Vintersolståndet 2023

Den astronomiska vintern börjar

Den 22 december 2023 börjar vintern enligt kalendern, dvs. den astronomiska vintern. Den meteorologiska vinterperioden började redan den 1 december, dvs. för statistikens skull sammanfattar man de tre månaderna december, januari och februari till vintermånaderna.

Vintersolståndet är en tidpunkt, inte en dag

Kring vintersolståndet är dagarna som kortast och nätterna som längst på norra halvklotet. Tittar man i olika almanackor så ser man att vintersolståndet inträffar den 22 december kl. 04:27. Det är alltså inte en dag som avses, utan en tidpunkt. Det är tidpunkten då jorden passerar en speciell punkt på sin bana runt solen, nämligen den där jordens södra halvklot lutar mest fördelaktigt mot solen. (Det är åtminstone definitionen som vi har lärt oss. Men tidsuppgifterna, som räknas fram av astronomerna och som sprids även här på min sida, baserar dock på en annan definition och den bygger inte på solens sydligaste position!)

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd

Vid vintersolstånd lutar jordens södra halvklot mest fördelaktig mot solen, vid sommarsolstånd är det tvärtom – då lutar jordens norra halvklot mest fördelaktig mot solen.

Bilden nedan visar hur det ser ut om man tittar från solen mot jorden. Då behöver rotationsaxeln inte nödvändigtvis pekar mot solen; det gör den bara vid sommar och vintersolstånd.

Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning

Den ljusblå pilen anger jordens färdriktning runt solen. Den mindre mörkblå pilen över Afrika anger jordens rotationsriktning. Den stora gula pilen anger varifrån solstrålarna kommer (grafiken visar jorden sedd från solen och därmed kommer solstrålarna från det hållet du tittar på bilden…). Solen drar en bana rakt över den gul prickade linjen – vid vintersolståndet längs den södra vändkretsen som ligger ca 23,5 grader söder om ekvatorn. Den grå linjen föreställer ekvatorn, de röda vändkretsarna och de orange färgade linjerna föreställer Polcirklarna.

Vilken tidsangivelse är korrekt?

Beroende på vilken källa du använder kommer du att hitta bland annat följande förslag:
den 22:e kl. 03:27, 03:28, 04:27, 04:28
Men vilken tidsangivelse är den korrekta som gäller för oss i Sverige? (samma gäller för Norge, Danmark och alla andra länder i samma tidszon; i Finland får man lägga till en timme!)

Det korta svaret är kl. 04:27 svensk normaltid då det inträffar vintersolståndet enligt astronomernas definition.

Årets längsta natt och årets kortaste dag

Årets längsta natt

I och med att vintersolståndet infaller på morgonen den 22:e så är det enkelt att avgöra vilken natt som är längst – det är förstås just natten mellan den 21:e och 22:e.

Årets kortaste dag

I år är det också enkelt att avgöra vilken dag som är kortast: Det är den 22 december i och med solen står som sydligast på morgonen den 22:e.

Inträffar vintersolståndet alltid 21:e eller 22 december?

Sedan många decennier tillbaka har vintersolståndet inträffat antingen den 21:e eller 22 december. Att det infaller den 22:e blir dock allt mer sällsynt och sker en sista gång 2047. Därefter inträffar vintersolståndet alltid någon gång under den 21 december. 2084 är det premiär för den 20 december under förutsättning att vi behåller samma normaltid eller vintertid även då.

Dagens längd i timmar och minuter i norra Europa

I år är alltså den 22 december årets kortaste dag. Här ser du hur pass många timmar den varar:

Dagens längd i timmar och minuter över norra Europa den 22 december 2023

Grafiken visar dagens längd, dvs. antal timmar och minuter som solen befinner sig över horisonten. I Sverige är dagen som längst längs Skånes sydkust, där solen står lite drygt 7 timmar över horisonten. Ju längre norrut man kommer, desto kortare är dagen och i landets nordligaste del går kommer solen överhuvudtaget inte upp över horisonten. Lägg märke till att solen visar sig även en bit norr om polcirkeln (i alla fall rent teoretiskt om man har en ideal horisont mot söder). Det beror på att solskivan inte är en punkt utan än yta och att jordens atmosfär bryter solstrålarna så att den fortfarande syns trots att den befinner sig en liten bit under horisonten.

Antal timmar med dagsljus

I regel är det dock ganska ljust även en bra stund före soluppgången och efter solnedgången. Enligt astronomerna räknas som dagsljus även den perioden som solen befinner sig mindre än 6 grader under horisonten. Den tiden adderas med andra ord till den tiden som solen befinner sig över horisonten.

Antal timmar med dagsljus över norra Europa den 22 december 2023 (dagen då vintersolståndet inträffar)

Det är alltså i praktiken den tiden som går mellan den borgerliga gryningens början till den borgerliga skymningens slut. Det är precis det som grafiken visar. Således har vi alltid fler timmar med dagsljus än själva dagen – som räknas bara från soluppgång till solnedgång. Som du ser så har man även i Kirunatrakten drygt 5 timmar med dagsljus, trots att solen inte kommer över horisonten. Längst i söder har man drygt 8 1/2 timmar dagsljus på årets kortaste dag.
Detta gäller förstås bara vid rätt klart väder. Vid mulet kan det ju vara ganska mörkt och trist även mitt på dagen…

Jordens avstånd till solen och årets tidigaste solnedgång

Lite mer kuriosa: Jorden befinner sig nu nästan närmast solen på sin elliptiska bana. Den står som allra närmast solen i början på januari.
Den tidigaste solnedgången infaller inte med vintersolståndet utan i södra Sverige ungefär en vecka tidigare – solnedgångarna försenas alltså redan vid vintersolståndet. Men som kompensation inträffar årets senaste soluppgång först efter julhelgen.