Jungfrun till Skytten och tilltar. På kvällen den 1:e finns den nära Jupiter och natten mellan den 6:e och 7:e nära Saturnus.

9–16 juli: Månen rör sig från djurkretsens södra del i Skytten norrut mot Fiskarna och Valfisken. Månen är till en början ganska full belyst och avtar efterhand.

17–24 juli: Månen rör sig genom djurkretsens norra del från Fiskarna till Kräftan och avtar. På morgonen den 20:e står månskäran nära Aldebaran och en bit ifrån Venus.

24–31 juli: Månen färdas söderut från Lejonet till Vågen och tilltar. Den passerar nära Jupiter den 28:e och det syns strax efter solnedgången.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns i vanliga fall numera ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – och båda gäller då i mitten av månaden. Denna månad finns inte dessa kartor med för att det inte blir något början eller slut på den astronomiska skymningen/gryningen.

Nätterna är fortfarande rätt så ljusa så att det inte syns så många stjärnor när det är som mörkast en bit efter midnatt. Det som dominerar mot söder är Sommartriangeln. Den består av stjärnorna Deneb i Svanen, Vega i Lyran och Altair i Örnen. Mot väster syns Arcturus i Björnvaktaren. I Karlavagnen, som står halvhögt i nordväst, kan det fortfarande vara svårt att se den svagaste av vagnens stjärnor. Medan Karlavagnen är på väg ner, så är Cassiopeja eller himlens ”W” mittemot på andra sidan Polstjärnan på väg upp på himlen i nordost. Lågt mot nordnordost syns Capella, Kuskens ljusaste stjärna. Mot öster ser du Pegasuskvadraten. Just i mitten av månaden råkar månen står snett nedanför den.

Planeter: Saturnus på väg ner i sydväst.
Månen över horisonten mitt i natten: 2:e till 18:e – se även under rubrik månen.

Åter till toppen

---

Solen

Solen lämnar tvillingarna den 20 juli och fortsätter genom Kräftan. Deklinationen (avståndet från himmelsekvatorn) minskar från 23 grader till 18 grader. Den största ändringen i deklinationen sker dock först under andra julihalvan. Detta har förstås flera konsekvenser. Dagarna blir kortare, nätterna mörkare och solen kommer inte fullt lika högt över horisonten som i juni. Men juli är en månad där ändringarna inte är så påtagliga, i alla fall inte under månadens första hälft.

Sammanlagt går solen upp ca 45 minuter senare i slutet på månaden och den går ner 45 minuter tidigare. Därmed minskar dagens längd med ungefär 1 ½ timmar. Solen når också allt djupare under horisonten på nätterna, som till en början är fortfarande nästan lika ljusa som kring midsommar. Men i slutet på juli märks det att stjärnorna syns allt bättre mitt i natten. På morgonen den 27:e når solen för första gången åter 12 grader under horisonten och därmed slutar den nautiska skymningen åter igen. Den 3:e på kvällen står jorden som längst bort från solen.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga skymningen/gryningen slutar/börjar ca 1 timme och 20 minuter efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden och ca 55 minuter i slutet. I början på månaden varar den halva natten ungefär i 2 timmar och 55 minuter, i slutet nästan 3 timmar och 45 minuter. Den nautiska skymningen slutar för första gången åter den 26:e och den varar då i ca 3 timmar och 15 minuter men varaktigheten minskar snabbt fram till slutet av månaden.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-07-01 kl. 02:51 Första kvarteret
2017-07-09 kl. 06:07 Fullmåne
2017-07-16 kl. 21:26 Sista kvarteret
2017-07-23 kl. 11:46 Nymåne
2017-07-30 kl. 17:23 Första kvarteret

2017-07-06 kl. 06:24 405.932,1 km fjärmast
2017-07-21 kl. 19:11 361.240,2 km närmast

2017-07-21  kl. 03:56 sista visibilitet (hm +2,7°/hs -3,3°)
2017-07-25  kl. 21:53 första visibilitet (hm 2,5°/ hs -2,9°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen ökar från 11°Ö i början av månaden till 27,2° kring den 30/7 (i samband med den största östliga elongationen) och minskar en aning fram till slutet av månaden.
|11°Ö 1/7|16°Ö 6/7|20°Ö 11/7|23°Ö 16/7|25°Ö 21/7|27°Ö 26/7|27°Ö 31/7|
Ljuststyrkan Ljuststyrkan sjunker tydligt från mag -1,1 till +0,4.
|-1,1 1/7|-0,7 6/7|-0,4 11/7|-0,2 16/7|+0,0 21/7|+0,2 26/7|+0,3 31/7|
Fasen minskar avsevärt från 91% till 44%.
Planetskivan till 75% belyst den 11/7 (avtagande).
Planetskivan till 50% belyst den 28/7 (avtagande).
Skenbara diametern ökar från 5″ till 8″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Tvillingarna|4/7|Kräftan|16/7|Lejonet|
|prograd|
Deklinationen minskar märkbart från +24° till +8°.
Merkurius når dess största nordliga ekliptikala läge den 3/7 med +1,89° och passerar ekliptikan söderut den 23/7.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius förblir osynlig från våra nordliga breddgrader.

