Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande

---

Månens och planeternas färd på stjärnhimlen

Månens (och planeternas färd) genom stjärnbilderna
Stjärnkartorna visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.

Denna karta har dock försetts med olika bakgrundsfärger och blir en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.

Kartan är en kompromiss. Den ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås under en månad. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).

Även det grå/svarta området är en kompromiss – den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.

Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten.

1–8 april: Månen rör sig från Oxen till Lejonet och tilltar. Den 1:e finns månen nära Aldebaran.

9–16 april: Månen rör sig från Lejonet söderut till Ormbäraren. Månen är ganska full belyst under perioden. Jorddrabanten står nära Jupiter natten mellan den 10:e och 11:e.

17–24 april: Månen rör sig genom djurkretsens södra del från Ormbäraren till Vattumannen och avtar. Den 17:e finns månen nära Saturnus på morgonhimlen.

23–30 april: Månen färdas norrut från Vattumannen till Tvillingarna. Den byter från morgonsidan till kvällssidan och står en bit ifrån Mars den 28:e samtidigt som den finns mycket nära Aldebaran.

Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.

Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i vänster i grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt till höger i grafiken syns bäst på kvällen och förnatten.

Åter till toppen

---

Stjärnkarta i mitten av månaden mitt i natten

Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – alltså hela himlen visas på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud. Vid kanterna visas väderstreck och så som kartan publiceras visar den stjärnhimlen mot söder så som du ser den på himlen. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken.

Längre ner finns ytterligare två stjärnkartor – en gäller på kvällen vid den astronomiska skymningens slut och den andra vid den astronomiska gryningens början – båda gäller i mitten av månaden.

Den röda prickade linjen som startar i nordväst är ekliptikan, som också kallas för himlens ”motorväg” – här färdas i stort sett de flesta planeterna och månen. Det är solens väg genom djurkretsen med de kända namnen på stjärnbilderna som används även som stjärntecken. Eftersom det alltid finns halva ekliptikan över horisonten så syns även i regel hälften av djurkretsens stjärnbilder. I nordväst har Oxen precis gått ner. Halvhögt i västnordväst hittar vi Tvillingarna med de ljusa stjärnorna Castor och Pollux. Kräftan, som befinner sig halvhögt i väster, är en stjärnbild med bara svaga stjärnor. Lite högre upp i sydväst passerar ekliptikan Lejonet med Regulus. Lejonet går även att hitta med hjälp av Karlavagnen, som finns rakt över ditt huvud mitt i natten (mitt på kartan). Följer vi den röda linjen mot söder så passerar vi ytterligare en av djurkretsens stjärnbilder: Jungfrun med Spica. Även för att hitta Spica finns det än liten vägvisare. Följer du en tänkt båge från Karlavagnens handtag, så passerar du först en av himlens ljusaste stjärnor – Arcturus i Björnvaktaren. Förlänger du den tänkta båge så träffar man på Spica. I horisontdiset i sydost är Vågen på väg upp och det ända man ser här är än så länge Vågens norra delar. Om du tittar mot norr, så får du vrida kartan med 180 grader. Du ser att Karlavagnen (en del av Stora Björnen) finns rakt över ditt huvud (mitt på stjärnkartan). Den svaga gula linjen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. Cassiopeja eller himlens ”W” hittar du nästan nedanför Polstjärnan i norr. I öster kan du hitta Sommartriangeln, som består av Deneb i Svanen, Vega i Lyran och Altair i Örnen. Lågt över horisonten i söder eller sydväst kan du försöka hitta Bägaren och Korpen.

Planeter: Jupiter mot söder nära Spica
Månen över horisonten mitt i natten: 1:e till 15:e och 30:e – se även under rubrik månen.

Åter till toppen

---

Solen

Solen lämnar Fiskarna den 18 april och fortsätter norrut genom Väduren. Solens deklination ökar med ca 10 grader och den står redan ca 15 grader norr om himmelsekvatorn i slutet på månaden.

Därmed kommer solen allt högre upp över horisonten när den passerar i söder, i slutet på april ca 46 grader strax före kl 13. Solens uppgångar sker allt tidigare. I början på månaden kommer den strax före halv sju över horisonten, i slutet redan vid 05-tiden. Solnedgångarna förskjuts också en bra bit – från ungefär kl. 19:30 till kl. 20:45.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går upp i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar när solen går ner i norra Europa denna månad. Du kan följa förändringen under månadens lopp.

Den animerade grafiken Grafiken visar dagens längd i timmar och minuter för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagens längd definieras som den tid som solen befinner sig över horisonten, dvs. tiden från soluppgång till solnedgång. Beräkningarna avser solens överkant – alltså från första till sista solstråle vid en ideal horisont.

Den animerade grafiken Grafiken visar antal timmar och minuter med dagsljus för norra Europa. Du kan följa förändringen under månadens lopp. Dagsljus är enligt den astronomiska definitionen den tiden som solen befinner sig högre än -6 grader på himlen. Rent praktiskt ät det tiden som solen befinner sig över horisonten plus tiden som den borgerliga gryningen och den borgerliga skymningen varar. Just vid den borgerliga skymningens slut och den borgerliga gryningens början befinner sig solen 6 grader under horisonten. Det är fram till dess eller från och med då man i allmänhet har tillräckligt med ljus ute för att man ska kunna läsa en bok utan att behöva använda sig av andra ljuskällor.
Man har alltså alltid en längre tid med dagsljus än tiden som solen befinner sig över horisonten.

Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa

Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året

Åter till toppen

---

Skymning, gryning och månsken

Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.

Skymning, gryning, månljus och mörka nätter: Diagrammet visar när solen går ner (röda pilar neråt) och hur himlen blir mörkare under kvällen. Tidpunkterna för den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen har markerats med ljusblå/mellanblå/mörkblå punkter. Man ser också vilka nätter som är helt mörka och vilka nätter som lyses upp av månen. Mest påtagligt blir det förstås vid fullmåne. Diagrammet visar också hur det blir ljusare på morgonen – när den astronomiska, nautiska och borgerliga gryningen börjar och när solen slutligen går upp (röda pilar uppåt). Månens upp- och nedgångar har markerats med vita pilar. Månens faser har ritats in för varannan dag just vid tidpunkten då den passerar i söder. Dagarna däremellan anges istället höjden över horisonten när den passerar som högst i söder.
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här.

Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid – det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror på hur pass brant solen går ner vid horisonten – alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.

Skymningens och gryningens varaktighet: Diagrammet visar skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter och gäller för Norrköpings breddgrad, dvs. ungefär 58,6 grader nordlig latitud för en månad åt gången. Datum anges uppe och nere i grafiken och timmar och minuter till höger och vänster. Man skiljer mellan den borgerliga, nautiska och astronomiska skymningen / gryningen. Den borgerliga/nautiska/astronomiska skymningen/gryningen slutar/börjar ca 40 minuter/ 1 timme 30 minuter/ 2 timmar 30 minuter efter solnedgången/före soluppgången i början på månaden. I slutet på månaden ökar varaktigheten till 50 minuter för den borgerliga gryningen och skymningen och till 2 timmar för den nautiska gryningen och skymningen. Den astronomiska skymningen övergår i gryningen efter den 25:e, dvs. den slutar aldrig mer för att solen inte längre når 18 grader under horisonten.

Samma som ovan fastän för hela året 2017. Skymningen (och samma gäller även för gryningen) varar längre på vintern än på våren. detta har att göra med solens flackare vinkel när den går ner (upp). Skymningen är som kortast på senvintern och tidiga våren. Lägg märke till att den astronomiska skymningen (gryningen) är som kortast redan vid månadsskifte februari/mars med ca 2 timmar och 15 minuter. Däremot är den borgerliga skymningen/gryningen som kortast först i mitten på mars (och inte vid vårdagjämningen heller!) med ca 40 minuter. Mellan vårdagjämning och höstdagjämning ser du en vit yta – det är tiden då natten är kortare än 12 timmar eller halva natten är kortare än 6 timmar. Denna yta har sitt minimum vid sommarsolstånd med ca 2 timmar och 50 minuter – så i Norrköping är årets kortaste natt ungefär 5 timmar och 40 minuter lång. Du ser att den astronomiska skymningen är lika lång som halva natten i slutet på april. Då övergår den direkt i den astronomiska gryningen och slutar således inte längre. Det samma händer med den nautiska skymningen i mitten på maj. Den ända skymningen som fortfarande slutar på sommaren är den borgerliga. Den varar som längst ungefär 1 timme och drygt 20 minuter vid sommarsolstånd. Därefter blir nätterna längre igen och den nautiska skymningen börjar och slutar igen i slutet på juli och den astronomiska i mitten på augusti. Vid månadsskifte september/oktober varar den borgerliga skymningen/gryningen som kortast, medan den astronomiska är som kortast först i mitten på oktober. Därefter blir skymningen och gryningen sakta längre och når sitt andra maximum vid vintersolstånd (borgerlig skymning ca 55 minuter, astronomisk skymning ca 2 timmar och 40 minuter.

Skymningens och gryningens varaktighet i timmar och minuter för norra Europa under innevarande månad. Den varierar inte bara med tiden utan även med breddgraden. Rent allmänt sett så varar skymningen och gryningen längre ju längre norrut man befinner sig.

Åter till toppen

---

Månen

2017-04-03  kl. 20:40  Första kvarteret
2017-04-11  kl. 08:08  Fullmåne
2017-04-19  kl. 11:57  Sista kvarteret
2017-04-26  kl. 14:16  Nymåne

2017-04-15  kl. 12:05  405.478,7 km  fjärmast
2017-04-27  kl. 18:17  359.329,1 km  närmast

2017-04-24  kl. 05:13  sista visibilitet – tveksam – kikare behövs nog (hm -0,1°/hs -1,4°)
2017-04-27  kl. 21:09  första visibilitet (hm 3,7°/ hs -4,4°)

Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
|Malmö|Göteborg|Visby|Karlstad|Stockholm|Idre|
|Sundsvall|Östersund|Storlien|Umeå|Luleå|Kiruna|

Månens faser, upp- och nedgångar: Grafiken visar månens fas för varje dag i månaden. Datumet anges uppe till vänster i varje ruta. Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder i Norrköping. Klockslag till det anges nedanför månen. Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna – som t.ex. Gem för Gemini – Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) – men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet). Månens belysta andel i procent anges ovanför månen. Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan. När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner – väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°). Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen – jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del – liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.

Månens position på himlen under hela dygnet: Vill du veta om och var du kan hitta månen? Här får du svaret. Ett diagram som anger för varje dag och klockslag var månen finns (åt vilket väderstreck den står och hur högt över horisonten den befinner sig och vilken månfas vi har). Datum anges till höger och vänster och klockslag ovanför och nedanför i svensk sommartid.

Grafiken visar månfaserna för varannan dag precis vid tidpunkten då månen passerar i söder. Dagarna däremellan anges höjden över horisonten när den står mot söder – 0 grader skulle betyda att månen då står precis vid horisonten och 90 grader att den skulle befinner sig rakt ovanför ditt huvud. Månen når dock inte dessa extremvärden i Norrköping när den passerar i söder, som du kan se. Värdena pendlar mellan ca 12 och 50 grader – så ibland drar månen ungefär samma bana på himlen som solen på sommaren och ibland samma bana som solen på vintern – fastän allt detta under en månad.
Det du kan se är att månen passerar ungefär 50 minuter senare i söder varje dag och att den då också kan luta en del – beroende på om den är på väg mot nordligare eller sydligare trakter i djurkretsen.

Månens position efter solnedgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga skymningens slut. Höjden över horisonten anges i grader till vänster i grafiken och väderstrecken hittar du längs horisonten. En höjd på 10 grader uppfattas i allmänhet som en bra bit över horisonten, 30 grader som halvhögt på himlen och 60 grader som mycket högt. I norra Sverige står månen i vanliga fall lägre över horisonten (gäller väderstreck från öster över syd till väst) och för platser söder om Norrköping gäller att månen står i regel något högre över horisonten.

Månens position när det är som mörkast mitt i natten: Grafiken visar månens position på himlen när det är som mörkast, dvs. när solen står som djupast under horisonten i norr mitt i natten – om du skulle vara vaken då…

Månens position före soluppgången: Grafiken visar månens position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Du ser hur månen hamnar en bra bit längre åt vänster (österut) på himlen morgon efter morgon.

Åter till toppen

---

Merkurius

Elongationen når 19,0° kring den 1/4 (i samband med den största östliga elongationen). Vinkelavståndet till solen minskar till 1,6° kring den 20/4 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 16°V fram till slutet av månaden.
|19°Ö 1/4|18°Ö 6/4|14°Ö 11/4|7°Ö 16/4|2°V 21/4|9°V 26/4|16°V 1/5|
Merkurius i undre konjunktion med solen den 19/4 kl. 21.32 men passerar 1,86° norr om den.
Ljuststyrkan avtar från mag -0,2 i början av månaden till +6,5 kring den 20/4 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till +2,5 fram till slutet av månaden.
|-0,2 1/4|+0,8 6/4|+2,3 11/4|+4,4 16/4|+6,4 21/4|+4,1 26/4|+2,5 1/5|
Fasen minskar från 43% i början av månaden till 0,1% kring den 20/4 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 10% fram till slutet av månaden.
Planetskivan till 25% belyst den 6/4 (avtagande).
Skenbara diametern ökar från 7″ i början av månaden till 11,8″ kring den 23/4 (i samband med undre konjunktionen med solen) och minskar något fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Väduren|21/4|Fiskarna|
|prodgrad fram till den 10/4 kl. 02 – då stillastående, därefter retrograd|
Deklinationen ökar från +14° i början av månaden till +16,1° kring den 9/4 och minskar till +8° fram till slutet av månaden.
Merkurius når dess största nordliga ekliptikala läge den 9/4 kl. 00 med +3,17° och den passerar ekliptikan söderut den 26/4 kl. 05.

Merkurius skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Diagrammet för att snabbt kunna se om planeten i fråga är synlig för blotta ögat (grönt) eller inte (rött). Grafiken gäller för en månad och för norra Europa från 52 till 72 graders nordlig latitud. Du kan kolla enkelt om en planet även syns på dina breddgrader om du nu inte råkar bo just i Norrköping… Titta längs breddgraden du bor på. I början på månaden syns Merkurius halvbra från stora delar av landet. Halvbra betyder att vana observatörer kan hitta den solnära planeten ganska lätt medan det blir lite svårare för nybörjare. Jämför man hur Merkurius syns från Sverige under olika förhållanden så skulle denna kvällsapparition få 10 utav 10 stjärnor – en bättre kvällsvisibilitet kan det knappast bli.

Grafiken visar himlen mot västnordväst drygt en timme efter att solen har gått ner. Alldeles i början av månaden finns Merkurius en bit över horisonten. Den solnära planeten blir tyvärr snabbt ljussvagare och närmar sig vartefter allt mer horisonten. Någon gång runt eller efter den 5 april blir solsystemets innersta planet redan osynlig igen.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen går ner (röda pilar) och när Merkurius går ner (ljusblå pilar). Den solnära planeten går ner senare än solen fram till den 20:e. Som bäst syns den alldeles i början på månaden. Som jag skrev redan tidigare, så har jag genomfört några ändringar i visibilitetsdiagrammen jämfört med tidigare. För att dessa diagram och diagrammen för norra Europa ska matcha varandra så har jag infört samma 5 klasser även här – osynlig, dålig, halvbra, bra och mycket bra – även här. ”Bästa observationstiden” har ritats ut med markeringar i röd färg (fortfarande eller redan osynlig för blotta ögat), orange (dålig eller svårt synlig för blotta ögat – eller objektet syns bara vid mycket bra väderförhållanden), gul (halvbra), ljusgrön (bra) och mörkgrön (mycket bra).
Ta vi t.ex. den 1 april: Solen går ner ungefär kl. 19:37 (↓). Kl. 19:43 befinner sig Merkurius fortfarande 15 grader över horisonten – en första mörka prick utav tre i denna rad (•). Strax efter kl. 20 blir Merkurius under bra förhållanden synlig för blotta ögat. Ca kl. 20:18 står solen 6 grader under horisonten – ljusblå prick (•) och strax därefter befinner sig Merkurius fortfarande 10 grader över horisonten (andra mörka prick •). Mellan kl. 20:55 21:20 syns Merkurius halvbra – den är då lätt att hitta för vana observatörer men även nybörjare har en god chans för att hitta den. Bästa tiden har märkts med en gul prick strax efter kl. 21 (•). Det är då den solnära planeten befinner sig enbart 5 grader över horisonten (•). Samtidigt slutar den nautiska skymningen (mellanblå prick •). Därefter försvinner Merkurius sakta i horisontdiset. Ungefär strax efter kl. 21:30 blir den osynlig och vid 21:50 går den ner (↓). Den astronomiska skymningen slutar strax efter kl. 22 (•).

Grafiken visar himlen mot väster och västnordväst på kvällen den 1:e kl. 21:10. Merkurius syns nära horisonten. Nästan rakt ovanför den hittar du Hamal – Vädurens ljusaste stjärna. En bit till vänster om den finns Mars och följer du linjen Merkurius – Mars så hamnar du ungefär vid Plejaderna (Sjustjärnorna). Eller så kan du göra det omvända: För att du ungefär ska veta var du ska leta efter Merkurius följer du en tänkt linje från Plejaderna ner till Mars och vidare mot horisonten – lite till höger därom finns den!

Åter till toppen

---

Venus

Elongationen ökar markant från 13°V till 40°V.
|13°V 1/4|19°V 6/4|25°V 11/4|30°V 16/4|34°V 21/4|37°V 26/4|40°V 1/5|
Ljuststyrkan ökar från mag -4,2 i början av månaden till -4,7 kring den 26/4 och avtar lite grann fram till slutet av månaden.
Fasen ökar tydligt från 2% till 27%.
Skenbara diametern minskar markant från 58″ till 38″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Fiskarna|
|retrograd fram till den 13/4 kl. 01 – då stillastående, därefter prograd|
Deklinationen minskar från 7° i början av månaden till +1,6° kring den 28/4 och ökar en aning fram till slutet av månaden.
Venus passerar +1,59° norr om vårdagjämningspunkten den 29/4 kl. 23.19.

Venus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Venus är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Venus syns dålig eller halvbra – och den syns bättre ju längre söderut man befinner sig och inte alls längst i norr.

Grafiken visar himlen mot öster strax innan solen går upp (ca 20 minuter före soluppgången). Trots att Venus lyser starkt så syns den inte så där bra framför en ganska ljus himmel och dessutom ganska lågt över horisonten –som bäst 6 grader över horisonten i början på månaden.

---

Visibilitetsdiagrammet visar när Venus går upp (ljusblå pilar som pekar uppåt) och när solen går upp (röda pilar som pekar uppåt). Bästa observationstiden har markerats med gula prickar (morgonstjärnan är halvbra synlig) och den förskjuts från strax före kl. 06.00 i början på månaden till ungefär 04:45 i slutet. Som du kanske ser så antyds det också att Venus ska kunna ses även ett tag efter att solen har gått upp.

På grafiken ovan visas Venus och månskärans position på himlen på morgonen den 24:e kl. 05:30. Månens tunna skära befinner sig då nära horisonten lite lätt snett nere till vänster om Venus. Men ärlig talat tror jag inte att månens skära går att hitta utan optisk hjälpmedel… Himlen är alldeles för ljust och solen har vid det här laget redan gått upp.

Åter till toppen

---

Mars

Elongationen minskar från 34°Ö till 26°Ö.
Ljuststyrkan sjunker från mag +1,5 till +1,6.
Fasen ökar från 96% till 98%.
Skenbara diametern är runt 4″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Väduren|12/4|Oxen|14/4|Väduren|14/4|Oxen|
|prograd|
Deklinationen ökar från +17° till +22°.

Mars skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Mars är synlig för blotta ögat eller inte från norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Mars syns till en början halvbra från större delen av landet men den blir allt svårare att observerar. I slutet av månaden är den osynlig norr om Mälardalen och dålig synlig söder därom.

Grafiken visar Mars position på himlen mot västnordväst vid den nautiska skymningens slut (ca 1 timme 45 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Mars befinner sig allt närmare horisonten samtidigt som den blir sakta ljussvagare. För de flesta blir det svårt att hitta vår röda grannplanet efter mitten av månaden. Vid månadsskifte april/maj blir den osynlig.

Visibilitetsdiagrammet visar när solen (röda pilar) går ner och när Mars (ljusblå pilar) går ner denna månad. Mars går ner ungefär kl. 23:15 i början på månaden och ca kl. 23:30 i slutet. Vår yttre grannplanet börjar bli synlig vid bra förhållanden strax efter den borgerliga skymningens slut. 1 ½ timmar efter solnedgången (i mitten av månaden 2 timmar efter att solen har gått ner) syns den ganska bra ungefär fram till 22:30. Ungefär en halv timme innan Mars går ner bleknar den i horisontdiset. Bästa observationstiden för blotta ögat har markerats med gula eller orangefärgade prickar. Den förskjuts från ca kl. 21:45 till 22:30.

Grafiken visar himlen mot västnordväst på kvällen den 28:e kl. 22:00. I skymningen syns månens skära ganska lätt. Direkt till höger om den finns Oxens ljusaste stjärna Aldebaran. En bit längre till höger snett ovanför går det att se Mars med lite tur. Betelgeuse i Orion syns en bra bit till vänster om månen – lite högre upp.

Åter till toppen

---

Jupiter

Elongationen ökar från 172°V i början av månaden till 178,4° kring den 7/4 (i samband med oppositionen) och minskar till 155°Ö fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan ligger runt mag -2,5.
Fasen maximal 99,8% kring den 1/5.
Skenbara diametern ökar i början på månaden en aning till 44,2″ kring den 8/4 (i samband med oppositionen) och minskar något fram till slutet av månaden.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Jungfrun|
|retrograd|
Jupiter står i opposition med solen den 8/4 kl. 12 och befinner sig som närmast jorden den 8/4 kl. 22 med 4,4549 astronomiska enheter.
Deklinationen ökar lite grann från -6° till -5°.
Jupiter når dess största nordliga ekliptikala läge den 6/4 med +1,58°.

Jupiters skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Jupiter är synlig för blotta ögat eller inte i norra Europa. Rött betyder nej, grönt betyder ja, mörk grönt – du kan inte missa den. Jupiter syns i mycket bra från hela landet i början på månaden och förhållanden försämras något i Norrland.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot västsydväst vid den borgerliga gryningens början (ca 45 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter är då sakta på väg ner.

Grafiken visar Jupiters position på himlen mot sydost och söder vid den nautiska gryningens slut (ca 1 timme och 45 minuter efter att solen har gått ner). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Jupiter når allt högre upp över horisonten på kvällshimlen under månadens lopp.

 

Visibilitetsdiagrammet visar när Jupiter går upp (ljusblå pilar) och när solen går upp (röda pilar). Gasjätten går upp vid kl. 20 i början på månaden och vid solnedgången några dagar senare. Solsystemets största planet syns i princip hela natten och den går ner på morgonen. Som högst passerar den 26 grader över horisonten i söder vid kl. 01:30 i början på månaden och strax efter kl. 23 i slutet. Det är också då den lyser klarast (bortsett från perioden alldeles i slutet på månaden).

Grafiken visar himlen mot sydsydost på kvällen den 10:e kl. 23:00. Månen står mycket nära Jupiter som i sin tur står snett ovanför Spica – Jungfruns ljusaste stjärna.

Grafiken visar en förstoring på ett utsnitt på himlen mot söder runt Jupiter mitt i natten – kl. 00.20 för att vara exakt. Månen står då som ungefär närmast Jupiter. Månens diameter och avståndet till solsystemets största planet visas skalenlig. Det ryms två fullmånar mellan Jupiter och månen.

Åter till toppen

---

Saturnus

Elongationen ökar markant från 104°V till 133°V.
Ljuststyrkan ökar från mag +0,4 till +0,3.
Skenbara diametern ökar något från 17″ till 18″.
Skenbara rörelsen framför stjärnhimlen:
|Skytten|
|prodgrad fram till den 6/4 – då stillastående, därefter retrograd|
Deklination runt -22°.
Saturnusringarnas öppning minimal med +26,43° kring den 14/4.

Saturnus skenbara bana framför stjärnhimlen denna månad.

Grafiken visar om Saturnus är synlig för blotta ögat i norra Europa eller inte. Rött betyder nej, grönt betyder ja. Saturnus halvbra eller bra från södra Sverige men förblir osynlig från mellersta Sverige och längre norrut.

Animeringen visar Saturnus position på himlen mot sydsydost vid den nautiska gryningens början (ca 1 timme och 45 minuter innan solen går upp). Det är tidpunkterna som markerats med mellanblå prickar i visibilitetsdiagrammet nedan. Ringplaneten hittar du då nästan på samma ställe under hela månaden.

Visibilitetsdiagrammet visar att Saturnus går upp tidigare än solen – i början på månaden ungefär kl. 02:45 och i slutet kl. 00:45. Saturnus syns ungefär mellan kl. 03:15 och kl. 05:30 i början på månaden och mellan kl. 01:15 och kl. 04 (möjligen fram till strax efter kl. 04:30) i slutet.

Grafiken visar himlen mot sydsydost och söder på morgonen den 17:e kl. 04:00. Månen finns snett ovanför till vänster om Saturnus. En bra bit till höger närmare horisonten hittar du Antares – Skorpionens ljusaste stjärna.

Åter till toppen

---

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.

---

Hitta rätt direkt
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen | Stjärnkarta | Solen | Skymning och gryning | Månen | Merkurius | Venus | Mars | Jupiter | Saturnus | Uranus och Neptunus | Planeternas utseende och lysande