29 oktober 2023 övergång till svensk normaltid eller vintertid

Natten till den 29 oktober går vi åter igen över till vintertid, som egentligen heter svensk normaltid. Vi får tillbaka timmen, som togs ifrån oss i våras. Klockan 03 på söndagsmorgonen (alltså egentligen på efternatten) ställs klockorna tillbaka en timme. Klockan blir då kl. 02 för andra gången samma natt. Konsekvensen av detta är att det blir ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. En fråga som man kan ställa sig är: Hur många dagar får vi ljusare morgnar? Frågan besvaras längre ner.

En lite längre helg än vanligtvis

Denna helg blir alltså en timme längre för att får tillbaka timmen som vi ”förlorade” i våras. De flesta känner troligen inte av någon större skillnad på söndagsmorgonen. Det enda som säkert många tycker är att ”oj, visst, klockan är ju först så mycket”.
Men sedan kommer de flesta att känna av det på kvällen. När det har blivit mörkt ute och när man har suttit inne ett bra tag med lampan på och sedan tar en titt på klockan – så är det fortfarande sen eftermiddag och inte mitt i natten – trots att det känns så…

En timme mer på morgonen – en timme mindre på kvällen…

För naturen och jorden har tidsomställningen inte den minsta lilla betydelse. Jorden slutar inte bara snurra för att vi vrider på klockan – och knappast snurrar den bakåt i en timme för att vi ska få tillbaka timmen. Natten blir varken kortare eller längre bara för att vi ställer klockan framåt eller bakåt och solen visar sig inte heller längre på himlen.
Men det är vi som får ändrade förutsättningar för vårt vardagliga liv, som styrs av klockan. Vi ska upp senare på morgonen och lägga oss tidigare på kvällen.

Största effekten, som de flesta märker av är att det blir betydligt tidigare mörkt ute på eftermiddagarna/kvällarna och lite ljusare på morgonen.

Kort glädje i norr

I nordligaste Sverige är glädjen över ljusare morgnar kortast. Den 28 oktober gick solen upp kl 08:43 vid Riksgränsen, den 29:e går den upp kl 07:47 på grund av att vi ställde om klockan natten innan. Man ”vinner” 56 minuter på morgonsidan (och förlorar 64 minuter på kvällssidan) – allt på grund av 60 minuter tidsomställning plus att dagen blir ca. 8 minuter kortare. I och med att dagarna blir allt kortare går solen upp allt senare och redan den 11 november går solen upp något senare än den 28 oktober – nämligen kl. 08:45. Det är alltså bara 13 dagar däremellan som det blir ljusare på morgonhimlen än det hade varit om man inte hade ställt om klockan.
I landets södra del vara glädjen dock längre för att dagarna inte blir lika fort kortare som i norra Sverige. I Malmö är det först den 27 november som solen går upp ungefär samtidigt som den 29 oktober och därmed får man 29 dagar med ljusare morgnar.

Hur ser det ut norr och söder om Sverige?

Man kan ju förstås också ställa sig frågan, hur det ser ut längre norrut och längre söderut.

På väg norrut mot polarnatten

Längre norrut krymper antalet dagar med tidigare soluppgång mer eller mindre mot noll när man når gränsen till polarnatten, som den 29 oktober 2022 ligger någonstans på 77,3 graders nordlig latitud.

På väg mot Sydeuropa

Längre söderut blir det spännande. För det med att hitta en senare soluppgång än dagen före övergången till vintertid eller normaltid fungerar bara till ungefär 41,5 graders nordlig latitud. Just på 41,5 graders nordlig latitud går solen upp åter senare än vid före tidsomställningen efter ca två månader (66 dagar med ljusare morgnar). Men söder därom (Europa sträcker sig ungefär till 35 grader nord) blir det ingen senare soluppgång än den 28 oktober efter just dagen före tidsomställningen. Söder om 41,5 graders nordlig latitud inträffar därmed årets senaste solnedgång sista dagen med sommartid, alltså i år den 28 oktober på grund av tidsomställningen…och inte mitt på vintern som hos oss…(!)