Grafiken visar himlen mot nordväst strax efter att solen har gått ner. Merkurius står mycket lågt över horisonten men syns inte – himlen är fortfarande alldeles för ljus.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner något senare än solen. I början på månaden går den ner typ 50 minuter efter solen – vilket dock är för kort för att man skulle kunna se den.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen minskar från 44°V till 39°V.
Ljuststyrkan sjunker från mag -4,2 till -4,0.
Fasen ökar från 63% till 74%.
Skenbara diametern diametern minskar från 18″ till 15″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Oxen|29/7|Orion|31/7|Tvillingarna|
|prograd|
Deklinationen ökar från +17° till +22°.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns till en början ganska dålig från norra Sverige medan den syns bra från södra Sverige. Den syns med andra ord bättre ju längre söderut man befinner sig. Förhållanden blir gynnsammare både i norr och i söder.

Grafiken visar himlen mot ostnordost vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Morgonstjärnan befinner sig till en början inte särskilt högt över horisonten men situationen förbättras under månadens lopp.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Bästa observationstiden har markerats med gula/gröna prickar (morgonstjärnan är halvbra/bra synlig) och den är ungefär kl. 02.45. Som du kanske ser så antyds det också att Venus ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp.

Grafiken visar Venus och månskärans position på himlen på morgonen den 20:e och 21:e kl. 03:00. Månens tunna skära befinner sig ena morgonen en bra bit till höger om morgonstjärnan mycket nära Aldebaran och andra morgonen lite snett nere till vänster om den.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot ostnordost runt Aldebaran på efternatten den 20:e – kl. 02.30 för att vara exakt. Månens skära håller då på att fjärmar sig Aldebaran. Månens diameter och avståndet till Oxens ljusaste stjärna visas skalenlig. Det ryms lite drygt en fullmåne mellan månens övre kant och Oxens ögat.

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen minskar från 8°Ö i början av månaden till 1,1° kring den 27/7 (i samband med konjunktionen med solen) och ökar lite grann fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ligger runt mag +1,7.
Fasen maximal 99,8% kring den 1/7.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Tvillingarna|17/7|Kräftan|
|prograd|
Mars i konjunktion med solen den 27/7 kl. 23 men passerar 1,14° norr om den.
Deklinationen minskar från +23° till +20°.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns inte.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner ungefär kl. 22:40 i början på månaden och ca kl. 21:25 i slutet, alltså direkt efter solen.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen minskar markant från 95°Ö till 68°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag -2,1 till -1,9.
Fasen minimal 99,1% kring den 6/7.
Skenbara diametern minskar från 37″ till 34″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|prograd|
Deklinationen minskar från -4° till -6°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den. Jupiter syns bra eller halvbra från södra Sverige och efterhand inte alls från södra Norrland.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot västsydväst vid den borgerliga gryningens slut (lite drygt en timme efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter hamnar allt lägre över horisonten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt) och när Jupiter går ner (ljusblå pilar som pekar neråt). Solsystemets största planet går ner strax före kl. 01 i början på månaden och strax före kl. 23 i slutet. Jupiter syns redan vid eller strax efter solnedgången. Den lyser som bäst vid kl. 23:30 i början på månaden och den bästa observationstiden flyttas fram till kl. 22 mot slutet av månaden.

Grafiken visar himlen mot västsydväst på sena kvällen den 1 juli 2017 kl. 23:45. Månen bildar tillsammans med Jupiter och Spica – Jungfruns ljusaste stjärna – en trevlig triangel. Spica finns snett nedanför till vänster om månen och kan vara svårt att hitta. Jupiter, som i sin tur står en bit snett nedanför till höger om månen, är däremot fortfarande ganska enkelt att hitta.

Grafiken visar himlen mot västsydväst på kvällen den 28 juli 2017 kl. 22:15. Månen står ganska nära Jupiter och båda står i sin tur rätt nära horisonten i skymningen. Månens tjocka skära finns snett ovanför till höger om solsystemets största planet.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot väster runt Jupiter på kvällen den 28:e – kl. 22.40 för att vara exakt. Månen håller då fortfarande på att närmar sig Jupiter som i sin tur är på väg ner (den står vid denna tidpunkt bara strax ovanför horisonten, typ 4 måndiametrar). Månens diameter och avståndet till solsystemets största planet visas skalenlig. Det ryms ungefär 4 fullmånar mellan Jupiter och månens undre kant.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen minskar avsevärt från 164°Ö till 133°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag +0,1 till +0,3.
Skenbara diametern är runt 18″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Ormbäraren|
|retrograd|
Saturnus i opposition med solen den 15/6 och ringplaneten står som närmast jorden 9,0427 astronomiska enheter.
Deklination maximal -21,9° kring den 1/7.
Saturnusringarnas öppning ligger runt +26,7°.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller bra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot söder vid den borgerliga skymningens slut (ca 1 timme och 10 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Saturnus passerar lågt över horisonten mot söder – inte ens 10 grader över horisonten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen och Saturnus går ner. I början på månaden går ringplaneten ner ungefär kl. 03 och i slutet på månaden redan vid kl. 01. Saturnus syns ungefär från strax före midnatt fram till kl. 01:30 ganska bra i början på månaden och mellan kl. 22:30 och 00:30 i slutet.

Grafiken visar himlen mot söder på sena kvällen den 6 juli kl. 23:30. Månen finns snett ovanför till höger om Saturnus. En bra bit till höger närmare horisonten hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot sydsydväst runt Saturnus på efternatten den 7 juli – kl. 01:30 för att vara exakt. Månen står då nästan som närmast ringplaneten. Månens diameter och avståndet till solsystemets kanske vackraste planet visas skalenlig. Det ryms ungefär 6 fullmånar mellan Saturnus och månens nedre kant. Den svarta cirkeln har en diameter på 5 grader. Månen och Saturnus ryms bra i en vanlig kikares synfält.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande