Inhållsförteckning
Stjärnhimlen i mitten på månaden
Stjärnkartan är en så kallad fisheye-projektion – den visar alltså hela himlen på en gång. Kanten motsvarar horisonten och mittpunkten motsvarar punkten på himlen som befinner sig rakt över ditt huvud (zenit). Vid kanterna visas väderstreck – norr (N), öster (Ö), söder (S) och väster (V). Så som kartan publiceras här visar den stjärnhimlen mot söder – precis så som du ser himlen när du tittar mot söder. Tittar du mot väster så måste du rotera kartan ett kvarts varv medsols så att ”V” hamnar i underkanten av grafiken och så vidare.
Huvudkartan gäller i mitten av månaden mitt i natten. Längre ner kan du hitta ytterligare några stjärnkartor. Beroende på årstid finns det kartor som gäller mitt i månaden vid den borgerliga/ nautiska/ astronomiska skymningens slut och vid den astronomiska/ nautiska/ borgerliga gryningens början. Så på vintern finns det ytterligare sex kartor, på sommaren bara två.
- Kartan gäller egentligen för en viss tidpunkt och en viss plats. Den kan dock i många fall användas även en bit norr och söder om platsen som den egentligen är avsedd för.
- Den kan också användas i början på månaden fast då en timme senare och i slutet på månaden fast då en timme tidigare.
- Observera att månens och planeternas positioner bara gäller det datumet och klockslaget som visas nedanför stjärnkartan.
Den rödprickade linjen är ekliptikan – solens skenbara bana framför stjärnhimlen. Ekliptikan går genom 13 stjärnbilder varav 12 stycken är kända som djurkretstecken. Det är jordens omloppsbana projicerad mot himlen. Längs ekliptikan brukar man hitta månen och planeterna. Den vitprickade linjen är himmelsekvatorn - det är jordens ekvator projicerad på himlen.
Men vi börjar med ett av de mest kända stjärnbilderna - Karlavagnen – som är en del av Stora Björnen. Du hittar den högt uppe på himlen mot öster och du får vrida kartan motsols med 90 grader. Handtaget pekar neråt mot horisonten. Följer du dess krökning så hamnar blicken på Björnvaktarens ljusaste stjärna Arcturus. Utifrån Karlavagnen hittar du också Polstjärnan som står rakt i norr. Den gula linjen visar vägen mot Polstjärnan som finns i Lilla björnen. Om man ska hitta sig till rätta på stjärnhimlen så kan det vara en bra idé att fortsätta att utgå från Karlavagnen. Som de två andra gula linjerna antyder så kan du hitta en av djurkretsens stjärnbilder – Lejonet med dess ljusa stjärna Regulus mot sydost. Kräftan med sina svaga stjärnor är lite svårare att hitta och kanske ingenting för nybörjare. Högt över horisonten mot söder går det inte att missa tvillingparet Castor och Pollux i Tvillingarna. Följer vi ekliptikan mot solens skenbara rörelse genom djurkretsen så hittar vi Oxen med dess ljusa stjärna Aldebaran (Oxens ögat) och den kända stjärnhopen Sjustjärnorna (Sjusyskon eller Plejaderna). Nedanför Tvillingarna och Oxen hittar du ytterligare en välkänd stjärnbild: Orion. Himlens jägare befinner sig mot sydväst och dess skärp – de tre stjärnorna på rad – ligger ganska nära himmelsekvatorn. De tre pekar också mot Sirius - himlens ljusaste stjärna i stjärnbilden Stora Hunden. Sirius brukar blinka och byta färg i klara kalla vinternätter - en effekt som uppstår i vår atmosfär på grund av stora temperaturkontraster.
[php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=sky&solh=06&plats=nk&storlek=250"] | [php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=gry&solh=06&plats=nk&storlek=250"] |
[php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=sky&solh=12&plats=nk&storlek=250"] | [php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=gry&solh=12&plats=nk&storlek=250"] |
[php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=sky&solh=18&plats=nk&storlek=250"] | [php slug=starmaps param="aktuellmanadar=yyyymm&skygrymid=gry&solh=18&plats=nk&storlek=250"] |
Månens och planeternas färd på stjärnhimlen
Fyra stjärnkartor visar himlens stjärnbilder en bit söder och norr om himmelsekvatorn med deras officiella gränser (streckade linjer). Det används astronomernas koordinatsystem med rektascension (avståndet från vårdagjämningspunkten – motsvarande longitud på jorden och avståndet från nollmeridianen) och deklination (avståndet från himmelsekvatorn, motsvarande latitud på jorden och avståndet från ekvatorn). Projektionen motsvarar den som används i en del kartböcker med himlens stjärnbilder.
Varje stjärnkarta täcker ett område som månen passerar under 8 dygn. På detta sätt kan hela månens färd framför stjärnhimlen under hela månaden visas med fyra kartor.
Månens position har ritats in för varje dag. Den gäller antingen på kvällen (k), på natten (dubbla datum), på morgonen (m) eller mitt på dagen – beroende på när månen skulle kunna ses som bäst. Positionerna för de ljusa planeterna och solen har ritats in för hela månaden. Den aktuella positionen då månen står som närmast en planet har ritats in med en tjockare prick och har försetts med namnet på planeten. Det är just då det kan bli vackra konjunktioner.
- Kartorna har försetts med olika bakgrundsfärger. De blir därmed en kombination av himmelskarta och visibilitetsdiagram. Stjärnor och stjärnbilder på mörkgrå bakgrund syns definitivt inte och befinner sig för nära eller under horisonten när solen står under horisonten. Även skymningen och gryningen antyds genom ljusa färger. Stjärnor som syns bra ska finnas framför en mörkblå bakgrundsfärg.
- Kartorna är en kompromiss. De ska gälla i en månad – men observationsmöjligheterna variera förstås en del under månadens gång. Bakgrundsfärgen, som står för visibiliteten, gäller exakt vid det datumet som anges intill månen (alltså i en smal lodrätt remsa runt månen).
- Även det grå/svarta området är en kompromiss - den gäller för rätt ljusa stjärnor. De allra ljusaste objekten (som månen och Venus) syns ibland även när de befinner sig i det grå/svarta området. För svaga stjärnor skulle det grå/svarta området vara ännu större.
1-8 januari 2022
• • •
9-16 januari 2022
• • •
17-24 januari 2022
• • •
24-31 januari 2022
Planeternas rörelse nära solen – dag för dag
Den animerade grafiken visar hur det egentligen skulle se ut om man gjorde en karta för varje dag under hela månaden. Här ser du hur det grå/svarta området flyttas tillsammans med solen och hur månen och planeterna rör på sig. Alla objekt till höger om solen syns på morgonen och de till vänster på kvällen. Du ser hur stjärnorna försvinner i skymningsljuset och hur de dyker upp i gryningen.
Planeternas rörelse mittemot solen – dag för dag
Den animerade grafiken visar hur det ser ut mittemot solen. Det som syns mitt i grafiken passerar himlen i söder precis när solen står som lägst under horisonten i norr mitt i natten. Allt i den vänstra delen av grafiken syns bättre på efternatten och morgonen och allt i den högra delen syns bäst på kvällen och förnatten.
Solen
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Skytten|20/1|Stenbocken|
|prograd|
Deklinationen ökar från -23° till -17°.
Solen står som närmast solen den 4/1 kl. 07 med 0,9833 astronomiska enheter.
Solens rörelse framför stjärnhimlen
I januari blir dagarna sakta längre och solnedgångarna försenas med ca 1 timme från strax efter kl. 15 till strax efter kl. 16. Däremot sker soluppgångarna bara 40 minuter tidigare i slutet på januari än i början (strax efter kl. 08 i stället för kl. 08:45).
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Här hittar du animerade kartor för innevarande månad
Vill du kunna se hur tiderna för soluppgången eller solnedgången ändras under pågående månad? Grafiska animationer på solens uppgångar, solens nedgångar, dagens längd och antal timmar med dagsljus för norra Europa för den aktuella månaden finns här (sidan öppnas i en ny flik).
Vill du se en grafisk animation för en särskild månad får du än så länge gå in på de särskilda månadstexterna för 2017 där de gamla ligger kvar – och de skiljer sig inte mycket från år till år.
Här hittar du kartor för innevarande dag:
Kartor som visar dagens soluppgång och solens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens månuppgång och månens nedgång över norra Europa
Kartor som visar dagens och nattens längd samt dagsljus i norra Europa
Kartor som visar dagen tidpunkter för gryningen och skymningen över norra Europa
Du hittar även tabeller för ett stort urval av platser runtom i Sverige med
Solens upp- och nedgångar för hela året
Månens upp- och nedgångar för hela året
Väderstreck för månens upp och nedgång för hela året
Vinkeln (azimut) för månens upp och nedgång för hela året
Tider för den borgerliga gryningen och skymningen för hela året
Tider för den nautiska gryningen och skymningen för hela året
Tider för den astronomiska gryningen och skymningen för hela året
Skymning, gryning och månsken
Ibland är det viktigt att kunna bedöma om det är ljust eller mörkt ute, om månen lyser upp natthimlen eller inte. Det kan du ta reda på här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Mer om hur du tolkar diagrammet kan du få reda här. Eftersom grafiken gäller exakt för Norrköping och förhållanden varierar en hel del i Sverige, finns det samma typ av diagram för ett antal platser runtom i landet – från Malmö i söder till Kiruna i norr.
Skymningens och gryningens varaktighet
Skymningen och gryningen varar olika länge beroende på årstid - det har du säkert lagt märke till. Speciellt på våren och hösten blir det mörkt ganska fort efter solnedgången medan det dröjer mycket längre på Sommaren och faktiskt lite längre även på vintern. Det hela beror till stor del på hur pass brant solen går ner vid horisonten - alltså vinkeln mellan solens dagliga bana på himlen och horisonten.
Så länge varar skymningen och gryningen i Norrköping
• • •
Så länge varar skymningen och gryningen på norra halvklotet under året
Månen
Månens faser
2022-01-02 kl. 19:34 Nymåne2022-01-09 kl. 19:11 Första kvarteret
2022-01-18 kl. 00:48 Fullmåne
2022-01-25 kl. 14:41 Sista kvarteret
Månens extrema avstånd till jorden
2022-01-01 kl. 23:55 358.032,5 km närmast (33,37')
2022-01-14 kl. 10:26 405.804,5 km fjärmast (29,45')
2022-01-30 kl. 08:11 362.252,4 km närmast (32,99')
(geocentriska värden, dvs. för en fiktiv observatör i jordens centrum)
Månens skenbara diameter
Det geocentriska värdet nämns i så gått som alla sammanhang när det skrivs om månens skenbara diameter på himlen. Men detta värde gäller för en fiktiv observatör i jordens centrum. För alla observatörer på jordytan varierar månens skenbara diameter en hel del under dygnets lopp. För ibland befinner vi oss närmare månen och ibland fjärmare – jämförd med den fiktiva observatören i jordens centrum. Befinner sig månen långt norr om himmelsekvatorn då hamnar vi närmare månen större delen av dygnet. Det är tvärtom när månen drar en låg bana över himlavalvet för då är dess skenbara diameter mindre än för en fiktiv observatör i jordens centrum. Hamnar månen nordlig samtidigt som den står som närmast jorden (eller sydlig när den är fjärmast jorden) – får månens lokala skenbara diameter de största extremvärdena.
Månen från Norrköping
Månens positioner, som man hittar i många sammanställningar (så kallade efemerider), är för det mesta geocentriska värden. Det är alltså värden, som gäller för en fiktiv observatör i jordens centrum. Men det är inte bara månens diameter som skiljer sig för en observatör på jordytan från de tabulerade värden som gäller jordens centrum. Sedd från norra Europa hamnar månen en bra bit sydligare - upp till två(!) gånger månens diameter. Utöver månens största diameter hittar du här även månens nordligaste och sydligaste position somt månens högsta och lägsta bana. Värdena är framtagna för Norrköping men de kan ge dig en uppfattning över hur det ser ut från norra Europa.
Månens största diameter (⇒månen närmast Norrköping)
2022-01-01 kl.10:44 33.40' 3% (h☽ 5,4°/ h☼ 7,0°)
2022-01-02 kl.11:27 33.40' 0% (h☽ 4,1°/ h☼ 8,3°)
2022-01-30 kl.10:23 33.03' 5% (h☽ 4,2°/ h☼ 10,8°)
Månens maximala deklination (nordligast)
2022-01-16 kl.21:31 +25°41´12" (h☽ 52,5°/ h☼ -43,3°)
Månens minimala deklination (sydligast)
2022-01-02 kl.12:12 -27°18´20" (h☽ 3,9°/ h☼ 8,5°)
2022-01-30 kl.08:33 -27°14´03" (h☽ 1,4°/ h☼ 2,0°)
Månens största höjd över horisonten mot söder (⇒ högsta bana)
2022-01-15 kl.22:26 h☽ 57,1°/ h☼ -48,4° (+25°38´37")
2022-01-16 kl.23:16 h☽ 57,1°/ h☼ -51,2° (+25°39´51")
Månens lägsta höjd över horisonten mot söder (⇒ lägsta bana)
2022-01-02 kl.11:39 h☽ 4,1°/ h☼ 8,4° (-27°18´10")
2022-01-30 kl.10:24 h☽ 4,2°/ h☼ 10,9° (-27°12´13")
Tidsuppgifterna är i svensk normaltid på vinterhalvåret. På sommarhalvåret antyder * att det är sommartid som används.
Månens största diameter (⇒månen närmast Norrköping)
Här nämns de tillfällen månen blir som störst sedd från Norrköping. I extrema fall kan månen bli upp till 34,0′ stor. Utöver månens diameter nämns månens belysning (andel i % – alltså 100% betyder fullmåne; 0% obelyst och nymåne). Därefter hittar du uppgiften om månens höjd över horisonten och solens höjd.
Månens maximala deklination (nordligast)
Jordens rotationsaxel lutar 23°46′ mot jordens omloppsbana. Månens omloppsbana lutar drygt 5 grader mot jordens. Medan solen når en maximal deklination på +23°46′ i samband med sommarsolståndet varje år, når månen varje månad (åtminstone en gång) sin nordligaste position med maximal deklination. Den varierar dock en hel del. Ibland når månen så långt norrut som +28°43′ och vid andra tillfällen bara +18°09′ (+23°46′ ± 5°17′). Men dessa värden gäller som så ofta bara en fiktiv observatör i jordens centrum. Sedd från Norrköping hamnar månen en bit sydligare och månens nordligaste position pendlar mellan +28°14′ (som 2006 och 2025) och +17°27′ (som 2015). Perioden är 18,61 år.
Månens minimala deklination (sydligast)
Medan solen når en minimal deklination på -23°46′ i samband med vintersolståndet varje år, når månen varje månad (åtminstone en gång) sin sydligaste position med minimal deklination. Den varierar dock en hel del. Ibland når månen så långt söderut som -28°43′ och vid andra tillfällen bara -18°09′ (-23°46′ ± 5°17′). Men dessa värden är geocentriska värden – för en fiktiv observatör i jordens centrum. Sedd från Norrköping hamnar månen en bra bit sydligare och månens sydligaste position pendlar mellan -29°37′ (som 2006 och 2024) och -19°02′ (som 2015). Månen hamnar därmed upp till en grad sydligare än motsvarande geocentriska värdena. Perioden är samma som ovan: 18,61 år.
Månens största höjd över horisonten mot söder (⇒ högsta bana)
Solen drar sin högsta bana på himlen på sommaren i samband med sommarsolståndet. Månen gör det åtminstone en gång i månaden i samband med dess nordligaste position. Tidpunkten avser månens högsta position över horisonten. Det anges också solens höjd vid detta tillfälle och månens deklination.
Månens lägsta höjd över horisonten mot söder (⇒ lägsta bana)
Solen drar sin lägst bana på himlen på vintern i samband med vintersolståndet. Månen gör det åtminstone en gång i månaden i samband med dess sydligaste position. Tidpunkten avser månens högsta position över horisonten i samband med dess lägsta bana. Det anges också solens höjd vid detta tillfälle och månens deklination.
• • •
Månens första och sista visibilitet
Månen är osynlig vid nymåne och i regel en eller ett par dagar före och efter nymåne. Månen börjar sin visibilitet på kvällen som en smal skära som tilltar och den avslutar sin visibilitet på morgonen som en smal skära som avtar.
Mina beräkningar bygger till stor del på denna artikel. Det ska dock tilläggas att resultaten för nordeuropeiska breddgrader kan ifrågasättas ibland. Det är någonting som också författaren Yallop är fullt medveten om. Han skriver i artikeln att det behövs fler observationer från breddgrader norr om 50°n och även observationer som gjordes mitt på dagen och inte enbart i skymningen.
Nu kan man undra när man får tveksamma resultat. Kort sagt: Ju flackare vinkeln mellan linjen solen – månen och horisonten är, ju mer tveksam blir resultaten. Problem dyker upp framförallt på höstkvällar och vårmorgnar. Metoden bygger på att månen befinner sig över horisonten vid och efter solnedgången dagarna efter nymåne. Problemet på skandinaviska latituder är att månen ibland går ner före solnedgången trots att den befinner sig öster om solen. Den passerar då senare i söder än solen, vilket i sin tur skulle leda till en kvällsvisibilitet för att den egentligen också skulle gå ner senare än solen (vilket den också gör på sydligare breddgrader). Men på grund av månens sydliga position drar den en flackare bana på himlen än solen och hinner gå ner före solen i norra Europa. Då fungerar artikelförfattarens metod inte.
Månens första visibilitet på kvällen
2022-01-04 kl.16:05 (h☽ 3,6° / h☼ -5,7° )2022-01-05 kl.16:51 (h☽ 8,5° / h☼ -10,7° )
Månens sista visibilitet på morgonen
2022-01-01 kl.08:17 (h☽ 1,4° / h☼ -3,4° )2022-01-29 kl.07:30 (h☽ 1,8° / h☼ -5,0° )
• • •
Månkalendern – (nästan) allt om månen dag för dag
Månens faser, upp- och nedgångar samt åt vilket håll den gör det, när månen passerar söder och hur högt den då står över horisonten, belyst andel och skenbar diameter samt vilken stjärnbild den befinner sig i – det är sammanfattningsvis det som ingår i kalendern. Grafiken visar förstås också månens fas för varje dag i månaden. Alla uppgifter i denna grafik exakt för Norrköping. Längre ner kan du dock hämta kalendern för ett antal andra platser runtom i landet.
Hämta månkalendern för andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
- Datum anges uppe till vänster i varje ruta.
- Månens fas och lutning gäller exakt när månen passerar söder. Klockslag till det anges nedanför månen.
- Till höger om denna uppgift nämns månens höjd över horisonten och till vänster stjärnbilden som månen befinner sig i. Det används av platsskäl de latinska förkortningarna - som t.ex. Gem för Gemini - Tvillingarna. Månen hamnar inte bara i de 12 kända djurkretstecken utan även i en del kanske mer udda stjärnbilder som t.ex. Sextanten (Sex), Orion (Ori) - men bara i dess allra nordligaste del), Ormbäraren (Oph) eller Valfisken (Cet).
- Månens belysta andel i procent anges ovanför månen.
- Månens skenbara diameter vid denna tidpunkt anges längst uppe till höger i rutan.
- När månen går upp och ner anges längre ner i rutan. Då visas också hur månen lutar just när den går upp eller ner. Nedanför bilderna ser du var månen kommer att gå upp eller ner - väderstreck och azimut i grader (N:-180°/180°, Ö:-90°, S:0°,V:90°).
Åtminstone en gång i månaden passerar månen inte söder under ett helt dygn och vid andra tillfällen sker ingen upp- eller nedgång under ett dygn. Då visas förstås inte detta fenomen och så står det i stället att fenomenet ej inträffar. När det gäller solen är vi vana vid att den först går upp på morgonen, därefter passerar söder på dagen och slutligen går ner på kvällen (i regel i alla fall). Månen gör det vissa dagar. Men eftersom den rör sig runt jorden så sker passagen i söder ungefär 50 minuter senare för varje dag. Detta har till följd att månen kan gå ner först, går upp senare på dagen och inte hinner passera söder alls. Eller så passerar den först söder, går ner och går upp sedan. Längre norrut kan månen till och med går upp eller ner två gånger om dagen men det sker bara ytterst sällan. Månen kan alltså gott och väl gå ner först och upp sedan. Tidpunkten för månens uppgång anges alltså alltid till vänster, tidpunkten för månens nedgång till höger och passagen i söder däremellan ovanför båda dessa uppgifter. Det gäller sedan bara att kolla tiderna och ordna dessa i kronologisk ordning. Det är det fenomenet som sker först med det tidigaste klockslag osv. Diagrammet tar dessutom hänsyn till om himlen i verkligheten är ljus eller mörk. Så ska du enkelt kunna se om månen är lätt eller svårt att hitta. En smal skära syns svårt på dagen eller månen är svårare att upptäcka när den går upp eller ner när himlen är ljus. Däremot syns även månens tunna skära bra när himlen är mörk och då kan du dessutom se jordskenet på månen - jorden reflekterade ljus som lyser upp månens mörka del - liksom fullmånen lyser upp våra mörka nätter.
• • •
Månens position på kvällshimlen
Månens position mitt i natten
Månens position på morgonhimlen
I de flesta grafikerna använder jag de astronomiska symbolerna för planeterna. Anledning till detta är delvis platsbrist och delvis att jag inte vill att namnen ska dominera grafiken alldeles för mycket. För en nybörjare kan det vara lite jobbigt i början att få leta upp symbolernas betydelse – men det handlar för det mesta enbart om följande fem stycken:
Månen, planeterna och ljusa stjärnor nära varandra
Här nämns tillfällen då månen passerar nära planeterna och när planeterna står nära varandra. Det är då det kan blir vackra konstellationer på himlen. Det är också dessa tillfällen då det oftast blir lättare för nybörjare att kunna hitta eller identifiera planeter.
Konjunktioner kallar jag här tillfällen när två eller fler planeter står nära varandra. Det behöver inte vara en konjunktion enligt den klassiska astronomiska definitionen, som kräver att planeterna har samma rektascension eller samma ekliptikala longitud.
Månen nära Mars
Månen nära Merkurius och Saturnus
Månen bildar en triangel med
Merkurius och Saturnus
Månen nära Saturnus
Månen nära Jupiter
Följ månens rörelse
Månen nära Jupiter
Följ månens rörelse
Följ månens rörelse
Månen nära Aldebaran
Månen nära Aldebaran
Månen nära Elnath
Månen nära Elnath
Månen bildar en triangel med
Castor och Pollux
Månen nära Pollux
Månen (nästan) i linje med
Castor och Pollux
Månen nära Regulus
Månen nära Regulus
Månen nära Regulus
Månen nära Spica
Månen nära Antares
Månen nära Antares
Månen nära Venus
Merkurius
Elongationen minskar från 18°Ö i början av månaden till 3,3° kring den 23/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 17°V fram till slutet av månaden.
Elongationen ökar från 18°Ö i början av månaden till 19,2° kring den 7/1 (i samband med den största östliga elongationen) och minskar till 17°V fram till slutet av månaden.
18°Ö 1/1|19°Ö 6/1|19°Ö 11/1|14°Ö 16/1|6°Ö 21/1|7°V 26/1|16°V 31/1|
Ljuststyrkan ökar i början på månaden lite grann till mag -0,7 kring den 2/1 och avtar till +1,2 fram till slutet av månaden.
Ljuststyrkan avtar från mag -0,7 i början av månaden till +5,3 kring den 23/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till +1,2 fram till slutet av månaden.
-0,7 1/1|-0,7 6/1|-0,3 11/1|+0,9 16/1|+3,9 21/1|+4,0 26/1|+1,5 31/1|
Fasen minskar från 78% i början av månaden till 0,8% kring den 23/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 19% fram till slutet av månaden.
Planetskivan till 75% belyst den 2/1 (avtagande).
Planetskivan till 50% belyst den 9/1 (avtagande).
Planetskivan till 25% belyst den 14/1 (avtagande).
Skenbara diametern ökar från 6" i början av månaden till 10,2" kring den 24/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och minskar bara lite fram till slutet av månaden.
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Skytten|2/1|Stenbocken|25/1|Skytten|
|prodgrad fram till den 14/1 kl. 02 - då stillastående, därefter retrograd|
Merkurius i undre konjunktion med solen den 23/1 kl. 03.26 men passerar 3,34° norr om den.
Merkurius står som närmast jorden den 24/1 kl. 21 med +0,6608 astronomiska enheter.
Deklinationen ökar från -22° i början av månaden till -15,9° kring den 20/1 och minskar till -18° fram till slutet av månaden.
Merkurius passerar ekliptikan norrut den 11/1 kl. 08.
Merkurius når dess största nordliga ekliptikala läge den 27/1 kl. 03 med +3,57°.
Merkurius står som närmast solen den 16/1 kl. 00 med 0,3075 astronomiska enheter.
Merkurius rörelse framför stjärnhimlen
Merkurius synlighet i norra Europa
• • •
Merkurius på morgonhimlen
på morgonenGrafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Merkurius på morgonen
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Merkurius på kvällshimlen
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Merkurius på kvällen
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Venus
Elongationen minskar från 13°Ö i början av månaden till 4,8° kring den 8/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 31°V fram till slutet av månaden.
13°Ö 1/1|6°Ö 6/1|6°V 11/1|13°V 16/1|19°V 21/1|26°V 26/1|31°V 31/1|
Ljuststyrkan avtar i början på månaden bara lite till mag -4,2 kring den 15/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till -4,8 fram till slutet av månaden.
Fasen minskar från 2% i början av månaden till 0,3% kring den 8/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och ökar till 15% fram till slutet av månaden.
Skenbara diametern ökar från 61" i början av månaden till 62,8" kring den 8/1 (i samband med undre konjunktionen med solen) och minskar till 49" fram till slutet av månaden.
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Skytten|
|retrograd fram till den 29/1 kl. 09 - då stillastående, därefter prograd|
Venus i undre konjunktion med solen den 8/1 kl. 16.14 men passerar 4,81° norr om den.
Venus står som närmast jorden den 8/1 kl. 10 med +0,2658 astronomiska enheter.
Deklinationen ökar från -19° i början av månaden till -16,2° kring den 26/1 och minskar en aning fram till slutet av månaden.
Venus når dess största nordliga ekliptikala läge den 27/1 kl. 12 med +6,83°.
Venus står som närmast solen den 23/1 kl. 07 med 0,7184 astronomiska enheter.
Venus rörelse framför stjärnhimlen
Venus synlighet i norra Europa
• • •
Venus på morgonhimlen
på morgonenGrafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Venus på morgonen
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Venus på kvällshimlen
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Venus på kvällen
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Mars
Elongationen ökar från 27°V till 37°V.
Ljuststyrkan ökar något från mag +1,5 till +1,4.
Fasen minskar från 98% till 96%.
Skenbara diametern är runt 4".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Ormbäraren|19/1|Skytten|
|prograd|
Deklinationen minskar från -22° i början av månaden till -23,9° kring den 27/1 och ökar lite grann fram till slutet av månaden.
Mars rörelse framför stjärnhimlen
Mars synlighet i norra Europa
• • •
Mars på morgonhimlen
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Mars
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Jupiter
Elongationen minskar tydligt från 50°Ö till 25°Ö.
Fasen ligger runt 100%.
Skenbara diametern minskar något från 35" till 34".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Vattumannen|
|prograd|
Deklinationen ökar från -12° till -10°.
Jupiters rörelse framför stjärnhimlen
Jupiters synlighet i norra Europa
• • •
Jupiter på kvällshimlen
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Jupiter
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Saturnus
Elongationen minskar markant från 31°Ö till 4°Ö.
Ljuststyrkan ligger runt mag +0,7.
Skenbara diametern är runt 15".
Skenbara färd framför stjärnhimlen
|Stenbocken|
|prograd|
Deklinationen ökar något från -18° till -17°.
Saturnus rörelse framför stjärnhimlen
Saturnus synlighet i norra Europa
• • •
Saturnus på kvällshimlen
Grafiken innehåller i regel all information för att du ska kunna få en bra förställning var du kan hitta planeten och hur bra den syns. Till vänster anges höjden över horisonten i grader. Nedanför horisonten anges väderstreck och för vilken plats grafiken egentligen gäller och när – i förhållande till soluppgången eller solnedgången. Denna typ av grafik är i praktiken oberoende av längdgraden och gäller därmed för alla platser som ligger på samma breddgrad som platsen som nämns i grafiken. Utöver det kan den användas oftast en bra bit söder och norr därom. Överst i grafiken anges tiden i minuter eller ett tidsintervall för att det ska underlätta hur länge före soluppgången eller efter solnedgången grafiken gäller. Intervallen blir större ju nordligare man kommer, särskilt på sommaren, då varaktigheten på skymningen eller gryningen varierar som mest under en månad. Prickarnas tjocklek står för ljusheten. Ju större pricken är, ju lättare syns planeten. Ser du inga prickar så ser du inte heller någonting på himlen.
Visibilitetsdiagram för Saturnus
Ännu mer information om diagrammet med praktiska exemplen om hur du använder dem hittar du här.
Här finns diagrammet för ett antal andra platser runtom i landet:
Malmö | Göteborg | Visby | Karlstad | Stockholm | Idre |
Sundsvall | Östersund | Storlien | Umeå | Luleå | Kiruna |
Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i sommartid/normaltid beroende på vilken som gäller.