Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 maj: Månen rör sig från Tvillingarna söderut till Jungfrun och tilltar. Natten mellan den 7:e och 8:e finns den mycket nära Jupiter.

9–16 maj: Månen rör sig från Jungfrun söderut till Skytten. Månen är ganska full belyst under perioden. Jorddrabanten passerar nära Saturnus natten mellan den 13:e och 14:e.

17–24 maj: Månen rör sig från Stenbocken norrut till Fiskarna och Valfisken samtidigt som den avtar. På morgonen den 25:e och 26:e passerar den förbi Venus.

24–31 maj: Månen färdas genom djurkretsens norra del från Fiskarna till Lejonet. Den byter från morgonsidan till kvällssidan och står en bit ifrån Mars den 27:e.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns i vanliga fall numera ytterligare två stjärnkartor – en som gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – och båda gäller då i mitten av månaden. Denna månad finns inte dessa kartor med för att det inte blir något början eller slut på den astronomiska skymningen/gryningen.

Planeterna finns (nästan) alltid nära ekliptikan – linjen som har ritats in på kartan med röda prickar. Det är därför ekliptikan också kallas för himlens ”motorväg”. Det är samtidigt solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Man kan också säga att detta är en projektion av jordens omloppsbana på himlen. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. Lågt i nordväst syns fortfarande tvillingparet Castor och Pollux medan själva stjärnbilden Tvillingarna håller på gå ner i horisontdiset. Kräftan, som också befinner sig rätt lågt över horisonten i nordväst, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor som troligen knappt går att se längre. Inte mycket högre över horisonten hittar man Lejonet med Regulus i väster. Lejonet går även att hitta med hjälp av Karlavagnen, som finns mycket högt över horisonten i väster, snett över ditt huvud. Följer vi den röda linjen mot söder så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun med Spica i sydväst. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag, så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren högt på himlen mot sydväst. Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. I horisontdiset i söder finns Vågen, som kan vara svårare att hitta. Speciellt Vågens sydligaste stjärnor går nog knappt att se utan kikare. Skorpionens nordligaste stjärnor samt Antares kan du hittar lågt över horisonten mot sydsydost medan Skytten inte har kommit upp över horisonten än. Ovanför Skorpionen och Skytten i sydost hittar man Ormbäraren, djurkretsens 13:e stjärnbild, som inte finns bland stjärntecken. Ormbäraren bär förstås en orm, som också syns. När du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen) finns högt på himlen (nästan mitt på stjärnkartan). Pilen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. Cassiopeja eller himlens ”W” hittar du snett nedanför Polstjärnan i nordost. I öster kan du hitta Sommartriangeln, som består av Deneb i Svanen, Vega i Lyran och Altair i Örnen.

Planeter: Jupiter mot sydväst nära Spica och Saturnus lågt i sydost.
Månen över horisonten mitt i natten: 1:e till 15:e och från och med den 30:e – se även under rubrik månen.

Åter till toppen

---

Solen

Solen lämnar stjärnbilden Väduren den 14 maj och fortsätter på sin skenbara färd genom Oxen. Solens deklination ökar med 7 grader och därmed står den ca 22 grader norr om himmelsekvatorn i slutet på månaden. Detta medför samtidigt att solen kommer allt högre upp över horisonten när den passerar i söder – ca 53 grader strax före kl 13 i slutet på maj (se grafiken nedan).

Solens uppgångar sker allt tidigare, i början på månaden vid kl. 05, i slutet vid kl. 04. Solnedgångarna försenas från ca kl. 20:45 till ca kl. 21:45. På morgonen den 17 når solen en sista gång djupare än -12 grader under horisonten. Därefter slutar den nautiska skymningen inte längre och observationer av ljussvaga objekt försvåras eller blir helt enkelt omöjligt framöver.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 50 minuter/ 2 timmar 5 minuter/ inte alls efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden. I slutet på månaden ökar varaktigheten till 70 minuter för den borgerliga gryningen och skymningen. Den nautiska skymningen övergår i gryningen efter den 17:e, dvs. den slutar aldrig mer för att solen inte längre når 12 grader under horisonten. I början på månaden varar den halva natten lite längre än 4 timmar och i slutet är den bara drygt 3 timmar lång – dvs. nattens hela längd har då krympt till ungefär 6 timmar.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-05-03  kl. 04:47  Första kvarteret
2017-05-10  kl. 23:43  Fullmåne
2017-05-19  kl. 02:33  Sista kvarteret
2017-05-25  kl. 21:45  Nymåne

2017-05-12  kl. 21:53  406.210,9 km  fjärmast
2017-05-26  kl. 03:22  357.210,8 km  närmast

2017-05-23  kl. 04:11  sista visibilitet – tveksam – kikare kan nog behövas (hm +0,6°/hs -1,7°)
2017-05-27  kl. 21:41  första visibilitet (hm 4,7°/ hs -4,3°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen ökar från 16°V i början av månaden till 25,8° kring den 18/5 (i samband med den största västliga elongationen) och minskar till 21°V fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ökar avsevärt från mag +2,5 till -0,4.
|+2,5 1/5|+1,5 6/5|+0,9 11/5|+0,5 16/5|+0,2 21/5|+0,0 26/5|-0,3 31/5|
Fasen ökar märkbart från 10% till 66%.
Planetskivan till 25% belyst den 9/5 (tilltagande).
Planetskivan till 50% belyst den 23/5 (tilltagande).
Skenbara diametern minskar märkbart från 11″ till 6″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|19/5|Valfisken|22/5|Väduren|
|retrograd fram till den 2/5 kl. 15 – då stillastående, därefter prograd|
Deklinationen minskar från 8° i början av månaden till +7,2° kring den 8/5 och ökar till +15° fram till slutet av månaden.
Merkurius når dess största sydliga ekliptikala läge den 18/5 kl. 10 med -3,35°.
Merkurius står som fjärmast solen den 6/5 kl. 15 med 0,4667 astronomiska enheter.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. Merkurius förblir osynlig från våra nordliga breddgrader.

Det här diagrammet visar på vilka breddgrader Merkurius syns med blotta ögat år 2017. I maj är den solnära planeten osynlig från våra breddgrader men den syns till och med bra en bit söder om ekvatorn. På norra halvklotet syns den i maj 2017 upp till södra Medelhavsområdet.

Grafiken visar himlen mot ostnordost när solen går upp. Merkurius står nära horisonten trots att vinkelavståndet till solen växer till över 25 grader och den förblir därmed osynlig.

Visibilitetsdiagrammet visar när Merkurius går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Den solnära planeten går upp lite tidigare än solen – som mest typ 20 minuter i slutet av månaden – vilket är alldeles för kort för att man skulle kunna se den.

Grafiken visar himlen mot nordost sedd från fiktiva Anti-Norrköping – drygt 58 grader söder om ekvatorn. Som du ser så bjuder både Merkurius och Venus på en fin morgonapparition om man befinner sig nära eller en bra bit söder om ekvatorn. Båda planeter står förhållandevis högt över horisonten när himlen fortfarande är ganska mörk.

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen ökar från 40°V till 46°V.
Ljuststyrkan sjunker från mag -4,7 till -4,5.
Fasen ökar från 27% till 48%.
Skenbara diametern minskar avsevärt från 38″ till 25″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|11/5|Valfisken|11/5|Fiskarna|
|prograd|
Deklinationen ökar från +2° till +8°.
Venus passerar ekliptikan söderut den 9/5 kl. 08.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns dålig eller halvbra – och den syns bättre ju längre söderut man befinner sig och inte alls längst i norr.

Grafiken visar himlen mot öster strax innan solen går upp (ca 20 minuter före soluppgången). Trots att Venus är ganska ljus så syns den inte så där bra framför en rätt ljus himmel och dessutom befinner sig morgonstjärnan ganska lågt över horisonten –mindre än 5 grader.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Bästa observationstiden har markerats med gula prickar (morgonstjärnan är halvbra synlig) och den förskjuts från strax före kl. 05.00 i början på månaden till ungefär 03:45 i slutet. Som du kanske ser så antyds det också att Venus ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp.

Grafiken visar Venus och månskärans position på himlen på morgonen den 22:e och 23:e kl. 04:10. Månens tunna skära befinner sig då nära horisonten lite lätt snett nere till höger om Venus ena morgon och snett nere till vänster andra morgonen. Men ärlig talat blir det nog ganska svårt att hitta månen – särskilt den 23:e – men hör gärna av dig hur det gick för dig!

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen från 26°Ö till 17°Ö.
Ljuststyrkan ligger runt mag +1,6.
Fasen ökar lite grann från 98% till 99%.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Oxen|
|prograd|
Deklinationen ökar från +22° till +24°.
Vårdagjämning på Mars – våren börjar på Mars norra halvklot den 5/5.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns till en början ganska dålig från södra Sverige och den blir ganska snabbt osynlig även där.

Grafiken visar Mars position på himlen mot västnordväst och nordväst vid den borgerliga skymningens slut (ca 1 timme efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars befinner sig allt närmare horisonten samtidigt som den blir sakta ljussvagare. Möjligen går det att se Mars alldeles i början på månaden vid mycket bra förhållanden vid 22:30-tiden. Men för de flesta gäller nog att Mars har tagit farväl på kvällshimlen och förblir osynlig till hösten.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner ungefär kl. 23:15 i början på månaden och ca kl. 23:30 i slutet. Vår yttre grannplanet börjar bli synlig vid bra förhållanden strax efter den borgerliga skymningens slut. 1 ½ timmar efter solnedgången (i mitten av månaden 2 timmar efter att solen har gått ner) syns den ganska bra ungefär fram till 22:30. Ungefär en halv timme innan Mars går ner bleknar den i horisontdiset. Bästa observationstiden för blotta ögat har markerats med gula eller orangefärgade prickar. Den förskjuts från ca kl. 21:45 till 22:30.

Grafiken visar himlen mot västnordväst och nordväst på kvällen den 27 maj 2017 kl. 22:30. I skymningen syns månens skära med lite tur troligen rätt så lätt. En bit till höger om den finns Mars som kanske kan hittas med hjälp av en bra kikare.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen minskar tydligt från 155°Ö till 123°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag -2,4 till -2,3.
Fasen ligger nära 100%.
Skenbara diametern minskar från 43″ till 41″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|retrograd|
Deklinationen ökar något från -5° till -4°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den. Jupiter syns bra eller mycket bra från södra Sverige och efterhand halvbra eller dålig längst i norr.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot västsydväst eller väser vid den borgerliga gryningens början (ca 60 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter är då sakta på väg ner.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot söder vid den borgerliga gryningens slut (ca 1 timme efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter finn till en början mer åt sydsydost och i slutet mer åt sydsdyväst.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar som pekar neråt), när Jupiter går ner (ljusblå pilar som pekar neråt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Gasjätten passerar som högst 27 grader över horisonten i söder strax efter 23-tiden i början på månaden och redan vid solnedgången runt den 23:e.  Jupiter syns större delen av de allt kortare nätterna och går ner i gryningen mot väster.

Grafiken visar himlen mot söder och sydväst på sena kvällen den 7 maj 2017 kl. 23:45. Månen står mycket nära Jupiter som i sin tur står en bit snett ovanför till höger om Spica – Jungfruns ljusaste stjärna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot sydsydväst runt Jupiter mitt i natten mellan den 7:e och 8:e – kl. 00.50 för att vara exakt. Månen står då som ungefär närmast Jupiter. Månens diameter och avståndet till solsystemets största planet visas skalenlig. Det ryms lite mindre än två fullmånar mellan Jupiter och månens undre kant.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen ökar markant från 133°V till 165°V.
Ljuststyrkan ökar från mag +0,3 till +0,1.
Skenbara diametern är runt 18″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Skytten|18/5|Ormbäraren|
|retrograd|
Deklination runt -22°.
Saturnus når dess största nordliga ekliptikala läge den 17/5 med +1,37°.
Saturnusringarnas öppning som störst sedd från solen den 24/5 med +26,75° men den ligger runt +26,5° sedd från jorden.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller bra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Grafiken visar Saturnus position på himlen mot söder vid den borgerliga gryningens början (ca 1 timme innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan.

Visibilitetsdiagrammet visar när Saturnus går upp – i början på månaden ungefär kl. 00:45 och i slutet strax efter kl. 22:30. Saturnus syns ungefär mellan kl. 01:15 och kl. 04 i början på månaden och mellan midnatt och kl. 02:30 i slutet ganska bra.

Grafiken visar himlen mot sydsydost på efternatten den 14 maj kl. 01:15. Månen finns snett ovanför till vänster om Saturnus. En bra bit till höger närmare horisonten hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot sydsydost runt Saturnus mitt i natten mellan den 13:e och 14:e – kl. 00.50 för att vara exakt. Månen står då som ungefär närmast ringplaneten. Månens diameter och avståndet till solsystemets kanske vackraste planet visas skalenlig. Det ryms ungefär fyra fullmånar mellan Saturnus och månens nedre kant.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande